Hittade 2875 kunskapsluckor
Sökresultatet visar endast vetenskapliga kunskapsluckor.Vill du söka bland våra publikationer och andra sidor klicka här
-
Lågkolhydratkost vid diabetes
-
Livsmedel baserade på antisekretorisk faktor vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
-
Typ av antibiotikaprofylax vid hysterektomi
-
Typ av antibiotikaprofylax vid implantat av permanent pacemaker
-
Rådgivande samtal med särskild uppföljning vid oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där rådande matvanor är en riskfaktor
-
Rådgivande samtal vid oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där tobaksbruk är en riskfaktor
-
Teriparatid vid kot- eller höftfraktur efter lågenergivåld oberoende av frakturrisk med avseende på risk för framtida höftfraktur
-
Icke invasiv radiofrekvensterapi vid käkledssmärta
-
Natriumhyaluronat intraartikulärt vid käkledssmärta
-
Ketamin intraartikulärt vid käkledssmärta
-
Glukokortikoid intraartikulärt vid käkledsartrit associerad med inflammatorisk sjukdom
-
Fiberförstärkt etsbro vid entandslucka i underkäkens frontsegment som ger funktionsstörning
-
Tandstödd extensionsbro vid entandslucka i sidosegment som ger funktionsstörning
-
Fastsittande retainer jämfört med fibrotomi för patienter behandlade med fastsittande tandregleringsapparatur på grund av bettavvikelse
-
Kompressionsbehandling för att förhindra uppkomst av fotsår hos äldre med diabetes
-
Antibiotikaprofylax vid instrumentella förlossningar
-
Diklofenakgel vid artros i knä (när grundbehandling inte gett tillräckligt resultat), med avseende på funktion och livskvalitet
-
Ibuprofenkräm vid artros i knä (när grundbehandling inte gett tillräckligt resultat), med avseende på funktion och livskvalitet
-
Lågenergilaser vid artros i knä (när grundbehandling inte gett tillräckligt resultat), med avseende på funktion och livskvalitet
-
Medialt eller lateralt förhöjda skoinlägg vid artros i knä (när grundbehandling inte gett tillräckligt resultat), med avseende på funktion och livskvalitet
-
Manuell terapi vid artros i knä och höft (när grundbehandling inte gett tillräckligt resultat)
-
Regelbunden träning vid artros i höft med avseende på funktion och livskvalitet
-
Systemiskt kortison vid ankyloserande spondylit med inadekvat respons på NSAID
-
Systemiskt kortison vid sakroiliit
-
Teamrelaterad rehabilitering vid ankyloserande spondylit eller spondylartrit med ryggengagemang
-
DMARD vid psoriasisartrit med otillräcklig effekt av NSAID och lokala steroider samt hög inflammatorisk aktivitet
-
Pulpektomi när pulpan exponerats via friskt dentin
-
Rotbehandling vid pulpanekros utan apikal parodontit
-
Rotbehandling vid pulpanekros med apikal parodontit
-
Revisionsbehandling vid ofullständigt rotfylld tand utan apikal parodontit där koronal restaurering är utan anmärkning
-
Revisionsbehandling vid ofullständigt rotfylld tand utan apikal parodontit med exponerat rotkanalssystem
-
Revisionsbehandling vid rotfylld tand med apikal parodontit
-
Kariesexkavering till hårt dentin och försegling med temporär eller permanent fyllning vid pulpit där kariesskadans uppmjukningszon inte nått pulpan
-
Kariesexkavering och försegling med temporär fyllning vid pulpit där kariesskadans uppmjukningszon nått pulpan
-
Pulpotomi och försegling med temporär fyllning vid pulpit där kariesskadans uppmjukningszon nått pulpan
-
Pulpektomi och kalciumhydroxidinlägg eller permanent rotfyllning vid pulpit där kariesskadans uppmjukningszon nått pulpan
-
Enbart utrymning av pulpakavum vid symtomatisk apikal parodontit utan påverkat allmäntillstånd
-
Fullständig rensning av rotkanalssystemet vid symtomatisk apikal parodontit utan påverkat allmäntillstånd
-
Systemisk antibiotikabehandling som tillägg till rensning av rotkanalssystemet vid symtomatisk apikal parodontit utan påverkat allmäntillstånd
-
Enbart systemisk antibiotikabehandling vid symtomatisk apikal parodontit utan påverkat allmäntillstånd
-
Rotbehandling och rotfyllning vid frakturerat instrument i rotkanalen
-
Förslutning med mineraltrioxidaggregat (MTA) vid rotperforation i samband med en rotbehandling
-
Total plattprotes vid total tandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning med avseende på oralt relaterad livskvalitet
-
Implantatstödd bro vid total tandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning med avseende på överlevnad av implantatstödd bro och implantat efter 15 år
-
Total plattprotes vid total tandlöshet i underkäken som ger funktionsstörning med avseende på oral livskvalitet
-
Protesöverlevnad av avtagbar partialprotes eller kombinationsprotes vid friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning
-
Implantatstödd bro i metallkeramik jämfört med guldakryl vid friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning med avseende på protesöverlevnad
-
Implantatstödd bro med extension vid friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning med avseende på överlevnad av implantatstödd bro och implantat efter fem år
-
Tandstödd bro med extension vid friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning med avseende på protesöverlevnad
-
Ortodontisk distalisering i kombination med tandstödd bro vid friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning
-
Tandstödd bro med minst en stiftförankrad tand och med extension vid friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning med avseende på protesöverlevnad
-
Tandstödd bro på tänder med reducerat benstöd och med extension vid friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning
-
Fasad (komposit) vid enskild tand i frontsegment med måttlig till stor defekt som ger funktionsstörning
-
Fasad (porslin) vid enskild tand i frontsegment med måttlig till stor defekt som ger funktionsstörning
-
Krona vid enskild tand i frontsegment med måttlig till stor defekt som ger funktionsstörning
-
Etsbro vid flertandslucka som ger funktionsstörning
-
Tand- och implantatstödd bro vid flertandslucka som ger funktionsstörning
-
Tandstödd bro på tänder med reducerat benstöd vid flertandslucka som ger funktionsstörning
-
Tandstödd bro med extension vid flertandslucka som ger funktionsstörning
-
Kälvestenintervjun för lämplighetsbedömning av familjehem
-
Marte Meo för utbildning av familjehemsföräldrar, stöd till familjehemsföräldrar och stöd till familjehemsplacerade barn
-
Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) för stöd till familjehem
-
Motiverande samtal (MI) för stöd till familjehem och stöd till familjehemsplacerade barn
-
Nallekort för att stödja familjehemsplacerade barn
-
Nya Kälvestenintervjun för lämplighetsbedömning av familjehem
-
Pride för lämplighetsbedömning av familjehem och utbildning av familjehemsföräldrar
-
På väg (avsnitt i Barns behov i centrum (BBIC) för att stödja familjehemsplacerade barn
-
Safer Caring för utbildning av familjehem
-
Signs-of-safety för att stödja familjehemsplacerade barn
-
SkolFam för att stödja familjehemsplacerade barn
-
Team Parenting för utbildning av familjehem
-
Tejping för stöd till familjehem och stöd till familjehemsplacerade barn
-
Treatment Foster Care Oregon (TFCO) för utbildning av familjehemsföräldrar, stöd till familjehemsföräldrar och stöd till familjehemsplacerade barn
-
Tolvstegsprogram för att stödja familjehemsplacerade barn
-
Trappan för att stödja familjehemsplacerade barn
-
Vägledande samtal (ICDP) för stöd till familjehem
-
Västeråsmodellen för lämplighetsbedömning av familjehem
-
Fysisk träning jämfört med standardbehandling inom hjärtrehabilitering vid kranskärlssjukdom avseende livskvalitet
-
Fibrat som tillägg vid kranskärlssjukdom behandlad med statiner
-
Läkemedelsballong i samband med perkutan koronar intervention (PCI) vid stabil angina pectoris eller akut kranskärlssjukdom
-
Läkemedelsballong jämfört med läkemedelsavgivande stent eller obehandlad ballong i samband med perkutan koronar intervention (PCI) vid återförträngning i stent (in-stent restenos)
-
Multidisciplinär konferens för ställningstagande till revaskularisering vid stabil eller akut kranskärlssjukdom
-
Kranskärlsröntgen för möjlighet till revaskularisering vid stabil angina pectoris, CCS I–II, med påvisbar lindrig till måttlig ischemi
-
Ryggmärgsstimulering jämfört med enbart medicinsk behandling vid refraktär angina pectoris avseende dödlighet och hjärtinfarkt
-
Magnetkameraundersökning vid hjärtinfarkt utan signifikanta stenoser i kranskärlen
-
Extrakorporeal membranoxygenering (ECMO) jämfört med aortaballongpump i samband med perkutan koronar intervention (PCI) vid hjärtinfarkt med kardiogen chock
-
Extrakorporeal membranoxygenering (ECMO) jämfört med sedvanlig intensivvård utan aortaballongpump i samband med perkutan koronar intervention (PCI) vid hjärtinfarkt med kardiogen chock
-
Bolusinjektion med GPIIb/IIIa-hämmare i kombination med heparin i samband med primär perkutan koronar intervention (PCI) vid ST-höjningsinfarkt
-
Trombolys inom 30 minuter jämfört med primär perkutan koronar intervention (PCI) efter 120 minuter vid ST-höjningsinfarkt där primär PCI inte är tillgänglig inom 120 minuter efter EKG
-
Riskvärdering med stressekokardiografi vid uttalad aortastenos enligt klaffareaberäkning, men med låga gradienter och nedsatt vänsterkammarfunktion
-
Arbetsprov vid uttalad, inte symtomgivande aortainsufficiens eller mitralisstenos
-
Vitamin K-antagonister under de tre första månaderna efter bioprotesimplantation i mitralis
-
Acetylsalicylsyra i lågdos under mer än 3 månader vid bioprotesimplantation i mitralis
-
Stress- och livsstilsintervention jämfört med sedvanlig behandling vid kranskärlssjukdom avseende livskvalitet
-
Stöd att sluta röka jämfört med fortsatt rökning vid kranskärlssjukdom avseende livskvalitet
-
Lågmolekylärt heparin vid låg risk för stroke och tillfälligt uppehåll i antikoagulationsbehandling
-
Amiodaron jämfört med placebo vid symtomgivande, paroxysmalt eller persisterande, förmaksflimmer avseende stroke, hjärtsvikt, livskvalitet och arbetsförmåga
-
Betablockad jämfört med placebo vid symtomgivande, paroxysmalt eller persisterande, förmaksflimmer avseende dödlighet, stroke, hjärtsvikt, livskvalitet och arbetsförmåga
-
Dronedaron jämfört med placebo vid symtomgivande, paroxysmalt eller persisterande, förmaksflimmer avseende hjärtsvikt, livskvalitet och arbetsförmåga
-
Flecainid eller propafenon (klass I c antiarytmika) jämfört med placebo vid symtomgivande, paroxysmalt eller persisterande, förmaksflimmer avseende dödlighet, stroke, hjärtsvikt, livskvalitet och arbetsförmåga
-
Sotalol jämfört med placebo vid symtomgivande, paroxysmalt eller persisterande, förmaksflimmer avseende stroke, hjärtsvikt, livskvalitet och arbetsförmåga
-
Kateterablation vid symtomgivande paroxysmalt förmaksflimmer (utan att rytmreglerande läkemedelsbehandling med klass I- eller III-preparat först prövats) jämfört med rytmreglerande läkemedelsbehandling avseende överlevnad, stroke, hjärtsvikt och livskvalitet
-
Kateterablation vid symtomgivande paroxysmalt förmaksflimmer (trots försök med rytmreglerande läkemedelsbehandling) jämfört med fortsatt rytmreglerande läkemedelsbehandling avseende dödlighet, emboliska komplikationer, stroke och hjärtsvikt
-
Kateterablation vid symtomgivande persisterande förmaksflimmer (trots försök med rytmreglerande läkemedelsbehandling) jämfört med fortsatt rytmreglerande läkemedelsbehandling avseende dödlighet, emboliska komplikationer, stroke och hjärtsvikt
-
Minimalinvasiv kirurgisk ablation vid uttalat, symtomgivande förmaksflimmer trots adekvat rytmreglerande läkemedelsbehandling jämfört med kateterburen ablation avseende dödlighet och livskvalitet
-
Vitamin K-antagonister jämfört med placebo vid förmaksflimmer, och förhöjd risk att drabbas av stroke avseende intrakraniell blödning
-
Vitamin K-antagonister jämfört med placebo vid förmaksflimmer med förhöjd risk att drabbas av stroke avseende intrakraniell blödning
-
Perkutan stängning av vänster förmaksöra vid förmaksflimmer, förhöjd risk att drabbas av stroke och kontraindikation för antikoagulantia
-
Peroperativ intervention mot flimmer i kombination med annan hjärtkirurgi jämfört med enbart hjärtkirurgi vid symtomgivande förmaksflimmer hos person som ska genomgå annat hjärtkirurgiskt ingrepp, avseende livskvalitet
-
Kateterablation jämfört med medicinsk behandling vid ventrikulär takykardi hos personer med strukturell hjärtsjukdom avseende dödlighet och livskvalitet
-
Pacemakerbehandling med DDD-system och pacefrekvens ≥60 per minut jämfört med DDI pace 30 per minut vid svimning vid bifascikulärt block utan strukturell hjärtsjukdom avseende dödlighet, livskvalitet, sjukhusvård och komplikationer
-
Pacemaker vid ej symtomgivande AV-block II typ I hos medelålders och äldre personer
-
Pacemaker vid ej symtomgivande AV-block II typ II hos medelålders och äldre personer.
