Sök vetenskapliga kunskapsluckor
Hittade 1440 kunskapsluckor
Sökresultatet visar endast vetenskapliga kunskapsluckor.Vill du söka bland våra publikationer och andra sidor klicka här
-
Beteendeinriktad träning i liten grupp vid psykisk funktionsnedsättning hos placerade barn och ungdomar med en komplex problembild av psykologisk och/eller beteendemässig karaktär
-
Self-management program för att öka fysisk aktivitet vid psykisk funktionsnedsättning hos vuxna med förvärvad hjärnskada
-
Fostering Individualized Assistance Program (FIAP) vid psykisk funktionsnedsättning hos placerade barn och ungdomar med en komplex problembild av psykologisk och/eller beteendemässig karaktär
-
Parent Child Interaction Therapy (PCIT) vid psykisk funktionsnedsättning hos placerade barn och ungdomar med en komplex problembild av psykologisk och/eller beteendemässig karaktär
-
Bolltäcke vid psykisk funktionsnedsättning
-
Stöd från anhöriga eller andra närstående vid psykisk funktionsnedsättning
-
Färdtjänst eller riksfärdtjänst vid psykisk funktionsnedsättning
-
Självhjälpsgrupper vid psykisk funktionsnedsättning
-
Utbildning avseende exempelvis sexualkunskap, fysisk aktivitet, förbättrad egenvård, att undvika farliga situationer såsom sexuella trakasserier, att göra val/välja vid psykisk funktionsnedsättning
-
Familjeinriktade psykosociala insatser vid psykisk funktionsnedsättning
-
Acceptance and Commitment Therapy (ACT) vid psykisk funktionsnedsättning
-
Personlig assistans vid psykisk funktionsnedsättning
-
Motiverande samtal/Motiverande intervju (MI) vid psykisk funktionsnedsättning
-
Alternativ till tvångsåtgärderna fastspänning och avskiljning för personer som vårdas på institution
-
Kognitiva insatser vid psykisk funktionsnedsättning
-
Förberedande arbetsmarknadsinsatser i form av individuellt stöd och utbildning för personer med varaktigt försörjningsstöd
-
Operation < 24 timmar jämfört med operation > 24 timmar från ankomst till sjukhus för höftfrakturpatienter som behandlas med antikoagulantia eller trombocythämmare och som ska opereras akut
-
IPS-anpassade insatser (Individual Placement and Support) för personer långvarigt sjukskrivna på grund av depression, ångest eller stressreaktion
-
Lönebidrag till arbetsgivare vid varaktigt försörjningsstöd avseende försörjningsstödsmottagarens inkomst
-
Cardiac Contractility Modulation device-behandling vid hjärtsvikt avseende sjukhusinläggning för hjärtsvikt, vårdtid, New York Heart Association klass förändring, VO2 max och andra, icke device-relaterade komplikationer (SAE)
-
Beteendeterapi med involverad arbetsplats för personer långvarigt sjukskrivna på grund av depression, ångest eller stressreaktion avseende inkomst
-
Teambaserat stöd med involverad arbetsplats för personer långvarigt sjukskrivna på grund av depression, ångest eller stressreaktion avseende inkomst
-
Förberedande arbetsmarknadsinsatser i form av stöd och starta-eget-bidrag för personer med varaktigt försörjningsstöd
-
Sömnfrämjande insatser vid psykisk funktionsnedsättning
-
Födointagsinriktade insatser vid psykisk funktionsnedsättning
-
Olycksfallsprevention vid psykisk funktionsnedsättning
-
Mindfulness vid psykisk funktionsnedsättning
-
Massage vid psykisk funktionsnedsättning
-
Funktionell kommunikationsträning vid psykisk funktionsnedsättning
-
Bostadsanpassning vid psykisk funktionsnedsättning
-
Bostad med särskild service, annan särskilt anpassad bostad eller särskilt boende vid psykisk funktionsnedsättning
-
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet vid psykisk funktionsnedsättning
-
Ledsagarservice eller ledsagning vid psykisk funktionsnedsättning
-
Korttidsboende vid psykisk funktionsnedsättning
-
Insatser för att förhindra självskadebeteende vid psykisk funktionsnedsättning
-
Boendestöd enligt socialtjänstlagen vid psykisk funktionsnedsättning
-
Insatser för att stödja och främja föräldraförmåga hos personer med psykisk funktionsnedsättning som har barn
-
Korttidstillsyn utanför det egna hemmet för skolungdomar över 12 år med psykisk funktionsnedsättning
-
Kommunala stöd och insatser i hemmet vid psykisk funktionsnedsättning
-
Kontaktperson vid psykisk funktionsnedsättning
-
Fysiska insatser vid psykisk funktionsnedsättning
-
Hälsodagbok vid psykisk funktionsnedsättning
-
Egenvård vid psykisk funktionsnedsättning
-
Metoder eller strategier som bygger på tillämpad beteendeintervention (TBI) vid psykisk funktionsnedsättning
-
Miljöträning vid psykisk funktionsnedsättning
-
Daglig verksamhet eller dagverksamhet vid psykisk funktionsnedsättning
-
God man, förvaltare, vid psykisk funktionsnedsättning
-
Framtidfullmakter vid psykisk funktionsnedsättning
-
Rutiner, arbetssätt och förhållningssätt som säkrar barn, ungdomars och vuxna med psykisk funktionsnedsättnings rätt att komma till tals och bli lyssnade på samt ges möjligheter att göra val
-
Användning av teknik för beteendeinlärning vid psykisk funktionsnedsättning
-
Terapi för aggressionshantering (Anger management) vid psykisk funktionsnedsättning
-
Personliga budgetar för att kunna köpa sociala välfärdstjänster vid psykisk funktionsnedsättning
-
Rådgivning och annat personligt stöd vid psykisk funktionsnedsättning
-
Familjeinriktade psykosociala insatser vid fysisk funktionsnedsättning
-
Stöd från anhöriga eller andra närstående vid fysisk funktionsnedsättning
-
Färdtjänst eller riksfärdtjänst vid fysisk funktionsnedsättning
-
Terapi för aggressionshantering (Anger management) vid fysisk funktionsnedsättning
