Samband mellan vårdpersonalens attityd till grad 2-bristningar och utfall av behandlingen

Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod

Vad behövs?

En systematisk översikt behövs.

Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession

Som motivering till prioriteringen angavs:
Forskning rörande hur attitydförändring kring grad 2-bristningar kan påverka vården och behandlingsutfallet rankades högt av gruppen som gjorde prioriteringen. Detta då deltagarna trodde att resultatet från studier som belyste och syftade till att förändra attityden kring grad 2-bristningar skulle kunna få stora följdeffekter på hela området och vara till nytta för forskningsfrågor som prioriterats längre ned på topplistan. Exempelvis trodde de att forskning kring attityd och att detta uppmärksammas skulle kunna göra att personal fick en ökad benägenhet att ta till sig ny kunskap inom området kring exempelvis sutureringsmetod samt behov av uppföljning vid denna skada. Framför allt de som deltog i egenskap av att själva ha drabbats av en förlossningsskada uttryckte erfarenheten att många blir negligerade just för att en grad 2-bristning anses vara en lindrig skada som inte medför allvarliga komplikationer. Och att kvinnorna baserat på detta har svårt att få gehör för de senare problem och komplikationer som skadan har orsakat. Deltagarna ansåg att det är viktigt att forskning utreder om personalens inställning till grad 2-bristninar bidrar till dessa svårigheter och att sjukvården utifrån forskningens resultat kan arbeta kring attityder och bemötande.

Det framhölls att det var mycket viktigt att, förutom förlossningskliniker, även inkludera primärvård och mödrahälsovård i forskningen för att uppnå så bra resultat som möjligt. Framför allt tyckte deltagarna att forskningen borde inrikta sig på en attitydförändring som gör att fokus läggs på den skadade kvinnans symtom och upplevelse, och mindre på vilken grad av bristning hon har fått. Gruppen lyfte även här vikten av att inkludera forskning om attityder gentemot medelålders och äldre kvinnor som söker vård för symtom som kan bero på skador som uppkommit för decennier sedan. Resonemang fördes också om att det kan vara svårt med forskning kring denna frågeställning, men att exempelvis forskning med kvalitativ metodik skulle kunna vara värdefull.

Se även specifik kunskapslucka om bemötande vid grad 3- och 4-bristningar.

Läs rapporten

Vad finns?

Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Inga identifierade

Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Inga identifierade

Rapport där kunskapsluckan prioriterats:

  • SBU. Fördjupad prioritering av forskningsfrågor om förlossningsskador hos kvinnan: prioritering baserat på James Lind Alliance metod. Publicerad 2019-04-10.  Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2019. Prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor nr 300. Läs rapporten
Diarienr:
Publicerad:
Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare.

Vetenskaplig kunskapslucka En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska översikter visar på osäker effekt eller att det saknas systematiska översikter. Kunskapsluckorna publiceras på SBU:s webbplats. Ett syfte är att ge forskare och forskningsfinansiärer tips om var det saknas kunskap och identifiera var behovet av forskning är stort. Ett annat syfte är att ge vården och socialtjänsten ett underlag för prioritering.

Hitta publikationer och andra sidor här