-
Kontrastförstärkt magnetisk resonanstomografi (MR) vid hjärtsvikt och planerad behandling med cardiac resynchronization therapy (CRT)
-
Diagnostik av viabelt myokard med kontrastförstärkt MR, PET, stressekokardiografi, myokardscintigrafi eller MR med lågdos dobutamin vid revaskularisering vid hjärtsvikt
-
Ivabradin som tillägg jämfört med placebo vid hjärtsvikt, NYHA II–IV, ejektionsfraktion ≤35 procent och sinusrytm ≥75 slag per minut trots basbehandling, avseende livskvalitet
-
Diuretika jämfört med placebo vid hjärtsvikt, NYHA II–IV, och vätskeretention avseende livskvalitet
-
Långverkande jämfört med kortverkande diuretika vid hjärtsvikt, NYHA II–IV, och vätskeretention avseende livskvalitet
-
Mineralkortikoidreceptorantagonister som tillägg jämfört med placebo vid hjärtsvikt, NYHA II–IV, ejektionsfraktion ≤35 procent, trots basbehandling, avseende livskvalitet
-
Uppgradering till CRT jämfört med fortsatt konventionell pacing vid adekvat läkemedelsbehandlad hjärtsvikt, NYHA III–IV, ejektionsfraktion ≤35 procent och VVI- eller DDD-pacemaker, avseende dödlighet
-
Mekaniskt vänsterkammarstöd som brygga till hjärttransplantation jämfört med adekvat medicinsk behandling, vid hjärtsvikt, NYHA III–IV, i väntan på hjärttransplantation
-
Upprepade levosimendanbehandlingar som tillägg vid hjärtsvikt, NYHA III–IV, trots adekvat läkemedelsbehandling och cardiac resynchronization therapy (CRT) om indicerat
-
Levosimendan som inotrop engångsbehandling jämfört med placebo eller andra inotropa läkemedel vid akut svår hjärtsvikt avseende symtom och livskvalitet
-
Sildenafil jämfört med tadalafil vid pulmonell arteriell hypertension
-
Endotelinreceptorantagonister jämfört med placebo vid pulmonell arteriell hypertension avseende överlevnad
-
Jämförelse mellan bosentan, ambrisentan och macitentan vid pulmonell arteriell hypertension
-
Prostanoidanaloger jämfört med placebo vid pulmonell arteriell hypertension avseende dödlighet
-
Jämförelse mellan epoprostenol, iloprost och treprostinil vid pulmonell arteriell hypertension
-
Stimulerare av lösligt guanylatcyklas jämfört med placebo vid pulmonell arteriell hypertension (PAH) avseende överlevnad och inläggning på sjukhus
-
Jämförelse mellan stimulerare av lösligt guanylatcyklas, endotelinreceptorantagonister och 5-fosfodiesterashämmare vid pulmonell arteriell hypertension (PAH)
-
5-fosfodiesterashämmare jämfört med placebo vid CTEPH (kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension) avseende överlevnad, arbetsförmåga, hjärtfunktion och inläggning på sjukhus
-
Endotelinreceptorantagonister jämfört med placebo vid CTEPH (kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension) avseende överlevnad, arbetsförmåga mätt med 6 minuters gångtest och inläggning på sjukhus
-
Trombendartärektomi vid kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension
-
Stimulerare av lösligt guanylatcyklas vid kronisk, tekniskt inoperabel, tromboembolisk pulmonell hypertension (CTEPH) jämfört med placebo avseende överlevnad och inläggning på sjukhus
-
Parenteral järnsubstitution jämfört med placebo vid symtomgivande kronisk hjärtsvikt och järnbrist med eller utan anemi avseende dödlighet
-
Fysisk träning jämfört med ingen fysisk träning vid medfödda hjärtfel inom hjärtrehabilitering avseende livskvalitet och dödlighet
-
Multidisciplinär konferens och konsultation med GUCH-specialist för ställningstagande till specialistmödravård och specialistförlossning vid graviditet hos person med medfött hjärtfel
-
Konsultation med GUCH-specialist vid medfött hjärtfel och arytmi
-
Konsultation med GUCH-specialist vid medfött hjärtfel och hjärtsvikt
-
Identifiering av hjärtpatienter med nydebuterad depression efter hjärtinfarkt, perkutan koronar intervention (PCI) eller kranskärlskirurgi avseende utfall av behandling
-
Perifer kompressionsbehandling vid refraktär angina pectoris avseende dödlighet, livskvalitet och ny- eller återinsjuknande i hjärtinfarkt
-
Stamcellsbehandling vid refraktär angina pectoris, hjärtinfarkt eller hjärtsvikt avseende dödlighet och livskvalitet
-
Implanterbar loop recorder (ILR) vid upprepad svimning av misstänkt kardiell genes avseende dödlighet och sjukhusvård
-
Kirurgisk behandling av barn som föds med endast en hjärtkammare avseende livskvalitet och maximalt syreupptag
-
5-fosfodiesterashämmare vid vänsterkammarsvikt med eller utan verifierad pulmonell hypertension avseende överlevnad, inläggning på sjukhus, 6 minuters gångtest och radionuklid
-
5-fosfodiesterashämmare vid pulmonell arteriell hypertension avseende dödlighet
-
Fysisk träning inom hjärtrehabilitering vid förmaksflimmer avseende dödlighet, livskvalitet samt arbetskapacitet mätt i VO2peak
-
Fysisk träning vid pulmonell hypertension avseende dödlighet, återinsjuknande, livskvalitet och muskelfunktion
-
Plattfixation jämfört med märgspik vid fraktur mitt på överarmen (diafysära humerus) hos äldre
-
Benutfyllnad jämfört med ingen benutfyllnad för plattfixation vid fraktur i handleden (distala radius) hos äldre
-
Gipsbehandling i tre jämfört med fem veckor vid fraktur i handleden (distala radius) hos äldre avseende funktion, livskvalitet och komplikationer
-
Kort hudsnitt jämfört med standardsnitt vid plattfixation vid fraktur i handleden (distala radius) hos äldre
-
Plattfixation med standardsnitt med samtidig karpaltunnelklyvning jämfört med utan samtidig karpaltunnelklyvning vid fraktur i handleden (distala radius) hos äldre
-
Överbroande jämfört med icke-överbroande extern fixation vid fraktur i handleden (distala radius) hos äldre avseende funktion, livskvalitet och komplikationer
-
Perkutan fixation jämfört med gips vid fraktur i handleden (distala radius) hos äldre avseende allvarliga komplikationer
-
Plattfixation jämfört med gips vid fraktur i handleden (distala radius) hos äldre avseende greppstyrka, livskvalitet och komplikationer
-
Plattfixation med volarplatta jämfört med dorsalplatta vid fraktur i handleden (distala radius) hos äldre
-
Plattfixation med volarplatta med låsbara skruvar jämfört med volarplatta med icke-låsbara skruvar vid fraktur i handleden (distala radius) hos äldre
-
Plattfixation med volarplatta tidigt jämfört med sent efter skada vid fraktur i handleden (distala radius) hos äldre
-
Gipsbehandling med sluten reposition jämfört med ingen reposition vid fraktur i handleden (distala radius) hos äldre
-
Plattfixation jämfört med gips vid fraktur i armbågsbenet (distala ulna) hos äldre, vid samtidigt plattfixerad radiusfraktur
-
Plattfixation jämfört med totalprotes vid fraktur i armbågen (distala humerus) hos äldre
-
Primär jämfört med sekundär behandling med totalprotes vid fraktur i armbågen (distala humerus) hos äldre
-
Fixation av senfästen vid halvprotes med sutur jämfört med kabel vid fraktur i axeln (proximala humerus) hos äldre
-
Halvprotes jämfört med slynga vid fraktur i axeln (proximala humerus) hos äldre avseende livskvalitet och komplikationer
-
Plattfixation jämfört med protes vid fraktur i axeln (proximala humerus) hos äldre
-
Intern fixation med platta, spik eller protes alternativt stift och cerklage jämfört med slynga vid fraktur i axeln (proximala humerus) hos äldre avseende lindriga komplikationer
-
Plattfixation med extra medialt stöd jämfört med utan extra medialt stöd vid fraktur i axeln (proximala humerus) hos äldre
-
Plattfixation jämfört med märgspik vid fraktur i axeln (proximala humerus) hos äldre avseende livskvalitet och komplikationer
-
Omvänd protes jämfört med halvprotes vid fraktur i axeln (proximala humerus) hos äldre
-
Tidig jämfört med sen mobilisering ur slynga efter halvprotes vid fraktur i axeln (proximala humerus) hos äldre
-
Fixation med böjd jämfört med rak märgspik vid fraktur i axeln (proximala humerus) hos äldre
-
Perkutan fixation med stift (Willeneggermetoden jämfört med Kapandjimetoden) vid fraktur i handleden (distala radius) hos äldre
-
Jämförelse mellan olika typer av märgspik vid perkutan fixation med märgspik vid fraktur i handleden (distala radius) hos äldre
-
Jämförelse mellan olika varianter av plattfixation vid fraktur i axeln (proximala humerus) hos äldre
-
Benutfyllnad jämfört med ingen benutfyllnad för perkutan fixation eller gips vid fraktur i handleden (distala radius) hos äldre avseende livskvalitet
-
Vaginal massage under graviditet för att minska risken för bristningar på ändtarmens ringmuskel vid vaginal förlossning
-
Bäckenbottenträning för att minska risken för bristningar på ändtarmens ringmuskel vid vaginal förlossning
-
Epi-No (ballongfödseltränare) för att minska risken för bristningar på ändtarmens ringmuskel vid vaginal förlossning
-
Funduspressbälte för att minska risken för bristningar på ändtarmens ringmuskel vid vaginal förlossning
-
Injektion av hyaloronidas jämfört med placebo eller ingen injektion för att minska risken för bristningar på ändtarmens ringmuskel vid vaginal förlossning
-
Använda benstöd jämfört med att inte använda benstöd vid vaginal förlossning i ryggläge för att minska risken för bristningar på ändtarmens ringmuskel
-
Mellangårdsskydd av plast för att minska risken för bristningar på ändtarmens ringmuskel vid vaginal förlossning
-
Olja, vaselin eller vax för att minska risken för bristningar på ändtarmens ringmuskel vid vaginal förlossning
-
Vaginal massage under vaginal förlossning för att minska risken för bristningar på ändtarmens ringmuskel
-
Restriktiv hållning till klipp jämfört med rutinmässigt klipp för att minska risken för bristningar på ändtarmens ringmuskel vid normal vaginal förlossning
-
Ritgens manöver för att minska risken för bristningar på ändtarmens ringmuskel vid vaginal förlossning
-
Sen krystning jämfört med omedelbar krystning för att minska risken för bristningar på ändtarmens ringmuskel vid vaginal förlossning
-
Samband mellan arbete utanför vanlig dagtid och ryggproblem hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan arbete över axelhöjd och ryggproblem hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan fysisk ansträngning i arbetet och ryggproblem hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan knä-/hukstående i arbetet och ryggproblem hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan kombination av flexion och/eller rotation och/eller sidoböjning i arbetet och ryggproblem hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan kontroll i arbetet och ryggproblem hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan krav i arbetet och ryggproblem hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan liten möjlighet att använda sin förmåga i arbetet och ryggproblem hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan långa arbetsveckor och ryggproblem hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan manuell hantering i arbetet och ryggproblem hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan monotont arbete och ryggproblem hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan pressande arbete och ryggproblem hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan repetitiva rörelser i arbetet och ryggproblem hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan rotation (vridning) i ryggen i arbetet och ryggproblem hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan rättvis behandling i arbetet och ryggproblem hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan sittande arbete och ryggproblem hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan spänt arbete (kombination av höga krav och små kontrollmöjligheter) och ryggproblem hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan stöd i arbetet och ryggproblem hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan vibration (inklusive köra fordon) och ryggproblem hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan våld i arbetet och ryggproblem hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan aktivt arbete (kombinationen av höga krav och goda kontrollmöjligheter) och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för buller i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för elektromagnetiska fält i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan fysiskt ansträngande arbete och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan konflikt i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan låg kontroll i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan krav i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan lyft i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan lågt stöd i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan långa arbetsveckor och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan mobbning i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan nattarbete och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan osäkerhet i anställningen och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan passivt arbete och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan pressande arbete och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för radon i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan sittande arbete och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan skiftarbete och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan socialt kapital på arbetsplatsen och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan socialt klimat på arbetsplatsen och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan spänt arbete (kombination av höga krav och små kontrollmöjligheter) och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för strålning i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för bekämpningsmedel i arbetet och depressionssymtom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan fysiskt krävande arbete och depressionssymtom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan hot i arbetet och depressionssymtom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan krav i arbetet och depressionssymtom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för lösningsmedel i arbetet och depressionssymtom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan rättvisa i arbetet och depressionssymtom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för tungmetaller i arbetet och depressionssymtom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan våld i arbetet och