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid fysisk funktionsnedsättning
-
Bilstöd för vuxna vid fysisk funktionsnedsättning
-
Självhjälpsgrupper vid fysisk funktionsnedsättning
-
Fysiska insatser vid fysisk funktionsnedsättning
-
Hälsodagbok vid fysisk funktionsnedsättning
-
Egenvård vid fysisk funktionsnedsättning
-
Massage vid fysisk funktionsnedsättning
-
Personlig assistans vid fysisk funktionsnedsättning hos barn och ungdomar
-
Acceptance and Commitment Therapy (ACT) vid fysisk funktionsnedsättning
-
Personlig assistans vid fysisk funktionsnedsättning hos vuxna
-
Motiverande samtal/Motiverande intervju (MI) vid fysisk funktionsnedsättning
-
Insatser för att stödja och främja föräldraförmåga hos personer med fysisk funktionsnedsättning som har barn
-
Insatser för att förhindra självskadebeteende vid fysisk funktionsnedsättning
-
Sömnfrämjande insatser vid fysisk funktionsnedsättning
-
Födointagsinriktade insatser vid fysisk funktionsnedsättning
-
Olycksfallsprevention vid fysisk funktionsnedsättning
-
Mindfulness vid fysisk funktionsnedsättning
-
Boendestöd enligt socialtjänstlagen vid fysisk funktionsnedsättning
-
God man, förvaltare, vid fysisk funktionsnedsättning
-
Kommunala stöd och insatser i hemmet vid fysisk funktionsnedsättning
-
Bostadsanpassning vid fysisk funktionsnedsättning
-
Personliga budgetar för att kunna köpa sociala välfärdstjänster vid fysisk funktionsnedsättning
-
Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar med fysisk funktionsnedsättning som behöver bo utanför föräldrahemmet
-
Bostad med särskild service, annan särskilt anpassad bostad elller särskilt boende vid fysisk funktionsnedsättning
-
Korttidsboende vid fysisk funktionsnedsättning
-
Rutiner, arbetssätt och förhållningssätt som säkrar barn, ungdomar och vuxna med fysisk funktionsnedsättnings rätt att komma till tals och bli lyssnade på samt ges möjligheter att göra val
-
Rådgivning och annat personligt stöd vid fysisk funktionsnedsättning
-
Framtidfullmakter vid fysisk funktionsnedsättning
-
Konduktiv pedagogik jämfört med standardbehandling till personer med cerebral pares avseende förmåga till delaktighet, livskvalitet och nutritionsförmåga
-
Rezum (varm vattenånga) jämfört med annan minimalt invasiv operativ åtgärd (MIST) för behandling av godartad prostataförstoring
-
Osseointegrerade armproteser med och utan neuromuskulär kontroll
-
Rezum (varm vattenånga) jämfört med transuretral resektion av prostata (TURP) för behandling av godartad prostataförstoring
-
Utbildning och träning i naturliga reaktioner och signaler i form av gester, kroppsspråk och mimik vid flerfunktionsnedsättning
-
Sensory integration therapy (SIT) vid flerfunktionsnedsättning
-
Personlig assistans vid flerfunktionsnedsättning
-
Sömnfrämjande insatser vid flerfunktionsnedsättning
-
Mindfulness vid flerfunktionsnedsättning
-
Bolltäcken vid flerfunktionsnedsättning
-
Egenvård vid flerfunktionsnedsättning
-
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet vid flerfunktionsnedsättning
-
Insatser för att förhindra självskadebeteende vid flerfunktionsnedsättning
-
Födointagsinriktade insatser vid flerfunktionsnedsättning
-
Olycksfallsprevention vid flerfunktionsnedsättning
-
Fysiska insatser vid flerfunktionsnedsättning
-
Hälsodagbok vid flerfunktionsnedsättning
-
Massage vid flerfunktionsnedsättning
-
Teckenspråk vid dövhet, hörselnedsättning eller dövblindhet hos personer med flerfunktionsnedsättning
-
Stöd från anhöriga eller andra närstående vid flerfunktionsnedsättning
-
Syntolkning vid blindhet hos personer med flerfunktionsnedsättning
-
Snoezelen vid flerfunktionsnedsättning
-
Viktvästar vid flerfunktionsnedsättning
-
Korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år med flerfunktionsnedsättning
-
Självhjälpsgrupper vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Rutiner, arbetssätt och förhållningssätt som säkrar barn, ungdomar och vuxna med flerfunktionsnedsättnings rätt att komma till tals och bli lyssnade på samt ges möjligheter att göra val
-
Stöd från anhöriga eller andra närstående vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Färdtjänst eller riksfärdtjänst vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Bolltäcken vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Viktvästar vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Personliga budgetar för att kunna köpa sociala välfärdstjänster vid flerfunktionsnedsättning
-
Särskilt boende för personer med funktionsnedsättning vid flerfunktionsnedsättning
-
Sensoriska insatser såsom upplevelserum vid flerfunktionsnedsättning
-
God man, förvaltare, vid flerfunktionsnedsättning
-
Korttidsboende vid flerfunktionsnedsättning
-
Insatser som avser att påverka förmågan att kommunicera med andra och utveckla samt bibehålla sociala relationer vid flerfunktionsnedsättning
-
Bostadsanpassning vid flerfunktionsnedsättning
-
Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar med flerfunktionsnedsättning som behöver bo utanför föräldrahemmet
-
Sensory integration therapy (SIT) vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Bilstöd vid intellektuell funktionsnedsättning hos vuxna
-
Snoezelen vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad vid flerfunktionsnedsättning
-
Beteendeinriktade insatser vid flerfunktionsnedsättning
-
