Enskilda rehabiliteringsinsatser jämfört med sedvanlig vård vid lätt traumatisk hjärnskada med restsymtom avseende flera utfall

Vad behövs?

Fler primärstudier behövs.

När det gäller studiedesign bör forskningsstudierna inkludera en kontrollgrupp för att kunna särskilja de förbättringar som beror på interventionen från förbättringar som har andra förklaringar. Helst bör studierna tillämpa randomisering av studiedeltagarna. Det är oftast svårt att blinda studiedeltagare och behandlare men det är önskvärt att åtminstone de personer som mäter och utvärderar studieresultaten blindas så långt som det är möjligt. Vidare finns det ett stort behov av studier med tillräckligt stort antal deltagare (power) för att kunna upptäcka även mindre effekter och för att uppnå högre tillförlitlighet när det gäller resultatens storlek. För att uppnå tillräcklig studiestorlek kan multicenter­studier med fördel initieras. Man behöver också säkerställa att behandlingsintensiteten alternativt behandlingslängden är tillräckligt lång för att ge möjlighet till en varaktig förändring. Inte minst gäller detta studier där man mäter utfall på funktionsnivå. Det behövs också studier med längre uppföljningstid och med upprepade mätningar och utvärderingar över flera år. Läs rapporten

Vad finns?

För personer med lätt trauma­tisk hjärnskada och kvarstående rest­symtom ger speciali­serad hjärn­skade­inriktad rehabili­tering bestående av KBT eller problem­lösnings­terapi jämfört med sedvanlig vård:

 

  • möjligen en lägre grad av rest­symtom vid 3–6 månaders upp­följ­nings­tid, MD –3,1 (95% KI, –6,0 till –0,1) på instrumentet RPQ. Det är oklart om effekt­storleken motsvarar en betydelse­full effekt.
  • möjligen bättre allmän psykisk funktion vid 3–6 månaders uppföljningstid, SMD –0,23 (95% KI, –0,45 till –0,02). Det är oklart om effekt­storleken motsvarar en betydelse­full effekt.
  • möjligen en lägre grad av depressiva symtom vid 3–6 månaders upp­följ­nings­tid, SMD –0,29 (95% KI, –0,50 till –0,08). Det är oklart om effekt­storleken motsvarar en betydelse­full effekt.
  • möjligen en högre nivå av aktivitet och del­aktighet vid 3–6 månaders upp­följ­nings­tid, SMD –0,22 (95% KI, –0,44 till –0,01). Det är oklart om effekt­storleken motsvarar en betydelse­full effekt.
  • möjligen bättre hälso­relaterad livs­kvalitet vid 3–6 månaders uppföljningstid, MD 8,4 (95% KI, –0,4 till 17,2) på skalan EQ-5D VAS. Det är oklart om effekt­storleken motsvarar en betydelse­full effekt.

Läs rapporten

Systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

SBU. Rehabilitering för vuxna med traumatisk hjärnskada. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, ekonomiska, sociala och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2019. SBU-rapport nr 304. ISBN 978-91-88437-46-4. Mer om översikten

Ej uppdaterade systematiska översikter som visar på kunskapsluckan:

Inga identifierade

Diarienr:
Publicerad:
Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare.

Vetenskaplig kunskapslucka En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska översikter visar på osäker effekt eller att det saknas systematiska översikter. Kunskapsluckorna publiceras på SBU:s webbplats. Ett syfte är att ge forskare och forskningsfinansiärer tips om var det saknas kunskap och identifiera var behovet av forskning är stort. Ett annat syfte är att ge vården och socialtjänsten ett underlag för prioritering.

Hitta publikationer och andra sidor här