depressionssymtom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan växlande arbetstid och depressionssymtom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan arbetsveckans längd och symtom på utmattningssyndrom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan aspekter av yrkesrollen och symtom på utmattningssyndrom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan belöning i arbetet och symtom på utmattningssyndrom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan brist på återkoppling i arbetet och symtom på utmattningssyndrom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan fysiskt krävande arbete och symtom på utmattningssyndrom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan hot i arbetet och symtom på utmattningssyndrom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan konflikter i arbetet och symtom på utmattningssyndrom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan miljö/omgivning i arbetet och symtom på utmattningssyndrom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan spänt arbete (kombination av höga krav och små kontrollmöjligheter) och symtom på utmattningssyndrom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan utveckling i arbetet och symtom på utmattningssyndrom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan alltför mycket tankar på arbetet och sömnstörningar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan nattarbete och sömnstörningar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan arbetsveckans längd och sömnstörningar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för bekämpningsmedel i arbetet och sömnstörningar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan fysisk ansträngning i arbetet och sömnstörningar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för lösningsmedel i arbetet och sömnstörningar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan osäker framtid för arbetet och sömnstörningar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan vissa aspekter av skiftarbete och sömnstörningar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan våld eller hot på arbetsplatsen och sömnstörningar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för alkylfenol i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för arsenik i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för asbest i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för asfalt i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för bens(a)pyren/PAH i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för dinitrotoluen i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för fenoxisyror med TCDD i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan arbete med framställning av papper med sulfatmetoden och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan arbete med framställning av papper med sulfitmetoden och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för ftalater i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för kadmium i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för kemikalier som används vid gummiframställning i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för kolmonoxid i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för kromat i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för kvarts och andra former av kristallin kiseldioxid i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för kvicksilver i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för lödningsarbete och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för mineralull i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för motoravgaser i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för nitroglycerin/dynamit i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för organiskt damm/endotoxiner i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för svaveldioxid i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för svetsningsarbete och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för tobaksrök på arbetsplatsen och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för ytspänningsnedsättande ämnen (tensider) i arbetet och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan fysisk ansträngning i arbetet och artrosbesvär hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan helkroppsvibration i arbetet och artrosbesvär hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan icke-neutral arbetsställning och artrosbesvär hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan knästående arbete och artrosbesvär hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan att lyfta och bära i arbetet och artrosbesvär hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan att sitta i arbetet och artrosbesvär hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan statiskt arbete och artrosbesvär hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan att stå i arbetet och artrosbesvär hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan arbete med handhållna vibrerande verktyg och artrosbesvär hos vuxna personer i arbete
-
Tillgång till multidisciplinärt team vid multipel skleros
-
MS-skola vid multipel skleros avseende patienttillfredsställelse, livskvalitet, vårdbehov
-
Gastrostomi vid multipel skleros (MS) och svår dysfagi
-
Neurologisk expertbedömning vid radiologiskt isolerat syndrom (RIS)
-
Plasmaferes vid multipel skleros och svåra akuta skov avseende långsiktig effekt (minst 24 månader)
-
Plasmaferes jämfört med immunoadsorption vid multipel skleros och svåra akuta skov
-
Behandling med teriflunomid jämfört med annan befintlig sjukdomsmodifierande behandling vid skovvis MS eller kliniskt isolerat syndrom (CIS)
-
Behandling med fingolimod avseende långtidsuppföljning, livskvalitet, kognition, MS-fatigue och effekt på foster vid graviditet
-
Hematopoetisk stamcellstransplantation jämfört med annan aktiv behandling vid aktiv skovvis multipel skleros
-
Behandling med D-vitamin vid multipel skleros (MS)
-
Insättande av sjukdomsmodifierande behandling vid radiologiskt isolerat syndrom (RIS) med inflammatorisk aktivitet
-
Återkommande (minst årligt intervall) undersökningar av läkare med betydande erfarenhet av multipel skleros (MS) vid multipel skleros, kliniskt isolerat syndrom (CIS) och radiologiskt isolerat syndrom (RIS)
-
Återkommande (minst årligt intervall) undersökningar med magnetresonanstomografi vid multipel skleros (MS), kliniskt isolerat syndrom (CIS) och radiologiskt isolerat syndrom (RIS)
-
Behandling med oralt baklofen vid multipel skleros (MS) och lätt till måttlig icke fokal spasticitet
-
Behandling med intratekal baklofenpump vid multipel skleros (MS) och svår para- eller tetraspasticitet
-
Behandling med munspray cannabinoider vid multipel skleros (MS) och spasticitet avseende spasticitet, livskvalitet, funktionsgrad
-
Behandling med perifera antikolinergika vid multipel skleros (MS) och blåsdysfunktion avseende urinträngningar, livskvalitet
-
Behandling med ren intermittent kateterisering (RIK) vid multipel skleros (MS) och svår blåsdysfunktion med tömningssvårigheter
-
Tillgång till MS-sjuksköterska vid multipel skleros (MS)
-
Multidisciplinärt team vid Parkinsons sjukdom
-
Parkinsonskola vid Parkinsons sjukdom avseende patienttillfredsställelse, livskvalitet
-
Parkinsonskola för närstående till personer med Parkinsons sjukdom avseende närståendebörda och livskvalitet
-
Gastrostomi vid Parkinsons sjukdom med svåra sväljningssvårigheter (dysfagi)
-
Lee Silverman Voice treatment- metoden vid Parkinsons sjukdom och nedsatt röststyrka
-
Sammanhängande teamrehabilitering vid Parkinsons sjukdom och nedsatt funktionsförmåga
-
Återkommande undersökning (minst 2 gånger per år) av läkare med betydande erfarenhet av Parkinsons sjukdom vid Parkinsons sjukdom
-
Optimal behandling med dopaminantagonist jämfört med optimal behandling med levadopa vid tidig fas av Parkinsons sjukdom
-
Rasaglin kombinerat med Levadopa jämfört med enbart Levadopa vid Parkinsons sjukdom
-
Monoaminoxidas-B-hämmare (MAOBI) kombinerat med Levadopa jämfört med enbart MAOBI vid Parkinsons sjukdom
-
Tilläggsbehandling med amantadin vid Parkinsons sjukdom och motoriska komplikationer trots optimal behandling av levadopa avseende livskvalitet
-
Tilläggsbehandling med COMT-hämmare vid Parkinsons sjukdom och motoriska komplikationer trots optimal behandling av levadopa avseende livskvalitet och komplikationer av behandling
-
Byte till långtidsverkande levadopa vid Parkinsons sjukdom och motoriska komplikationer trots optimal behandling av levadopa
-
Behandling med apomorfinpump vid Parkinsons sjukdom där oral, transdermal eller subkutan läkemedelsbehandling ger otillräcklig effekt avseende humör- och tankemässig funktion, vardagliga funktioner, icke motoriska symtom, livskvalitet
-
Duodopainfusion jämfört med apomorfin-infusion vid Parkinsons sjukdom där oral, transdermal eller subkutan läkemedelsbehandling ger otillräcklig effekt
-
Duodopainfusion jämfört med djup hjärnsimulering vid Parkinsons sjukdom där oral, transdermal eller subkutan läkemedelsbehandling ger otillräcklig effekt
-
Rivastigmin jämfört med donezepil vid Parkinsons sjukdom med demens eller Lewy body-demens
-
Acetylkolinesterashämmare i form av medicinskt plåster vid Parkinsons sjukdom med demens eller Lewy body-demens
-
Memantin vid Parkinsons sjukdom med demens eller Lewy body-demens
-
Glycopyrrolat vid Parkinsons sjukdom och svår siolorré (ökad salivmängd)
-
Inhalation av ipratropiumbromid vid Parkinsons sjukdom och svår siolorré (ökad salivmängd)
-
Icke-dopaminerga läkemedel vid Parkinsons sjukdom och anhedoni
-
Behandling av centralstimulerande läkemedel vid Parkinsons sjukdom och parkinsonrelaterad trötthet (fatigue)
-
Modafinil vid Parkinsons sjukdom och uttalad trötthet under dagen (EDS)
-
Perifera antikolinergika vid Parkinsons sjukdom och överaktiv blåsa
-
Bolulinumtoxin i blåsvägg vid Parkinsons sjukdom och överaktiv blåsa
-
Droxidopa till personer med Parkinson sjukdom och svår ortostatism trots att optimala basala åtgärder är vidtagna avseende långtidseffekter
-
Midodrin till personer med Parkinson sjukdom och svår ortostatism trots att optimala basala åtgärder är vidtagna avseende fallrisk och långtidseffekter
-
Fludrokortison till personer med Parkinson sjukdom och svår ortostatism trots att optimala basala åtgärder är vidtagna avseende fallrisk och långtidseffekter
-
Etilefrin till personer med Parkinson sjukdom och svår ortostatism trots att optimala basala åtgärder är vidtagna avseende fallrisk och långtidseffekter
-
Botulinumtoxinbehandling av hyperhidros (extrem svettning) från andra delar av kroppen än armhåla, händer och fötter
-
MR översikt jämfört med komplett MR-undersökning vid smärta i ländryggen
-
Noradrenalininfusion till personer med Parkinson sjukdom och svår ortostatism trots att optimala basala åtgärder är vidtagna
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) till personer med Parkinson sjukdom och kvarstående impulskontrollstörningar trots optimerad farmakologisk behandling avseende långtidseffekt och livskvalitet
-
Naltrexon till personer med Parkinson sjukdom och kvarstående impulskontrollstörningar trots optimerad dopaminerg behandling avseende långtidseffekt och livskvalitet
-
Parkinsonsjuksköterska vid Parkinson sjukdom
-
Dexametason jämfört med betametason vid anafylaxi hos barn
-
Dexametason jämfört med betametason vid astma hos barn
-
Dexametason jämfört med betametason vid hjärnhinneinflammation hos barn
-
Minskat sockerintag vid ökad risk för svampinfektion med candida
-
Mineralvatten som innehåller natriumbikarbonat för att behandla svampinfektion med candida i munhålan
-
Interpersonell psykoterapi (IPT) jämfört med kognitiv beteendeterapi (KBT) eller KBT-baserad självhjälp vid hetsätningsstörning avseende ätstörningsspecifik psykopatologi, depressiv symtomatologi, livskvalitet och biverkningar
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) specifikt utvecklad för behandling av ätstörningar jämfört med väntelista vid hetsätningsstörning avseende body mass index (BMI), livskvalitet och biverkningar
-
Centralstimulerande läkemedel (lisdexamfetamin) jämfört med placebo vid hetsätningsstörning avseende ätstörningsspecifik psykopatologi, depressiv symtomatologi och livskvalitet
-
KBT-baserad vägledd självhjälp jämfört med väntelista vid hetsätningsstörning avseende body mass index (BMI), livskvalitet och biverkningar
-
Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) i kombination med kognitiv beteendeterapi (KBT) vid hetsätningsstörning
-
Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) jämfört med placebo vid hetsätningsstörning avseende ätstörningsspecifik psykopatologi, body mass index (BMI), depressiv symtomatologi och livskvalitet
-
Stämningsstabiliserande (antikonvulsiva) läkemedel jämfört med placebo vid hetsätningsstörning och samtidig fetma
-
Stämningsstabiliserande (antikonvulsiva) läkemedel i kombination med kognitiv beteendeterapi (KBT) vid hetsätningsstörning
-
Tricykliskt antidepressiva läkemedel i kombination med kognitiv beteendeterapi (KBT) vid hetsätningsstörning
-
Viktnedgångsprogram (BWL) jämfört med kognitiv beteendeterapi (KBT) i grupp eller guidad självhjälp vid hetsätningsstörning avseende ätstörningsspecifik psykopatologi, livskvalitet och biverkningar
-
Viktreducerande läkemedel i kombination med självhjälp och viktnedgångsprogram vid hetsätningsstörning
-
Viktreducerande läkemedel jämfört med placebo vid hetsätningsstörning
-
Attachment and Biobehavioral Catch-up (ABC) jämfört med Developmental Education for Families (DEF) för att stödja familjehemsföräldrar med familjehemsplacerade spädbarn avseende externaliserade symtom hos barnen, familjehemsföräldrars lyhördhet och skadliga eller oönskade effekter av insatsen
-
Better Futures jämfört med sedvanlig familjehemsvård för att stödja familjehemsplacerade äldre tonåringar
-
Casey Family Programs jämfört med sedvanlig familjehemsvård för att stödja familjehemsföräldrar och familjehemsplacerade tonåriga barn
-
Fostering Individualized Assistance Program (FIAP) jämfört med sedvanlig familjehemsvård för att stödja familjehemsföräldrar och familjehemsplacerade barn i åldrarna 7–15 år
-