Insatser för att förhindra självskadebeteende vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Sömnfrämjande insatser vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Utbildning avseende exempelvis sexualkunskap, fysisk aktivitet, förbättrad egenvård, undvika farliga situationer såsom sexuella trakasserier, för att göra val/välja, psykoedukation vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Teckenspråk vid dövhet, hörselnedsättning eller dövblindhet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning
-
Sociala berättelser (Social stories) vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Terapi för aggressionshantering (Anger management) vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Delad uppmärksamhet/Joint Attention vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Motiverande samtal/Motiverande intervju (MI) vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Personlig assistans vid intellektuell funktionsnedsättning hos vuxna
-
Seriesamtal (ritprata) vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Syntolkning vid blindhet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning
-
Massage vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Egenvård vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Utbildning och träning i naturliga reaktioner och signaler i form av gester, kroppsspråk och mimik vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Aktivitetsschema/organisatoriska färdigheter vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Att sätta upp mål vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Personlig assistans vid intellektuell funktionsnedsättning hos barn och ungdomar
-
Familjeinriktade insatser vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Tydliggörande pedagogik vid intellektuell funktionsnedsättning hos barn och ungdomar
-
Acceptance and Commitment Therapy (ACT) vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Födointagsinriktade insatser vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Olycksfallsprevention vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Hälsodagbok vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Insatser som avser att påverka förmågan att kommunicera med andra och utveckla samt bibehålla sociala relationer vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Insatser för att främja föräldraförmåga hos personer med intellektuell funktionsnedsättning
-
Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad vid intellektuell funktionsnedsättning hos vuxna
-
Metoder eller strategier som bygger på TBI (tillämpad beteendeintervention) vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år med intellektuell funktionsnedsättning
-
Kontaktperson vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Ledsagarservice vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Styrketräning vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Funktionell kommunikationsträning vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Boendestöd vid intellektuell funktionsnedsättning hos vuxna
-
Korttidsboende vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Miljöträning vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Särskilt boende för personer med funktionsnedsättning vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Kommunala stöd och insatser i hemmet vid intellektuell funktionsnedsättning hos vuxna
-
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Bostadsanpassning vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Jogging vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Dans vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning som behöver bo utanför föräldrahemmet
-
Tillämpad beteendeintervention (TBI) vid intellektuell funktionsnedsättning hos vuxna
-
Fostering Individualized Assistance Program (FIAP) vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos placerade barn och ungdomar med en komplex problembild av psykologisk och/eller beteendemässig karaktär
-
Beteende- och kognitivt inriktad föräldrautbildning vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos barn och ungdomar
-
Tydliggörande pedagogik vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos barn och ungdomar
-
Familjeterapi vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos barn och ungdomar
-
Rådgivning och annat personligt stöd vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Daglig verksamhet eller dagverksamhet vid intellektuell funktionsnedsättning hos vuxna
-
God man, förvaltare, vid intellektuell funktionsnedsättning hos vuxna
-
Framtidsfullmakter vid intellektuell funktionsnedsättning hos vuxna
-
Individuell placering och stöd/Individual Placement and Support vid intellektuell funktionsnedsättning hos vuxna
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Arbetsmarknadspolitisk insats, SIUS, vid intellektuell funktionsnedsättning hos vuxna
-
Involvering i dagliga aktiviteter vid intellektuell funktionsnedsättning hos vuxna
-
Involvering i fritidsaktiviteter vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Rutiner, arbetssätt och förhållningssätt som säkrar barn, ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättnings rätt att komma till tals och bli lyssnade på samt ges möjligheter att göra val
-
Parent Child Interaction Therapy (PCIT) vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos placerade barn och ungdomar med en komplex problembild av psykologisk och/eller beteendemässig karaktär
-
Beteendeinriktad träning i liten grupp vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos placerade barn och ungdomar med en komplex problembild av psykologisk och/eller beteendemässig karaktär
-
