Promoting Alternative Thinking Strategies (PATHS) för att förebygga externaliserande beteende hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention i skolan) jämfört med ingen intervention eller annat program avseende flera utfall

Vad behövs?

Fler primärstudier behövs.

  • Forskningen skulle kunna bidra till kunskap i högre utsträckning om studierna använde samma eller likartade metoder för att mäta effekter på psykisk ohälsa hos barn. För alltfler områden utvecklas idag så kallade core outcome sets, det vill säga uppsättningar av mått som valts ut i konsensus mellan forskare, kliniker och brukare. Sådana överenskomna mått skulle därmed kunna vara en väg framåt.
  • Studier på förebyggande program bör genomföras så att någon grupp inte får någon intervention, för att underlätta en samlad kunskap om programmets effekter.
  • Om studien använder väntelista behöver man genomföra en uppföljningsmätning av effekter innan gruppen erbjuds att delta i programmet.
  • Det vore värdefullt om studier mer systematiskt redovisade andel som deltagit i större delen av programmet, detta för att få en bättre kunskap om doseffekter.
  • Forskning på området skulle vinna på att olika discipliner samarbetar i studier.
  • Med tanke på hur resurskrävande skolbaserade program är borde studier som undersöker erfarenheter och upplevelser av att förmedla eller delta i ett program göras i ett tidigt skede.

Läs rapporten

Vad finns?

Bedömning är att PATHS som prevention i skolor i utsatta områden minskar trots och aggressivitet, enligt lärarna, vid uppföljningar på åtminstone tre år (måttlig tillförlitlighet, GRADE ). Bedömningen är att PATHS kan påverka föräldraskattad aggressivitet (låg tillförlitlighet, GRADE ). Läs rapporten

Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

SBU. Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU Utvärderar 339. Mer om översikten

Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Inga identifierade

Diarienr:
Publicerad:
Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare.

Vetenskaplig kunskapslucka En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska översikter visar på osäker effekt eller att det saknas systematiska översikter. Kunskapsluckorna publiceras på SBU:s webbplats. Ett syfte är att ge forskare och forskningsfinansiärer tips om var det saknas kunskap och identifiera var behovet av forskning är stort. Ett annat syfte är att ge vården och socialtjänsten ett underlag för prioritering.

Hitta publikationer och andra sidor här