Foster Family Intervention jämfört med sedvanlig familjehemsvård för att stödja familjehemsföräldrar med familjehemsplacerade förskolebarn
-
Fostering Healthy Futures (FHF) jämfört med sedvanlig familjehemsvård för att stödja familjehemsplacerade barn i åldrarna 9–11 år
-
Incredible Years (föräldradel) jämfört med sedvanlig familjehemsvård för att stödja familjehemsföräldrar med familjehemsplacerade barn i åldrarna 2–17 år avseende familjehemsföräldrars internaliserade symtom och skadliga eller oönskade effekter av insatsen
-
Incredible Years (Dina Program) jämfört med sedvanlig familjehemsvård för att stödja familjehemsplacerade barn i åldrarna 5–8 år
-
Keeping foster and kin parents supported and trained (KEEP) jämfört med sedvanlig familjehemsvård för att stödja familjehemsföräldrar med familjehemsplacerade barn i åldrarna 5–12 år
-
Middle School Success (MSS) jämfört med sedvanlig familjehemsvård för att stödja familjehemsföräldrar och familjehemsplacerade flickor i åldrarna 10–12 år
-
Multidimensional Treatment Foster Care for preschoolers (MTFC-p) jämfört med sedvanlig familjehemsvård för att stödja familjehemsföräldrar och familjehemsplacerade förskolebarn
-
Neighbor To Family (NTF) jämfört med sedvanlig familjehemsvård för att stödja familjehemsföräldrar med familjehemsplacerade barn i åldrarna 4–17 år
-
Parent Child Interaction Therapy (PCIT) jämfört med sedvanlig familjehemsvård för att stödja familjehemsföräldrar och familjehemsplacerade förskolebarn
-
Parent Management Training Oregon (PMTO) jämfört med sedvanlig familjehemsvård för att stödja familjehemsföräldrar med familjehemsplacerade barn i åldrarna 4–12 år
-
Promise jämfört med sedvanlig familjehemsvård för att stödja familjehemsföräldrar med familjehemsplacerade barn
-
Promoting First Relationships jämfört med Early Education Support för att stödja familjehemsföräldrar med familjehemsplacerade spädbarn
-
Supporting Siblings in Foster Care (SIBS-FC) jämfört med sedvanlig familjehemsvård för att stödja familjehemsplacerade syskon i skolåldern
-
Take Charge jämfört med sedvanlig familjehemsvård respektive Foster Care Independent Program för att stödja familjehemsplacerade tonåringar avseende internaliserade symtom, fysisk hälsa, livskvalitet och skadliga eller oönskade effekter av insatsen
-
Aggression Replacement Therapy (ART) för att stödja familjehemsplacerade barn
-
Barns behov i centrum (BBIC) för utbildning av familjehem
-
Den standardiserade bedömningsmetoden Bedömning vid rekrytering av familjehem (BRA-fam) för utredning av familjers lämplighet som familjehem, utbildning av och stöd till familjehemsföräldrar
-
Emmadockor för att stödja familjehemsplacerade barn
-
Ett hem att växa i för utbildning av och stöd till familjehemsföräldrar
-
Funktionell familjeterapi för stöd till familjehem
-
Genogram för lämplighetsbedömning av familjehem
-
International Coaching Federation (ICF) för att stödja familjehemsplacerade barn
-
Interpersonell psykoterapi (IPT) för att stödja familjehemsplacerade barn
-
Intervju om Anknytningsstil (IAS) för lämplighetsbedömning av familjehem
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) för utbildning av familjehemsföräldrar, stöd till familjehemsföräldrar och stöd till familjehemsplacerade barn
-
Komet för stöd till familjehem
-
Kontaktfamilj respektive kontaktperson för att stödja familjehemsplacerade barn
-
Sköldkörtelextrakt jämfört med syntetiska sköldkörtelhormoner vid hypotyreos
-
Navigerad transkraniell magnetstimulering (nTMS) jämfört med funktionell magnetresonanskameraundersökning (fMRI) vid preoperativ kartläggning för patienter som ska genomgå hjärnkirurgi på grund av hjärntumör
-
Minimalinvasiv kirurgi jämfört med icke-kirurgisk behandling av smärtor i sakroiliakaleden avseende långtidseffekter, komplikationer och reoperationer
-
Enstaka behandling med repetitiv transkraniell magnetisk stimulering jämfört med placebo eller sham vid kronisk neuropatisk smärta
-
Kirurgisk resektion jämfört med aktiv exspektans hos patienter med rektalcancer med komplett remission efter kemoradioterapi
-
Patient Health Questionnaire-9 (PHQ-9) för att diagnostisera depression inom psykiatrisk specialistsjukvård
-
Patient Health Questionnaire-9 (PHQ-9) för att diagnostisera depression inom somatisk specialistsjukvård
-
Patient Health Questionnaire-9 (PHQ-9) för att skilja mellan svårighetsgrader av depression
-
Självregleringsträning vid fetala alkoholspektrumstörningar (FASD)
-
Social färdighetsträning vid fetala alkoholspektrumstörningar (FASD)
-
Datorbaserad träning vid fetala alkoholspektrumstörningar (FASD)
-
Föräldraträningsprogram vid fetala alkoholspektrumstörningar (FASD)
-
Intervention för att minska beteendeproblem hos barn med fetala alkoholspektrumstörningar (FASD)
-
Minnesträning vid fetala alkoholspektrumstörningar (FASD)
-
Språk- och lästräning vid fetala alkoholspektrumstörningar (FASD)
-
Intervention för att minska alkoholriskbeteende hos barn med fetala alkoholspektrumstörningar (FASD)
-
Ökat stöd från socialtjänsten till familjehem vid fetala alkoholspektrumstörningar (FASD) eller misstänkt FASD
-
Samband mellan arbetsmiljö och fibromyalgi hos vuxna personer i arbete
-
Aflibercept jämfört med ranibizumab vid åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) avseende livskvalitet
-
Bevacizumab jämfört med aflibercept vid åldersrelaterad makuladegeneration (AMD)
-
Bevacizumab jämfört med ranibizumab vid åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) avseende synfunktion
-
Aflibercept jämfört med ranibizumab vid diabetesorsakat makulaödem (DME) avseende synfunktion, livskvalitet och endoftalmit
-
Bevacizumab jämfört med aflibercept vid diabetesorsakat makulaödem (DME) avseende synfunktion, livskvalitet och endoftalmit
-
Bevacizumab jämfört med ranibizumab vid diabetesorsakat makulaödem (DME) avseende synfunktion, livskvalitet och endoftalmit
-
Aflibercept jämfört med ranibizumab vid blandade diagnoser av makulasjukdom avseende synfunktion, synskärpa, livskvalitet, mortalitet, hjärt-kärldöd, hjärtinfarkt, stroke, allvarlig ögonbiverkan
-
Bevacizumab jämfört med aflibercept vid blandade diagnoser av makulasjukdom avseende synfunktion, synskärpa, livskvalitet, mortalitet, hjärt-kärldöd, hjärtinfarkt, stroke och allvarlig ögonbiverkan
-
Bevacizumab jämfört med ranibizumab vid blandade diagnoser av makulasjukdom avseende synfunktion, synskärpa, livskvalitet, mortalitet, hjärt-kärldöd, hjärtinfarkt, stroke, allvarlig ögonbiverkan
-
Aflibercept jämfört med ranibizumab vid choroidal neovaskularisering sekundärt till patologisk myopati (PM)
-
Bevacizumab jämfört med aflibercept vid choroidal neovaskularisering sekundärt till patologisk myopati (PM)
-
Bevacizumab jämfört med ranibizumab vid choroidal neovaskularisering sekundärt till patologisk myopati (PM)
-
Aflibercept jämfört med ranibizumab vid retinalvensocklusion (RVO)
-
Bevacizumab jämfört med aflibercept vid retinalvensocklusion (RVO)
-
Bevacizumab jämfört med ranibizumab vid retinalvensocklusion (RVO)
-
Portfri perifer venkateter (PVK) jämfört med konventionell perifer venkateter (PVK) med sidoport för patienter i sjukhusmiljö
-
Kejsarsnitt jämfört med vaginal förlossning vid sätesändläge i fullgången tid avseende mödradödlighet och placentakomplikationer vid efterföljande förlossningar
-
Uppsökande arbete i socialt utsatta bostadsområden
-
Enhanced Group Behavioral Family Intervention (EBFI) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Family Behavior Therapy (FBT) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Kids Club och Moms Empowerment Program (MEP) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Project Support för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Anknytningsbaserade insatser för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Active parenting för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Alternativ till våld (ATV) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Barnkraft för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Barnsamtal för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Barn i föräldrars fokus (BIFF) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Barn i missbruksmiljöer (BIM) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Barnorienterad familjeterapi (BOF) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Caring dads för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Children are people too/Bojen för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Cool kids för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Circle of security (COSP) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Child Parent Psychotherapy (CPP) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
De otroliga åren (Incredible years) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Dep lyftet för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Eye Movement Desensitisation and Reprocessing (EMDR) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
FamiljeART för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Familjeterapi för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Family check-up för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Funktionell familjeterapi (FFT) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Freda för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Föräldragrupp för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Gruppsamtal barn – för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Vägledande samspel (ICDP) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Intensiv hemmabaserad familjebehandling (IHF) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
KBT-behandling för individ och familj för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Kognitiv integrerad behandling vid barnmisshandel (KIBB) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Komet för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Krisstöd för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Lyktan för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Marte Meo för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Multisystemisk familjebehandling (MSF) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Multisystemisk terapi vid våld och försummelse mot barn (MST-CAN) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
No kids in the middle (Inga barn i kläm) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Nätverksarbete för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Parent Child Interaction Therapy (PCIT) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Relationell terapi för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
SafeCare för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Stödsamtal för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Systemisk familjebehandling för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Taping/tejping för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Tryggare barn – för familjer där man vet eller misstänker att barn utsatts för någon form av våld och försummelse
-
Transkutan supraorbital elektrostimulering för att förebygga migränanfall hos personer med två eller fler migränanfall per månad
-
Samtal enligt ”Trappan-modellen” jämfört med andra insatser till barn som bevittnat våld eller varit utsatta för direkt våld
-
Kirurgi jämfört med radioaktiv jod som definitiv behandling av hypertyreos
-
Kirurgi vid asymtomatisk eller mild primär hyperparatyreoidism
-
Kateterburen aortaklaffsimplantation (TAVI) jämfört med öppen kirurgi vid uttalad, symtomgivande aortastenos hos personer som bedöms kunna behandlas med öppen klaffkirurgi och ha låg till intermediär operationsrisk
-
Perkutan koronar intervention (PCI) av icke-infarktrelaterade kärl i samband med primär PCI vid ST-höjningsinfarkt utan kardiogen chock
-
Radiologisk utredning med CT, PET-CT eller MR jämfört med annan undersökning vid kolorektala levermetastaser, avseende tillförlitlighet på patientnivå
-
Digitalt vårdbesök vid nytillkomna symtom jämfört med läkarbesök på mottagning i primärvården
-
Intermittent pneumatisk kompression jämfört med annan behandling vid lymfödem
-
Spirometri jämfört med ingen spirometri for att motivera rökstopp
-
Manschett som endast täcker underbenet i jämförelse med en som täcker både underben och lår, vid användning av mekanisk venpump hos intensivvårdspatienter
-
Montreal Cognitive Assessment (MoCA) som en del i den basala demensutredningen för att differentiera mellan olika demenssjukdomar
-
Kognitiva screeningbatteriet (KSB) på svenska som en del i den utvidgade demensutredningen vid misstänkt demenssjukdom
-
Strukturerad utredning av funktions- och aktivitetsförmåga som en del i den basala demensutredningen vid misstänkt demenssjukdom
-
Operation i akut skede vid akut gallblåseinflammation, jämfört med planerad operation när inflammationen lagt sig, avseende dödlighet, galläckage, återgång i arbete, livskvalitet och patientupplevelse
-
Laparoskopisk operation jämfört med öppen operation vid akut gallblåseinflammation avseende dödlighet, gallgångsskador, vårdtid, livskvalitet och patientupplevelse
-
Operation vid akut gallblåseinflammation jämfört med att inte operera och istället avvakta om nya symtom uppstår
-
Operation vid gallstensanfall med påvisad sten i gallblåsan jämfört med att inte operera och istället avvakta om nya symtom uppstår
-
Datortomografi som en del i den basala demensutredningen för att utesluta annan orsak till kognitiv svikt än demenssjukdom jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Psykosociala stödprogram i grupp vid mild till måttlig demenssjukdom jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Anpassad måltidsmiljö i ordinärt boende vid demenssjukdom jämfört med ingen anpassning av måltidsmiljö
-
Taktil massage vid svår demenssjukdom jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Reminiscens jämfört med ingen behandling vid demenssjukdom avseende depression, beteendestörning, ADL-funktion, livskvalitet, ångest, dygnet-runt-omsorg och utfall mätt på anhöriga
-
Validation enligt Feil jämfört med sedvanlig vård vid demenssjukdom och beteendestörning avseende depression, ADL-funktion, ångest, livskvalitet, dygnet-runt-omsorg och utfall mätt på anhöriga
-