Personliga budgetar för att kunna köpa sociala välfärdstjänster vid intellektuell funktionsnedsättning hos vuxna
-
Användning av teknik för beteendeinlärning vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Sensoriska insatser såsom upplevelserum vid intellektuell funktionsnedsättning
-
Sociala berättelser (Social stories) vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos barn och ungdomar
-
Jogging vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Färdtjänst eller riksfärdtjänst vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Personlig assistans vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos vuxna
-
Självhjälpsgrupper vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Seriesamtal (ritprata) vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Bilstöd vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos vuxna
-
Bolltäcken vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Familjeinriktade insatser vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Sociala berättelser (Social stories) vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos vuxna
-
Terapi för aggressionshantering (Anger management) vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Acceptance and Commitment Therapy (ACT) vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Sensory integration therapy (SIT) vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Snoezelen vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Viktvästar vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Utbildning avseende exempelvis sexualkunskap, fysisk aktivitet, förbättrad egenvård, undvika farliga situationer såsom sexuella trakasserier, för att göra val/välja, psykoedukation vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Aktivitetsschema/organisatoriska färdigheter vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos barn och ungdomar
-
Dans vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Insatser för att främja föräldraförmåga hos personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Födointagsinriktade insatser vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Styrketräning vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Egenvård vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Insatser för att förhindra självskadebeteende vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Syntolkning vid blindhet hos personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Sömnfrämjande insatser vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Massage vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Utbildning och träning i naturliga reaktioner och signaler i form av gester, kroppsspråk och mimik vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Aktivitetsschema/organisatoriska färdigheter vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos vuxna
-
Delad uppmärksamhet/Joint Attention vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Att sätta upp mål vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Olycksfallsprevention vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Mindfulness vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Hälsodagbok vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Motiverande samtal/Motiverande intervju (MI) vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Teckenspråk vid dövhet, hörselnedsättning eller dövblindhet hos personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Social färdighetsträning (Social skills interventions) vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos barn och ungdomar
-
Korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Insatser som avser att påverka förmågan att kommunicera med andra och utveckla samt bibehålla sociala relationer vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos vuxna
-
Särskilt boende för personer med funktionsnedsättning vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Kontaktperson vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Korttidsboende vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Miljöträning vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Metoder eller strategier som bygger på TBI (tillämpad beteendeintervention) vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som behöver bo utanför föräldrahemmet
-
Tillämpad beteendeintervention (TBI) för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Kommunala stöd och insatser i hemmet vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos vuxna
-
Tillämpad beteendeintervention (TBI) för vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Funktionell kommunikationsträning vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Boendestöd vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos vuxna
-
Bostadsanpassning vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Rådgivning och annat personligt stöd vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Användning av teknik för beteendeinlärning vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Ledsagarservice vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Ledsagarservice eller ledsagning vid fysisk funktionsnedsättning
-
Rutiner, arbetssätt och förhållningssätt som säkrar barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättnings rätt att komma till tals och bli lyssnade på samt ges möjligheter att göra val
-
Insatser för att underlätta övergång till arbetsliv/transitionsinsatser vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos vuxna
-
Korttidstillsyn utanför det egna hemmet för skolungdomar över 12 år med fysisk funktionsnedsättning
