Handgrepp under vaginal förlossning för att förhindra fysiska skador hos kvinnan

Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod

Vad behövs?

Fler primärstudier behövs.

Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession

Som motivering till prioriteringen angavs:
Det är viktigt att det görs mer forskning på effekten av olika handgrepp under förlossningen, ansåg gruppen som gjorde prioriteringen. Detta då de menade att det varit mycket fokus på handgrepp i olika forum på senaste tiden och menade att många gravida verkar ha uppfattningen att ett specifikt handgrepp skulle kunna passa alla och minska förlossningsskadorna avsevärt. Det är därför viktigt att forska på denna fråga för att faktiskt ta reda på hur det är. Här menade deltagarna att observationsstudier eller registerstudier skulle vara att föredra framför randomiserade kontrollerade studier som de ansåg skulle vara etiskt tveksamma att genomföra. Ett problem för att genomföra uppföljning på området idag är att det anses vara rutin och inte alltid registreras om, och i så fall vilket, handgrepp som användes.

Läs rapporten

Systematisk översikt som påvisar kunskapsluckan
I en systematisk översikt från Cochrane Collaboration där man undersökt effekten av manuella handgrepp för att förhindra förlossningsskador vid vaginala förlossningar fann man att fler studier av god kvalitet behövs generellt för att bedöma effekten av manuella handgrepp på förlossningsskador samt hur dessa uppfattas av kvinnan.

Läs rapporten  

Vad finns?

Det finns vetenskaplig evidens för att hands-off-metoden (hand bara på barnets huvud och inte på perineum) jämfört med hands-on-metoden under utdrivningsskedet minskar uppkomsten av analsfinkterskador (grad 3- eller 4-bristning) samt att varma våta kompresser under utdrivningsskedet minskar uppkomsten av analsfinkterskador (grad 3- eller 4-bristning) enligt SBU:s rapport om analsfinkterskador.

Läs rapporten

Se specifik kunskapslucka om Ritgens manöver för prevention av analsfinkterskador

Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Aasheim V, Nilsen ABV, Reinar LM, Lukasse M. Perineal techniques during the second stage of labour for reducing perineal trauma. Cochrane Database of Systematic Reviews 2017, Issue 6. Art. No.: CD006672. DOI: 10.1002/14651858.CD006672.pub3. Mer om översikten

  • SBU. Analsfinkterskador vid förlossning. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2016. SBU-rapport nr 249. ISBN 978-91-85413-92-8. Mer om översikten

Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Inga identifierade

Rapport där kunskapsluckan prioriterats:

  • SBU. Fördjupad prioritering av forskningsfrågor om förlossningsskador hos kvinnan: prioritering baserat på James Lind Alliance metod. Publicerad 2019-04-10.  Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2019. Prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor nr 300. Läs rapporten 
Diarienr:
Publicerad:
Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare.

Vetenskaplig kunskapslucka En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska översikter visar på osäker effekt eller att det saknas systematiska översikter. Kunskapsluckorna publiceras på SBU:s webbplats. Ett syfte är att ge forskare och forskningsfinansiärer tips om var det saknas kunskap och identifiera var behovet av forskning är stort. Ett annat syfte är att ge vården och socialtjänsten ett underlag för prioritering.

Hitta publikationer och andra sidor här