Djur i vården inom särskilt boende vid måttlig till svår demenssjukdom jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Kognitiv träning och rehabilitering jämfört med sedvanlig vård vid mild till måttlig demenssjukdom avseende ångest, beteendestörning, livskvalitet och dygnet-runt-omsorg hos personen med demenssjukdom samt depression hos anhörig
-
Dagverksamhet anpassad för personer med demenssjukdom vid mild till måttlig demenssjukdom jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Dagverksamhet anpassad för yngre personer vid demenssjukdom hos yngre personer jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Kolinesterashämmare jämfört med placebo vid mild till måttlig Alzheimers sjukdom avseende död, livskvalitet och tid till vårdhemsplacering
-
Kolinesterashämmare jämfört med placebo vid mild till måttlig Alzheimers sjukdom med cerebrovaskulära inslag avseende död, livskvalitet och tid till vårdhemsplacering
-
Memantin i kombination med kolinesterashämmare jämfört med memantin som monoterapi vid måttlig till svår Alzheimers sjukdom
-
Kolinesterashämmare jämfört med placebo vid försämrad kognitiv funktion vid Downs syndrom avseende dödlighet, vårdbehov och vårdarens stress
-
Antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat) vid frontotemporal demenssjukdom och samtidig depression jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Första generationens antipsykotiska läkemedel vid demenssjukdom och kvarvarande psykotiska symtom efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling
-
Aripiprazol jämfört med placebo vid demenssjukdom och kvarvarande psykotiska symtom efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling avseende effekter och biverkningar vid långtidsanvändning
-
Kvetiapin jämfört med placebo vid demenssjukdom och kvarvarande psykotiska symtom efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling avseende effekter och biverkningar vid långtidsanvändning
-
Olanzapin jämfört med placebo vid demenssjukdom och kvarvarande psykotiska symtom efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling avseende effekter och biverkningar vid långtidsanvändning
-
Risperidon jämfört med placebo vid demenssjukdom och kvarvarande psykotiska symtom efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling avseende effekter och biverkningar vid långtidsanvändning
-
Aripiprazol jämfört med placebo vid demenssjukdom och kvarvarande aggressivitet efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling avseende effekter och biverkningar vid långtidsanvändning
-
Kvetiapin jämfört med placebo vid demenssjukdom och kvarvarande aggressivitet efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling avseende effekter och biverkningar vid långtidsanvändning
-
Olanzapin jämfört med placebo vid demenssjukdom och kvarvarande aggressivitet efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling avseende effekter och biverkningar vid långtidsanvändning
-
Risperidon jämfört med placebo vid demenssjukdom och kvarvarande aggressivitet efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling avseende effekter och biverkningar vid långtidsanvändning
-
Oxazepam vid demenssjukdom med uttalad ångest och orostillstånd jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Klometiazol till natten vid demenssjukdom och beteendemässiga och psykiska symtom och sömnstörningar jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Mirtazapin vid demenssjukdom och samtidig depression jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Haloperidol vid demenssjukdom och kvarvarande konfusion efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Risperidon vid demenssjukdom och kvarvarande konfusion efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Klometiazol till natten vid demenssjukdom och kvarvarande konfusion och samtidig sömnstörning efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Relationsbaserat stödprogram för anhörig till person med demenssjukdom och den demenssjuke personen tillsammans jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Psykosociala stödprogram i grupp för anhöriga till personer med demenssjukdom
-
Individuella psykosociala stödprogram för anhöriga till personer med demenssjukdom avseende livskvalitet, utmattning, social aktivitet, tillfredsställelse, tilltro till egna möjligheter
-
Avlösning, exempelvis i hemmet eller i form av särskilt boende eller dagverksamhet, för anhörig till person med demenssjukdom jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Kognitiv stimulering jämfört med sedvanlig vård vid demenssjukdom avseende ångest hos personen med demenssjukdom och dygnet-runt-omsorg
-
Galantamin vid Lewykroppsdemens
-
Memantin jämfört med placebo vid Lewykroppsdemens avseende kognitiv funktion och ADL-funktion
-
Särskilt boende anpassat för personer med demenssjukdom vid måttlig till svår demenssjukdom jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Bedömning av sociala konsekvenser inför vård- och framtidsplanering vid nydiagnostiserad demenssjukdom jämfört med ingen, eller sedvanlig, utredning och bedömning av biståndsbehov
-
Vitamin D vid demens
-
Kvantitativ elektroencefalografi (QEEG) för differentialdiagnostik av Alzheimers sjukdom, vaskulär demens respektive frontallobsdemens jämfört med differentialdiagnostik enligt fastställda kliniska kriterier
-
Remiss till klinisk genetiker för genetisk vägledning jämfört med frånvaro av åtgärden vid ökad risk för ärftlig demenssjukdom
-
Instrument för strukturerade intervjuer med anhöriga som en del i utredningen av personer med misstänkt demenssjukdom jämfört med diagnostik av demenssjukdom enligt fastställda kliniska kriterier
-
A Quick Test (AQT) som komplement till Mini Mental State Examination Svensk Reviderad version (MMSE-SR) för diagnostik av demenssjukdom vid basal utredning jämfört med diagnostik enligt fastställda kliniska kriterier för demenssjukdom
-
Datortomografi för differentialdiagnostik av Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens respektive vaskulär demens vid basal utredning av misstänkt demens jämfört med differentialdiagnostik enligt fastställda kliniska kriterier för respektive sjukdom
-
Neuropsychological Assessment Battery (NAB) för diagnostik av Alzheimers sjukdom jämfört med diagnostik enligt fastställda kliniska kriterier
-
Neuropsykologiska test för diagnostik av frontotemporal demenssjukdom jämfört med diagnostik enligt fastställda kliniska kriterier
-
Neuropsykologiska test för diagnostik av vaskulär demenssjukdom jämfört med diagnostik enligt fastställda kliniska kriterier
-
Strukturell magnetresonanstomografi för differentialdiagnostik av Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens respektive vaskulär demens jämfört med differentialdiagnostik enligt fastställda kliniska kriterier för respektive sjukdom
-
Mätningar av regionala hjärnblodflödet med single-photon emission computed tomography (SPECT) för differentialdiagnostik av Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens respektive vaskulär demens jämfört med differentialdiagnostik enligt fastställda kliniska kriterier för respektive sjukdom
-
Mätning av dopamintransportsystemet i hjärnan med single-photon emission computed tomography (SPECT) för diagnostik av Lewykroppsdemens jämfört med diagnostik av Lewykroppsdemens enligt fastställda kliniska kriterier
-
Funktionell FDG-PET för diagnostik av blanddemens jämfört med diagnostik enligt fastställda kliniska kriterier
-
Funktionell FDG-PET för diagnostik av frontotemporal demenssjukdom jämfört med diagnostik enligt fastställda kliniska kriterier avseende sensitivitet
-
Funktionell FDG-PET för diagnostik av vaskulär demens jämfört med diagnostik enligt fastställda kliniska kriterier
-
Amyloid-PET för diagnostik av Alzheimers sjukdom jämfört med diagnostik baserad på fastställda kliniska kriterier
-
Utredning av demenssjukdom vid försämrad kognitiv funktion vid Downs syndrom
-
Utredning av demenssjukdom efter minst två månaders alkoholfrihet vid kognitiv svikt och samtidigt alkoholberoende eller missbruk jämfört med utan föregående krav på alkoholfrihet
-
Långsiktig och kontinuerlig utbildning kombinerad med praktisk träning och handledning i personcentrerad vård och omsorg för personal som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom, jämfört med frånvaro av utbildningsinsatsen, avseende livskvalitet, funktion, vård- och omsorgsbehov, biverkningar och negativa konsekvenser
-
Utbildning om demenssjukdom för biståndshandläggare och LSS-handläggare som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom jämfört med frånvaro av utbildningsinsatsen
-
Multiprofessionellt teambaserat arbete inom vård och omsorg jämfört med frånvaro av insatsen vid demenssjukdom
-
Demensprofilerade hemtjänstlag jämfört med sedvanlig hemtjänst vid demenssjukdom
-
Regelbunden och sammanhållen uppföljning av den demenssjukes situation och behov, inklusive medicinsk bedömning samt vård- och omsorgsinsatser, jämfört med utredning och uppföljning av vård- och omsorgsinsatser enligt sedvanlig rutin vid demenssjukdom avseende flera utfall
-
Strukturerad uppföljning och utvärdering av beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) och effekt av insatta åtgärder jämfört med sedvanlig vård och handläggning av BPSD vid demenssjukdom och beteendemässiga och psykiska symtom
-
Diagnostik av munhälsa och ätproblem med strukturerade bedömningsinstrument vid demenssjukdom jämfört med ingen bedömning eller bedömning som sker på annat sätt än med en bestämd struktur
-
Anpassad måltidsmiljö i särskilt boende eller dagverksamhet vid demenssjukdom jämfört med ingen anpassning av måltidsmiljö
-
Individuellt planerade toalettbesök vid måttlig till svår demenssjukdom
-
Strukturerade och kontinuerliga utvärderingar av fysiska skyddsåtgärder jämfört med frånvaro av insatsen vid demenssjukdom och insatta fysiska skyddsåtgärder
-
Strukturerade och kontinuerliga utvärderingar av välfärdsteknik jämfört med frånvaro av strukturerad utvärdering vid demenssjukdom och insatt välfärdsteknik
-
Individuellt anpassade kognitiva hjälpmedel jämfört med sedvanlig vård vid demenssjukdom
-
Vårdarsång jämfört med sedvanlig vård vid måttlig till svår demenssjukdom
-
Möjlighet till utomhusvistelse vid demenssjukdom
-
Individuellt anpassat stöd till ung anhörig till person med demenssjukdom jämfört med frånvaro av interventionen
-
Analys av biomarkörer i cerebrospinalvätska för diagnostik av Alzheimers sjukdom jämfört med diagnostik av Alzheimers sjukdom enligt fastställda kliniska kriterier
-
Högdosbehandling med traditionella antipsykotiska läkemedel jämfört med normaldosering vid behandling av personer i rättspsykiatrisk vård
-
Klozapin jämfört med annat antipsykotiskt läkemedel vid behandling av personer i rättspsykiatrisk vård
-
Litium som tillägg till antipsykotisk läkemedelsbehandling jämfört med endast antipsykotisk läkemedelsbehandling för personer i rättspsykiatrisk vård
-
Quetiapin jämfört med olanzapin vid behandling av personer i rättspsykiatrisk vård
-
Metakognitiv träning (MCT) för personer i rättspsykiatrisk vård
-
Psykoedukation eller psykopedagogik för behandling av personer i rättspsykiatrisk vård
-
Psykosociala och psykodynamiska insatser för personer i rättspsykiatrisk vård
-
Risperidon jämfört med annat antipsykotiskt läkemedel vid behandling av personer i rättspsykiatrisk vård
-
Yoga jämfört med annan behandling eller väntelista vid depression
-
Passivt rörelseuttag jämfört med ingen behandling hos patienter i i behov av intensivvård
-
Passivt rörelseuttag jämfört med ingen behandling hos patienter med ryggmärgsskada
-
Passivt rörelseuttag jämfört med ingen behandling hos patienter med stroke
-
Fysisk aktivitet på recept jämfört med ingen behandling avseende blodtryck, blodfetter, morbiditet och mortalitet
-
Kardiovaskulär läkemedelsprevention jämfört med ingen kardiovaskulär läkemedelsprevention vid tyst hjärninfarkt
-
Karotiskirurgi jämfört med bästa medicinska behandling (ingen karotiskirurgi) vid asymtomatisk karotisstenos
-
Karotisstent jämfört med karotiskirurgi eller bästa medicinska behandling vid asymtomatisk karotisstenos
-
Information till allmänheten om akuta strokesymtom i syfte att öka förutsättningarna för tidig behandling jämfört med ingen riktad information eller informationskampanj
-
Triage för direkttransport till sjukhus där trombektomi utförs, jämfört med inget triage till sjukhus med trombektomimöjlighet, vid misstänkt akut ischemisk stroke med ocklusion av hjärnans främre stora kärl där trombektomi kan vara aktuellt
-
Strukturerat omhändertagande (exempelvis "Rädda hjärnan-larm") före ankomst till sjukhuset respektive inne på sjukhuset jämfört med frånvaro av strukturerat omhändertagande vid misstänkt stroke där trombolys eller trombektomi kan vara aktuellt
-
Läkarbedömning med ställningstagande till fortsatt vårdform vid eventuellt strokeinsjuknande hos multisjuk med stort omvårdnadsbehov inom hemsjukvård eller särskilt boende, jämfört med ingen läkarbedömning avseende fortsatt vårdform
-
Sonotrombolys, med eller utan kontrastförstärkning, vid ischemisk stroke i akutskedet
-
Hypotermi vid ischemisk stroke i akutskedet
-
Organisatoriska modeller som gör att placerade barn och unga får hälso- och sjukvård och tandvård
-
Neurokirurgi (kraniektomi, durotomi, infarktutrymning, ventrikeldränage) vid expansiv lillhjärnsinfarkt i akutskedet
-
Blodtryckssänkande läkemedel vid intracerebral blödning i akutskedet
-
Kvalificerat rådgivande samtal via personligt möte jämfört med sedvanlig vård vid daglig rökning hos vuxna
-
Rådgivande samtal via personligt möte vid daglig snusning hos vuxna
-
Reversering av antikoagulantiaeffekt med koagulationsfaktorkoncentrat kombinerat med K-vitamin jämfört med inga koagulationsfaktorkoncentrat kombinerat med K-vitamin vid intracerebral blödning under behandling med warfarin i akutskedet
-
Rådgivande samtal vid riskbruk av alkohol hos vuxna med särskild risk
-
Webbaserad intervention jämfört med skriftlig information i pappersform eller online alternativt ingen åtgärd vid riskbruk av alkohol hos vuxna
-
Webbaserad intervention vid ohälsosamma matvanor hos vuxna
-
Webbaserad intervention vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxna
-
Rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel vid daglig rökning hos vuxna med särskild risk
