pVAD med en impellerpump (Impella CP) jämfört med en Intra Aortic Balloon Pump, IABP pVAD hos vuxna patienter med kardiogen chock avseende dödlighet, vårdtid, hjärtfunktion, njurfunktion och hälsorelaterad livskvalitet

Population:

Vuxna patienter med kardiogen chock till följd av akut, potentiellt reversibel, vänsterkammarsvikt oberoende av orsak

Intervention/Insats:

pVAD (percutaneous Ventricular Assist Device); Impella CP2 tillsammans med bästa tillgängliga medicinska behandling

Jämförelse:

pVAD; IABP tillsammans med bästa tillgängliga medicinska behandling

Utfall:

Dödlighet (dödlighet vid 30 dagar och/eller ett år, dödlighet av kardiovaskulära orsaker vid 30 dagar och/eller ett år), vårdtid (vårdtid på IVA, inneliggande vårdtid), hjärtfunktion (ejektionsfraktion med UKG (ultraljudskardiografi), klinisk klassificering NYHA (New York Heart Association Functional Classification), andel patienter med LVAD (Left Ventricular Assist Device) inom ett år, andel patienter transplanterade inom ett år), njurfunktion (dialysbehov), hälsorelaterad livskvalitet

Vad behövs?

Fler primärstudier behövs.

Vad finns?

Den sammanvägda bedömningen är att Impella CP har en större risk för komplikationer i förhållande till annan pVAD-behandling vid kardiogen chock. Tillförlitligheten av evidensen för allvarliga komplikationer är begränsad (GRADE ⊕⊕◯◯). Läs rapporten

Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Inga identifierade