-
Rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av läkemedel för rökavvänjning (vareniklin, bupropion) vid daglig rökning hos vuxna med särskild risk
-
Reversering av antikoagulantiaeffekt med idarucizumab jämfört med ingen behandling med antidot vid intracerebral blödning under behandling med dabigatran i akutskedet
-
Triaden vid misstänkt skakvåld
-
Rådgivande samtal vid daglig snusning hos vuxna med särskild risk
-
Rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel vid daglig snusning hos vuxna med särskild risk
-
Rådgivande samtal med tillägg av läkemedel för snusavvänjning (vareniklin) vid daglig snusning hos vuxna med särskild risk
-
Munhåleundersökning och rådgivande samtal vid daglig snusning hos vuxna med särskild risk
-
Webbaserad intervention vid riskbruk av alkohol hos vuxna med särskild risk
-
Webbaserad intervention vid ohälsosamma matvanor hos vuxna med särskild risk
-
Akupunktur jämfört med väntelista eller ingen intervention vid daglig rökning hos vuxna
-
Familjestödsprogram vid tobaksbruk hos unga under 18 år
-
Webbaserad intervention jämfört med rådgivande samtal vid tobaksbruk hos unga under 18 år
-
Reversering av antikoagulantiaeffekt med andexanet jämfört med ingen behandling med antidot vid intracerebral blödning under behandling med faktor Xa-hämmare i akutskedet
-
Familjestödsprogram vid bruk av alkohol hos unga under 18 år
-
Rådgivande samtal vid daglig rökning hos vuxna med särskild risk
-
Kvalificerat rådgivande samtal vid daglig rökning hos vuxna med särskild risk
-
Kvalificerat rådgivande samtal jämfört med rådgivande samtal vid rökning hos gravida
-
Rådgivande samtal vid bruk av alkohol hos gravida
-
Kvalificerat rådgivande samtal vid bruk av alkohol hos gravida
-
Webbaserad intervention vid daglig rökning hos vuxna med särskild risk
-
Webbaserad intervention vid otillräcklig fysisk aktivitet hos unga under 18 år
-
Webbaserad intervention vid ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet hos barn och unga 2–17 år
-
Neurokirurgi i akutskedet jämfört med sedvanlig medicinsk behandling vid supratentoriell intracerebral blödning avseende livskvalitet
-
Kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor hos vuxna med särskild risk
-
Kvalificerat rådgivande samtal vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxna med särskild risk
-
Kvalificerat rådgivande samtal vid riskbruk av alkohol hos vuxna med särskild risk
-
Rådgivande samtal vid riskbruk av alkohol hos vuxna som ska genomgå operation
-
Kvalificerat rådgivande samtal vid riskbruk av alkohol hos vuxna som ska genomgå operation
-
Rådgivande samtal jämfört med enkla råd vid tobaksbruk hos unga under 18 år
-
Rådgivande samtal vid snusning hos gravida
-
Neurokirurgi jämfört med bästa tillgängliga medicinska behandling och intensivvård (ingen neurokirurgi) vid expansiv lillhjärnsblödning i akutskedet
-
Antikoagulantia vid cerebral venös trombos i akutskedet
-
Inläggning på strokeenhet som första vårdenhet jämfört med ingen direktinläggning på strokeenhet vid misstänkt stroke
-
Tidig nutriering med sond, jämfört med intravenös vätska (parenteral nutrition) eller ingen sond, hos patienter med dysfagi vid stroke
-
Nutriering med perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) jämfört med nasogastrisk sond vid kvarstående dysfagi efter stroke
-
Sensorimotorisk träning med munskärm jämfört med ingen träning med munskärm, oralmotoriska övningar utan munskärm eller sväljningsövningar vid kvarstående dysfagi efter stroke
-
Pneumatisk kompressionsstrumpa för att förebygga venös tromboembolism jämfört med ingen pneumatisk kompressionsstrumpa vid benpares eller oförmåga att gå vid stroke i akutskedet avseende livskvalitet
-
Lågmolekylärt heparin i lågdos för att förebygga venös tromboembolism jämfört med sedvanlig behandling (som utesluter lågmolekylärt heparin) vid benpares eller oförmåga att gå vid intracerebral blödning i akutskedet
-
Inläggning på strokeenhet som första vårdenhet med snabb utredning och tidigt insatt sekundärpreventiv behandling jämfört med omhändertagande inom öppenvården inklusive hälsocentral vid akut transitorisk ischemisk attack (TIA)
-
Multidisciplinär teambaserad rehabilitering i sluten vård direkt efter vård på strokeenhet jämfört med icke teambaserad strokerehabilitering vid måttlig till svår stroke, stort kvarvarande rehabiliteringsbehov och kvarstående omvårdnadsbehov
-
ADL-träning i hemmet efter utskrivning jämfört med ingen träning eller träning i öppenvård vid nedsatt ADL-förmåga efter stroke avseende livskvalitet, upplevd delaktighet och måluppfyllelse
-
Anpassning av omgivningsfaktorer för att öka aktivitet och delaktighet vid nedsatt ADL-förmåga efter stroke
-
Fallpreventiva åtgärder vid ökad risk för fall efter stroke
-
Gångmatta med kroppstyngdsavlastning, jämfört med annan gångträning, vid nedsatt gångförmåga efter stroke avseende gångkvalitet, balans, aktiviteter i dagliga livet (ADL), delaktighet och livskvalitet
-
Elektromekanisk gångträning (robotträning) i kombination med annan fysioterapi jämfört med annan gångträning vid nedsatt gångförmåga efter stroke avseende gångsträcka, aktiviteter i det dagliga livet (ADL), gångkvalitet och livskvalitet
-
Träning i visuell avsökning jämfört med insats utan visuell avsökningsträning/sedvanlig vård vid neglekt efter stroke
-
Hormonell kombinationsbehandling (hormonspiral samt tillägg av gestagen i annan form) vid endometrios samt otillräcklig effekt av enskild hormonell behandling
-
Hormonell kombinationsbehandling (hormonspiral samt tillägg med kombinerade monofasiska preventivmedel) vid endometrios samt otillräcklig effekt av enskild hormonell behandling
-
Behandling av bäckenbottenstrukturer till personer med endometrios och bäckenbottensmärta
-
Dietbehandling vid endometrios
-
Språklig träning jämfört med social stimulans vid afasi efter stroke avseende utfallet benämning
-
Bedömning av livskvalitet med formuläret EHP30 vid endometrios
-
Fysioterapeutisk intervention med fokus på hantering av smärta till personer med endometrios och smärta
-
Gestagen jämfört med GnHR-agonist för kvinnor med endometrios som genomgått kirurgisk behandling innan hormonbehandling
-
Gestagen jämfört med placebo/ingen behandling för kvinnor med endometrios som genomgått kirurgisk behandling innan hormonbehandling avseende bäcken- eller samlagssmärtor, fertilitet (levande fött barn, graviditeter), livskvalitet, progression av sjukdom, funktion, negativa effekter (biverkningar)
-
Gestagen jämfört med placebo/ingen behandling för kvinnor med endometrios som endast genomgått bilddiagnostik eller kirurgisk diagnostik före hormonbehandling avseende smärta (mens- eller samlagssmärtor), framtida fertilitet (levande fött barn, graviditeter), livskvalitet, progression av sjukdom, funktion, negativa effekter (biverkningar)
-
Gestrinon för kvinnor med endometrios
-
GnHR-agonist jämfört med placebo/ingen behandling för kvinnor med endometrios som genomgått kirurgisk behandling innan hormonbehandling
-
GnRH-agonist jämfört med GnHR-agonist av annan dos eller sort för kvinnor med endometrios
-
GnRH-agonist jämfört placebo/ingen behandling för kvinnor med endometrios som endast genomgått bilddiagnostik eller kirurgisk diagnostik före hormonbehandling
-
GnRH-agonist och tillägg av hormonsubstitution jämfört med endast GnHR-agonist för kvinnor med endometrios
-
GnRH-agonist nedreglering följt av follikelstimulering med gonadotropininjektioner i syfte att förbättra fertiliteten vid endometrios
-
Hormonsubstitution för kvinnor med endometrios som genomgått radikal operation (borttagande av äggstockar samt ev livmoder)
-
Synkroniserad utsättning av hormonell endometriosbehandling vid uppstart av IVF-behandling vid endometrios och svår smärta vid utsättandet
-
Individanpassad fysisk aktivitet till personer med endometrios och smärta
-
Kommunikationspartnerträning för närstående vid afasi efter stroke
-
Individuell behandlingsplan vid endometrios och akuta smärtskov som medför återkommande vårdbesök
-
Kirurgisk behandling jämfört med hormonbehandling vid endometriom
-
Kirurgisk behandling jämfört med hormonbehandling vid djup endometrios
-
Kirurgisk reduktion av djup endometrios före IVF i syfte att förbättra fertiliteten
-
Follikelstimulering med klomifencitrat följt av ovulationsinduktion i syfte att förbättra fertiliteten vid endometrios
-
Diagnostik med laparoskopi vid misstänkt endometrios med smärta samt otillräcklig effekt av gestagener eller kombinerade monofasiska preventivmedel
-
Follikelstimulering med letrozol följt av ovulationsinduktion i syfte att förbättra fertiliteten vid endometrios
-
Lipiodyl-pertubation i syfte att förbättra fertiliteten vid endometrios
-
Lokala bedövningsmedel vid endometrios
-
Medroxyprogesteronacetat i syfte att förbättra fertiliteten vid endometrios
-
Monofasiska p-piller jämfört med gestagen för kvinnor med endometrios som endast genomgått bilddiagnostik eller kirurgisk diagnostik före hormonbehandling
-
Monofasiska p-piller jämfört med placebo/ingen behandling för kvinnor med endometrios som endast genomgått bilddiagnostik eller kirurgisk diagnostik före hormonbehandling
-
Kontinuerlig behandling med monofasiska p-piller jämfört med cyklisk behandling för kvinnor med endometrios som genomgått kirurgisk behandling innan hormonbehandling
-
Monofasiska p-piller jämfört med placebo/ingen behandling för kvinnor med endometrios som genomgått kirurgisk behandling innan hormonbehandling
-
Monofasiska p-piller jämfört med Gestagen för kvinnor med endometrios som genomgått kirurgisk behandling innan hormonbehandling
-
Monofasiska p-piller jämfört med GnRH-agonist för kvinnor med endometrios som genomgått kirurgisk behandling innan hormonbehandling
-
Monofasiska p-piller jämfört med GnRH-agonist för kvinnor med endometrios som endast genomgått bilddiagnostik eller kirurgisk diagnostik före hormonbehandling
-
Kompensatoriska tekniker jämfört med ingen behandling, eller annan behandling som inte är kompensatoriskt inriktad, vid afasi efter stroke
-
Multiprofessionell smärtrehabilitering vid endometrios och långvarig svår smärta
-
Multiprofessionellt teamomhändertagande vid endometrios och särskilt behov av stöd
-
Samtalsstöd jämfört med insats utan samtalsstöd/sedvanlig behandling vid emotionella och psykiska reaktioner efter stroke
-
Nervsparande kirurgi jämfört med konventionell kirurgi vid endometrios
-
Psykiatrisk bedömning utförd av relevant specialist vid endometrios och misstänkt samsjuklighet med psykisk sjukdom eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Bedömning av relevant specialist vid endometrios och misstänkt somatisk samsjuklighet
-
Rutin för smärtlindring vid akuta vårdbesök för personer med endometrios och akut smärtskov
-
Ablation jämfört med excision av endometrios i bukhinnan
-
Antidepressiva läkemedel vid endometrios
-
Antiepileptika vid endometrios
-
Anti-TNF alfa vid endometrios
-
Borttagande av livmoder samt äggstockar vid endometrios
-
COX-hämmare vid endometrios
-
Datortomografi kolonografi för diagnostik av djup endometrios
-
Bilddiagnostik för kvinnor med misstänkt minimal eller mild endometrios
-
Borttagande av livmoder vid endometrios
-
Kirurgisk behandling vid djup endometrios
-
Kolonröntgen för diagnostik av djup endometrios
-
Koloskopi för diagnostik av djup endometrios
-
Laparoskopisk uterosakral nervablation vid endometrios
-
Melatonin vid endometrios
-
MR för diagnostik av adenomyos
-
MR för diagnostik av endometriom
-
Olika dissektionstekniker vid borttagande av endometriom
-
Opioidbehandling vid endometrios
-
Datortomografi med lavemang för diagnostik av djup endometrios hos kvinnor avseende flertal olika lokalisationer
-
MR för diagnostik av djup endometrios hos kvinnor avseende flertal olika lokalisationer
-
Transvaginalt ultraljud för diagnostik av djup endometrios avseende flertal olika lokalisationer
-
Strippning vid endometriom
-
Strippning i kombination med exercision vid endometriom
-
Suspension av ovarier i samband med cystektomi vid endometriom
-
Total cystektomi jämfört med inkomplett cystektomi vid endometriom avseende smärta (mens- bäcken- eller samlagssmärtor), livskvalitet, funktion, negativa effekter (biverkningar), påverkan på arbetslivet, nöjdhet
-
Transrektalt ultraljud för diagnostik av djup endometrios
-
Upprepad kirurgi jämfört med primär kirurgi vid endometrios
-
Vaginalt ultraljud för diagnostik av adenomyos
-
Sexologisk konsultation vid endometrios och sexuell dysfunktion
-
Planering av smärtlindrande behandling inför, under och efter graviditet vid endometrios och svår smärta vid utsättande av behandling inför planerad graviditet
-
Konsultation av smärtspecialist vid endometrios och svår daglig smärta samt otillräcklig effekt av optimerad hormonell behandling och optimal smärtbehandling
-
Smärtstillande läkemedel (analgetika) vid endometrios
-
Tillgång till sjuksköterska eller barnmorska med kunskap om endometrios vid endometrios och behov av stöd
-
Strukturerat omhändertagande vid akut vårdbesök för personer med endometrios och akut smärtskov
-
Stödjande samtal för kvinnor med endometrios och behov av stöd
-
Telefonuppföljning 1-2 veckor efter akut sjukhusinläggning vid endometrios
-
Behandling med TENS vid endometrios och smärta relaterad till menscykeln
-
Tilläggsbehandling med TENS vid endometrios och långvarig smärta
-
Tidig telefonuppföljning av följsamhet till behandling vid misstänkt endometrios och nyinsatt behandling
-
Uppföljning efter cirka 3 månader vid misstänkt eller verifierad endometrios efter nyinsatt eller ändrad behandling eller kirurgi
-
Uroterapi vid endometrios och persisterande blåsbesvär trots optimerad behandling
-
Utredning av misstänkt endometrios genom anamnes med symtombeskrivning
-
Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion jämfört med sedvanlig vård/ingen intervention som innehåller kompensatoriska tekniker vid nedsatt minne efter stroke
-
Minnesträning jämfört med sedvanlig vård/ingen minnesträning vid nedsatt minne efter stroke
-
Arbetsminnesträning jämfört med sedvanlig vård/ingen riktad arbetsminnesträning vid nedsatt arbetsminne efter stroke
-
Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan, jämfört med sedvanlig vård/ingen rehabilitering som innehåller kompensatoriska tekniker, vid nedsatt problemlösningsförmåga och exekutiv förmåga efter stroke
-
Spegelterapi jämfört med ingen träning eller annan arm- och handträning vid nedsatt motorik i arm och hand (måttlig till uttalad) efter stroke avseende aktivitetsförmåga
-
Tilläggsbehandling med akupunktur vid endometrios och långvarig smärta
-
Aspiration av endometriom före IVF i syfte att förbättra fertiliteten
-
Atosiban vid embryoåterföring i syfte att förbättra fertiliteten vid endometrios
-
Annan adherensprofylaktisk åtgärd vid borttagande av endometriom
-
Antidepressiva läkemedel med sedativ effekt vid endometrios och smärta som stör nattsömnen
-
Stödjande insatser för ensamkommande barn och unga avseende integrering i samhället och fysisk och psykisk hälsa
-
4-Kallikrein score jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L
-
Multiparametrisk magnetresonanstomografi jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L
-
Kombination av PSA, PSA-kvot och PSAD jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L avseende diagnostik av aggressiv form av prostatacancer och dödlighet
-
Kombination av PSA, PSA-kvot, PSAD och % p2PSA jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L avseende diagnostik av aggressiv form av prostatacancer och dödlighet
-
Kombination av PSA, PSA-kvot, PSAD och PHI jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L avseende diagnostik av aggressiv form av prostatacancer och dödlighet
-
PSA-densitet jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L avseende dödlighet
-
Fritt PSA jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L avseende dödlighet
-
p2PSA jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L avseende dödlighet
-
Stockholm-3 jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L avseende dödlighet
-
Prostate health index jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L avseende dödlighet
-
PSA-kvot jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L avseende dödlighet
-
%p2PSA jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L avseende dödlighet
-
Datortomografisk angiografi jämfört med fyrkärlsangiografi för diagnostik av total hjärninfarkt (hjärndöd)
-
Fetmakirurgi jämfört med icke-kirurgisk standardbehandling vid typ 2-diabetes med fetma (BMI 30–35 kg/m2) och svårighet att uppnå glukos- och riskfaktorkontroll avseende kardiovaskulär sjukdom och död
-
GLP-1-analogen Liraglutid som tillägg till metformin vid typ 2-diabetes och manifest kardiovaskulär sjukdom avseende kardiovaskulär död, hjärtinfarkt och stroke som enskilda komponenter
-
SGLT-2-hämmare i monoterapi vid typ 2-diabetes med livsstilsbehandling och otillräcklig glukoskontroll avseende kardiovaskulär sjukdom och död
-
SGLT-2-hämmare som tillägg till metformin vid typ 2-diabetes med otillräcklig glukoskontroll vid behandling med metformin som monoterapi avseende kardiovaskulär sjukdom och död
-
Kontinuerlig subkutan glukosmätning med intermittent avläsning (FGM) jämfört med kapillära teststickor vid typ 1-diabetes utan problem av återkommande hyper- eller hypoglykemi avseende behandlingstillfredsställelse, livskvalitet, ketoacidos och långtidseffekter på blodglukosnivåer
-
Kontinuerlig subkutan glukosmätning med direktavläsning (realtids-CGM) jämfört med teststickor vid typ 1-diabetes hos vuxna med problem av återkommande hyper- eller hypoglykemi avseende ketoacidos och långtidseffekter på blodglukosnivåer
-
Kontinuerlig subkutan glukosmätning med intermittent avläsning (FGM) vid typ 1-diabetes med problem av återkommande hyper- eller hypoglykemi
-
Insulinpump (kontinuerlig subkutan insulininfusion, CSII) jämfört med intensiv injektionsbehandling vid typ 1-diabetes hos vuxna med problem av återkommande hyper- eller hypoglykemi avseende dödlighet
-
Nyinsättning av kontinuerlig subkutan glukosmätning (FGM) vid typ 1-diabetes hos gravida kvinnor
-
Kontinuerlig subkutan glukosmätning med direktavläsning (realtids-CGM) jämfört med kapillär glukosmätning vid typ 2-diabetes med måltids- och basinsulinbehandling och problem av återkommande hyper- eller hypoglykemi avseende flera utfall
-
Kontinuerlig subkutan glukosmätning med intermittent avläsning (FGM) jämfört med kapillär glukosmätning vid typ 2-diabetes med måltids- och basinsulinbehandling och problem av återkommande hyper- eller hypoglykemi avseende flera utfall
-
Virtuell diabetesmottagning vid typ 1- och typ 2-diabetes
-
Kateterburen ”edge-to-edge-behandling" med clips vid funktionell mitralisinsufficiens hos person med betydande systolisk vänsterkammardysfunktion, där mitralisinsufficiensen bedöms ha betydelse för symtomen jämfört med öppen kirurgi
-
Acetylsalicylsyra (ASA) under de tre första månaderna efter bioprotesimplantation i aorta
-
Vitamin K-antagonister under de tre första månaderna efter bioprotesimplantation i aorta
-
Acetylsalicylsyra i lågdos under mer än 3 månader vid bioprotesimplantation i aorta
-
Baklofen vid alkoholberoende avseende fri från tungt drickande och andel nyktra dagar
-
Långvarig töjning (med eller utan ortos) jämfört med sedvanlig vård vid spasticitet som orsakar problem efter stroke
-
Gabapentin jämfört med placebo vid alkoholberoende avseende långtidseffekter
-
Mirtazapin vid amfetaminberoende
-
Disulfiram vid kokainberoende
-
Naltrexon i injektionsform vid opioidberoende avseende andel drogfria veckor
-
Lösningsfokuserat arbetssätt vid alkoholmissbruk eller alkoholberoende
-
Akupunktur vid opioidmissbruk eller opioidberoende
-
Boendeinsatser i form av bostad först jämfört med boendeinsatser i form av vårdkedja vid missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och hemlöshet avseende patientens valfrihet och psykiska symtom
-
Boendeinsatser i form av bostad först jämfört med väntelista vid missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och hemlöshet avseende missbruk
-
Case management i form av integrerade eller samverkande team jämfört med sedvanlig vård vid missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och svår psykisk sjukdom avseende substansmissbruk, psykiska symtom och livskvalitet
-
Antiepileptika vid central smärta efter stroke
-
Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) vid central smärta efter stroke
-
Psykosocialt stöd i form av coping skills training (CST) till anhörig till person med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika avseende den missbrukande personens våld i hemmet och dennes fysiska hälsa, samt deltagarens tillgång till nätverk
-
Integrerad behandlingsmetod (med KBT) vid samtidigt missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika och bipolär sjukdom avseende antal dagar med droganvändning per månad
-
Tillägg av långverkande beta-2-stimulerare med 24 timmars duration vid otillräcklig effekt av långverkande antikolinergika hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) avseende dödlighet
-
Objektiv mätning av fysisk aktivitet vid misstänkt otillräcklig fysisk aktivitetsnivå hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
-
Tricykliska antidepressiva läkemedel (amitryptilin) vid central smärta efter stroke
-
Sensorisk stimulering med transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) jämfört med sedvanlig behandling, ingen behandling, eller farmakologisk behandling vid smärta i skuldran efter stroke
-
Avlastande hjälpmedel för armen jämfört med inget avlastande stöd (analgetika, vanlig fysioterapi) vid smärta i skuldran efter stroke
-
Strukturerat träningsprogram (innehållande till exempel konditions- och styrketräning) jämfört med inget strukturerat träningsprogram vid trötthetssyndrom (fatigue) efter stroke
-
Träning av trötthetshantering enligt fatigue management program jämfört med ingen trötthetshantering alternativt farmakologisk behandling vid trötthetssyndrom (fatigue) efter stroke
-
Ögonrörelseträning jämfört med ingen träning vid synfältsbortfall efter stroke
-
Praktisk handledning och träning för närstående till en person som haft stroke jämfört med ingen praktisk handledning och träning avseende aktivitetsförmåga, upplevd delaktighet, livskvalitet, aktiviteter i dagliga livet (ADL) och gångförmåga
-
Strukturerad uppföljning i öppen vård jämfört med sedvanlig uppföljning vid stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA)
-
Statin jämfört med placebo vid ischemisk stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA) avseende dödlighet
-
Karotisstent jämfört med karotiskirurgi vid symtomgivande karotisstenos avseende funktionsberoende
-
Antitrombotisk läkemedelsbehandling vid dissektion i precerebrala kärl med cerebrala ischemiska symtom
-
Insättning eller återinsättning av orala antikoagulantia jämfört med ingen oral antikoagulantia vid intracerebral blödning och förmaksflimmer
-
Förmaksplugg (left atrial appendage occlusion, LAAO) vid intracerebral blödning och förmaksflimmer
-
MINI-KID jämfört med semistrukturerad intervju, strukturerad intervju, eller LEAD som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik av misstänkt depression hos barn och ungdomar i primärvård
-
MINI-KID jämfört med semistrukturerad intervju, strukturerad intervju, eller LEAD som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik av misstänkt ångest hos barn och ungdomar i primärvård
-
Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT) jämfört med utökad sedvanlig behandling eller väntelista för barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression
-
Mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) som tillägg till sedvanlig behandling jämfört med inget tillägg för barn och ungdomar med lindrigt till medelsvårt ångestsyndrom
-
Psykodynamisk korttidsterapi (PDT) jämfört med annan behandling för barn och ungdomar med ångestsyndrom
-
SSRI-preparat jämfört med placebo för barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
-
Mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBKT) jämfört med aktiv kontroll eller sedvanlig behandling hos vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD)
-
Mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) jämfört med aktiv kontroll eller sedvanlig behandling hos vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD)
-
Psykodynamisk korttidsterapi (korttids-PDT) jämfört med aktiv kontroll eller sedvanlig behandling för vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD)
-
Mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBKT) jämfört med aktiv kontroll hos vuxna med social fobi
-
Mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) jämfört med aktiv kontroll hos vuxna med social fobi
-
Interpersonell psykoterapi (IPT) jämfört med aktiv kontroll eller sedvanlig behandling för vuxna med social fobi
-
Psykodynamisk korttidsterapi (korttids-PDT) jämfört med sedvanlig eller annan behandling för vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
-
Interpersonell psykoterapi (IPT) jämfört med sedvanlig eller annan behandling för vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
-
Basal kroppskännedom jämfört med sedvanlig allmänpsykiatrisk vård eller råd om fysisk aktivitet som tillägg till behandling hos vuxna med lindrig till medelsvår depression eller ångestsyndrom avseende flera utfall
-
Interpersonell psykoterapi (IPT) jämfört med minimal eller sedvanlig behandling för barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression avseende depressionssymtom vid längre uppföljning samt suicidbenägenhet och avbrytande av behandling
-
Psykodynamisk korttidsterapi (PDT) jämfört med kognitiv beteendeterapi (KBT) för barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression avseende remission, funktionsförmåga, säkerhet och oönskade effekter
-
Sertralin jämfört med placebo för barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression avseende remission, självskattade symtom och livskvalitet
-
Kombinationsbehandling med antidepressiva läkemedel och kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med enbart KBT för barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression avseende remission, självskattade symtom, funktionsförmåga, och avbrytande av behandling
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) som tillägg till antidepressiva läkemedel jämfört med enbart läkemedel för ungdomar med behandlingsresistent medelsvår till svår egentlig depression avseende suicidbenägenhet
-
Kombinationsbehandling med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med KBT för barn och ungdomar med medelsvårt till svårt tvångssyndrom (OCD) avseende respons, livskvalitet, oönskade effekter och långtidseffekter
-
Kombinationsbehandling med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med enbart SSRI för barn och ungdomar med medelsvårt till svårt tvångssyndrom (OCD) avseende remission, livskvalitet, oönskade effekter och långtidseffekter
-
Interpersonell psykoterapi (IPT) jämfört med sedvanlig behandling, KBT, antidepressiva läkemedel eller placebo för vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression avseende långtidseffekter, biverkningar eller oönskade effekter
-
Elektrokonvulsiv behandling (ECT) jämfört med placebo, antidepressiva läkemedel eller annan behandling vid svår egentlig depression hos vuxna avseende återinsjuknande och minnesproblem
-
Antidepressiva läkemedel jämfört med placebo för vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD) avseende funktionsnivå och långtidseffekter
-
Hydroxizin jämfört med placebo för vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD) avseende långtidseffekter
-
Pregabalin jämfört med placebo för vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD) avseende långtidseffekter
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med avspänningsterapi för vuxna med paniksyndrom avseende respons och oönskade effekter
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med psykodynamisk terapi (PDT) för vuxna med paniksyndrom avseende symtom, respons på lång sikt, oönskade effekter och långtidseffekter
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) för vuxna med paniksyndrom avseende respons, remission, oönskade effekter och långtidseffekter
-
Panikfokuserad psykodynamisk korttidsterapi (PFPP) jämfört med tillämpad avslappning för vuxna med paniksyndrom avseende symtom på lång sikt och oönskade effekter
-
Panikfokuserad psykodynamisk korttidsterapi (PFPP) jämfört med kognitiv beteendeterapi (KBT) för vuxna med paniksyndrom avseende symtom, respons på lång sikt och oönskade effekter
-
Psykodynamisk korttidsterapi (korttids-PDT) jämfört med kognitiv beteendeterapi (KBT) för vuxna med social fobi avseende symtom och remission på lång sikt samt oönskade effekter
-
Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med annan behandling för vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) avseende klinikerrapporterade PTSD-symtom på lång sikt och oönskade effekter
-
Psykopedagogisk behandling (familjebaserade samtal) jämfört med ingen intervention eller annan åtgärd för barn och ungdomar med ångest
-
Nedkylning efter hävt hjärtstopp
-
Kombinationsbehandling med monoaminoxidashämmare (MAOI) och kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med enbart KBT för vuxna med social fobi
-
Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) jämfört med annan behandling (t.ex. icke traumafokuserad KBT) för vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
-
Kombinationsbehandling med traumafokuserad kognitiv beteendeterapi med exponering (TF-KBT) och selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) jämfört med TF-KBT och läkemedelsplacebo, enbart KBT eller enbart SSRI för vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
-
Mini International Neuropsychiatric Interview (MINI) jämfört med Longitudinal Experts All Data Procedure (LEAD) som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik i primärvård vid misstänkt depression hos vuxna
-
Mini International Neuropsychiatric Interview (MINI) jämfört med Longitudinal Experts All Data Procedure (LEAD) som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik i primärvård vid misstänkt ångest hos vuxna
-
Mini International Neuropsychiatric Interview (MINI) jämfört med Structured Clinical Interview for DSM Axis disorders (SCID-I) som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik av ångest hos vuxna i primärvård
-
Mini International Neuropsychiatric Interview (MINI) som komplement till klinisk bedömning jämfört med enbart klinisk bedömning vid diagnostik av ångest hos vuxna i specialiserad vård
-
Mini International Neuropsychiatric Interview (MINI) jämfört med Longitudinal Experts All Data Procedure (LEAD) som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik av misstänkt depression hos vuxna i specialiserad vård
-
Mini International Neuropsychiatric Interview (MINI) jämfört med Longitudinal Experts All Data Procedure (LEAD) som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik av misstänkt ångest hos vuxna i specialiserad vård
-
Structured Clinical Interview for DSM Axis disorders (SCID-I) som komplement till klinisk bedömning jämfört med enbart kliniska bedömning vid diagnostik av ångest hos vuxna i specialiserad vård
-
K-SADS-PL jämfört med semistrukturerad intervju, strukturerad intervju, eller LEAD som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik av misstänkt depression hos barn och ungdomar i specialiserad vård
-
K-SADS-PL jämfört med semistrukturerad intervju, strukturerad intervju, eller LEAD som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik av misstänkt ångest hos barn och ungdomar i specialiserad vård
-
MINI-KID jämfört med semistrukturerad intervju, strukturerad intervju, eller LEAD som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik av misstänkt depression hos barn och ungdomar i specialiserad vård
-
MINI-KID jämfört med semistrukturerad intervju, strukturerad intervju, eller LEAD som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik av misstänkt ångest hos barn och ungdomar i specialiserad vård
-
Somatisk anamnes, somatisk undersökning och utredning hos barn, ungdomar och vuxna med depression
-
Postoperativ smärtlindring vid oralkirurgiskt ingrepp på barn och ungdom
-
Preoperativ smärtlindring vid oralkirurgiskt ingrepp på barn och ungdom
-
Psykodynamisk korttidsterapi (korttids-PDT) jämfört med stödjande terapi för vuxna med social fobi
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med läkemedel för vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD)
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med läkemedelsplacebo för vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD)
-
Kombinationsbehandling av antidepressiva läkemedel med samtidig psykologisk behandling (KBT, IPT eller PDT) jämfört med enbart antidepressiva läkemedel för vuxna med svår egentlig depression
-
Återfallsförebyggande elektrokonvulsiv behandling (ECT) jämfört med enbart läkemedelsbehandling vid recidiverande egentlig depression i remission hos vuxna
-
Litium som tillägg till antidepressiva läkemedel jämfört med trijodtyronin för vuxna med behandlingsresistent svår egentlig depression
-
Ljusterapi jämfört med placebo för vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression
-
Ljusterapi jämfört med placebo för vuxna med årstidsrelaterad lindrig till medelsvår egentlig depression
-
Somatisk anamnes, somatisk undersökning och utredning hos barn, ungdomar och vuxna med ångestsyndrom
-
Bedömning av suicidrisk med instrument som komplement för ungdomar och vuxna med depression jämfört med klinisk bedömning avseende tillförlitlighet att förutsäga framtida suicid
-
Bedömning av suicidrisk med instrument som komplement för ungdomar och vuxna med ångest jämfört med klinisk bedömning avseende tillförlitlighet att förutsäga framtida suicid
-
Mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBKT) jämfört med sedvanlig behandling, psykopedagogik eller kognitiv beteendeterapi (KBT) hos vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression
-
Bedömning av suicidrisk med instrument som komplement för ungdomar och vuxna med depression jämfört med strukturerad klinisk bedömning avseende tillförlitlighet att förutsäga framtida suicid
-
Plasmaferes jämfört med placebo vid svår PANS/PANDAS hos barn och ungdomar
-
Antibiotika som profylax jämfört med placebo vid PANS/PANDAS hos barn och ungdomar
-
Bedömning av suicidrisk med instrument som komplement för ungdomar och vuxna med ångest jämfört med strukturerad klinisk bedömning avseende tillförlitlighet att förutsäga framtida suicid
-
Kombinationsbehandling av antidepressiva läkemedel med samtidig insättning av kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med enbart antidepressiva läkemedel för vuxna med dystymi
-
Diagnostik av barn och ungdomar med misstänkt PANS/PANDAS
-
Psykodynamisk korttidsterapi (korttids-PDT) jämfört med sedvanlig behandling, placebo eller antidepressiva läkemedel för vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression
-
Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) för att identifiera depression hos nyblivna föräldrar som inte själva fött barn (pappor eller icke-biologiska föräldrar)
-
Förebyggande psykosocial eller psykologisk behandling för blivande och nyblivna pappor med risk att utveckla depression.
-
Mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) som tillägg till annan behandling jämfört med inget tillägg för barn och ungdomar med lindrig egentlig depression
-
Psykopedagogisk behandling (familjebaserade samtal) för barn och ungdomar med depression
-
Antipsykotiskt läkemedel som tillägg till selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) jämfört med enbart SSRI för barn och ungdomar med svårt tvångssyndrom (OCD)
-
Elektrokonvulsiv behandling (ECT) jämfört med annan behandling för ungdomar efter pubertetsdebut med svår egentlig depression och psykotiska symtom, katatoni eller behandlingsresistens
-
Psykodynamisk korttidsterapi (PDT) jämfört med annan behandling för barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
-
Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) jämfört med väntelista eller aktiv kontroll för barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
-
Kombinationsbehandling med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med läkemedelsplacebo för barn och ungdomar med medelsvårt till svårt tvångssyndrom (OCD)
-
Antibiotika jämfört med placebo vid PANS/PANDAS hos barn och ungdomar
-
Intravenöst immunoglobulin jämfört med placebo vid svår PANS/PANDAS hos barn och ungdomar
-
Interpersonell psykoterapi (IPT) jämfört med kognitiv beteendeterapi (KBT) för barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression
-
Psykodynamisk korttidsterapi (PDT) jämfört med familjeterapi för barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression
-
Tricykliska antidepressiva läkemedel (TCA) jämfört med placebo för barn och ungdomar med långvarig lindrig till medelsvår egentlig depression avseende suicidbenägenhet
-
Aripiprazol jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende kognitiv påverkan, sexuell dysfunktion, livskvalitet och långtidsuppföljningar
-
Risperidon jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende kognitiv påverkan, sexuell dysfunktion, livskvalitet och långtidsuppföljningar
-
Olanzapin jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende kognitiv påverkan, sexuell dysfunktion, livskvalitet och långtidsuppföljningar
-
Quetiapin jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende kognitiv påverkan, sexuell dysfunktion, livskvalitet och långtidsuppföljningar
-
Paliperidon jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende kognitiv påverkan, sexuell dysfunktion, livskvalitet och långtidsuppföljningar
-
Haloperidol jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende kognitiv påverkan, sexuell dysfunktion, livskvalitet och långtidsuppföljningar
-
Ziprasidon jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende kognitiv påverkan, sexuell dysfunktion, livskvalitet och långtidsuppföljningar
-
Zuklopentixol jämfört med första generationens antipsykotiska läkemedel (FGA) vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende flera utfall
-
Zuklopentixol jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende flera utfall
-
Klozapin jämfört med första generationens antipsykotiska läkemedel (FGA) vid svårbehandlad schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende flera utfall
-
Klozapin jämfört med andra generationens antipsykotiska läkemedel (SGA) vid svårbehandlad schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende flera utfall
-
Klozapin jämfört med placebo vid svårbehandlad schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende psykiska symtom, agranulocytos, myokardit, sexuell dysfunktion, kognitiv påverkan och livskvalitet
-
Klozapin jämfört med annat antipsykotiskt läkemedel vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna med misstänkt ökad suicidrisk avseende risken för våldsamt beteende
-
Antipsykotiskt läkemedel i depåform jämfört med peroral form vid svårbehandlad schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende flera utfall
-
Antipsykotiskt läkemedel i depåform jämfört med peroral form vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna med missbruk eller beroende, avseende flera utfall
-
Bupropion jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende rökreduktion och rökfrihet mätt vid längre uppföljningstid
-
Vareniklin jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende rökreduktion och rökfrihet (mätt vid längre uppföljningstid)
-
Assertive Community Treatment (ACT) jämfört med sedvanlig vård vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna med betydande stödbehov i vardagen avseende flera utfall
-
Case management jämfört med sedvanlig vård vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende flera utfall
-
Assertive Community Treatment (ACT) jämfört med mindre intensiv case management vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna med samtidigt missbruk avseende flera utfall
-
Assertive Community Treatment (ACT) jämfört med sedvanlig vård vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna med samtidigt missbruk, avseende flera utfall
-
Peer support (stöd av brukarspecialist) som komplement till sedvanlig vård jämfört med sedvanlig vård vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende flera utfall
-
Samordnade insatser vid förstagångsinsjuknande i psykos hos vuxna jämfört med sedvanlig vård, avseende antal dagar i arbete/studier, slutenvårdskonsumtion och livskvalitet
-
Musikterapi som komplement till sedvanlig vård jämfört med sedvanlig vård vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende flera utfall
-
Psykosocial insats för att minska självstigmatisering enligt NECT-metoden jämfört med sedvanlig vård vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende symtom, hantering (coping) av symtom och oönskade effekter
-
Anpassat föräldrastöd till personer som har schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd jämfört med ingen insats
-
Boendestöd i egen bostad jämfört med ingen eller annan insats vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna
-
Bostad med särskild service jämfört med ingen eller annan insats vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna
-
Tekniska hjälpmedel jämfört med ingen insats vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna
-
Zuklopentixol jämfört med andra generationens antipsykotiska läkemedel (SGA) vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna
-
Bupropion som tillägg till nikotinplåster jämfört med enbart nikotinplåster vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna
-
Assertive Community Treatment (ACT) jämfört med mindre intensiv case management vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna med betydande stödbehov i vardagen
-
Case management enligt FACT-modellen (Flexible Assertive Community Treatment) jämfört med sedvanlig vård vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna
-
Självvald inläggning jämfört med sedvanlig vård vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna med tidiga tecken på återinsjuknande
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med KBT med färre sessioner vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna med kvarstående psykossymtom
-
Sinnesstimulerande avslappningsrum jämfört med sedvanlig vård vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) i grupp jämfört med väntelista eller KBT-grupp med färre sessioner vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna med kvarstående psykossymtom