-
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet vid fysisk funktionsnedsättning
-
Kontaktperson vid fysisk funktionsnedsättning
-
Personliga budgetar för att kunna köpa sociala välfärdstjänster vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos vuxna
-
Sensoriska insatser såsom upplevelserum vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
God man, förvaltare, vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos vuxna
-
Framtidsfullmakter vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos vuxna
-
Insatser för att underlätta övergång till arbetsliv/transitionsinsatser vid fysisk funktionsnedsättning
-
Daglig verksamhet eller dagverksamhet vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos vuxna
-
Individuell placering och stöd/Individual Placement and Support vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos vuxna
-
Arbetsmarknadspolitisk insats, SIUS, vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos vuxna
-
Involvering i dagliga aktiviteter vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning hos vuxna
-
Social färdighetsträning (Social skills interventions) vid fysisk funktionsnedsättning
-
Involvering i fritidsaktiviteter vid neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Involvering i dagliga aktiviteter vid fysisk funktionsnedsättning
-
Involvering i fritidsaktiviteter vid fysisk funktionsnedsättning
-
Daglig verksamhet eller dagverksamhet vid fysisk funktionsnedsättning
-
Arbetsmarknadspolitisk insats SIUS vid fysisk funktionsnedsättning
-
Sensoriska insatser vid fysisk funktionsnedsättning
-
Matchning av blod med genomisk blodgruppering
-
Innowalk för barn och ungdomar med rörelsenedsättningar
-
Samband mellan förutsägbarhet och tydlighet i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan visuell miljö i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Exspiratorisk muskelstyrketräning (EMST) utförd med träningshjälpmedel för personer med Parkinsons sjukdom
-
Exspiratorisk muskelstyrketräning (EMST) utförd med träningshjälpmedel för personer med Multipel skleros (MS)
-
Samband mellan ryggens arbetsställning och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan sittande arbetsställning och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan sensoriska krav i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan mobbning i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan repetitiva arbetsrörelser i handleden och handen och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan utvecklingsmöjligheter i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan socialt stöd i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan belöning i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan arbetsrelaterad stress och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan rollkonflikt i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan att arbeta tillsammans med tidsbegränsat anställda och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan psykosocial ansträngning i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan anställningsotrygghet och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan kvalitativa krav i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan styrd arbetstakt och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan övertidsarbete och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan rättvist ledarskap i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan destruktivt ledarskap i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan skiftarbete och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan tillfällig anställning och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan arbetsmiljöfaktorer och cervikobrakialt smärtsyndrom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan kraftutveckling och arbetsställning i nacke och axlar i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Intravenös vätskebehandling med socker-koksaltlösning jämfört med koksaltlösning vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Prometazin, efedrin och koffein i kombination jämfört med placebo vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Psykosocialt stöd vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Psykologisk behandling vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Samband mellan kraftutveckling och arbetsställning för ryggen och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan arbetsmiljöfaktorer och degenerativa sjukdomar i halsryggen hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan kraftutveckling för handleder och händer i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan obekväma lyft i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Total parenteral nutrition (TPN) utöver standardbehandling jämfört med enbart standardbehandling vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Enteral sondmatning utöver standardbehandling jämfört med enbart standardbehandling vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Öppenvård jämfört med slutenvård vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Vitamin B6 (pyridoxin) jämfört med placebo vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Prednisolon jämfört med placebo vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Sjukskrivning vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Samband mellan ackordsystem i arbetet och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan arbetsomfattning och besvär i nacke eller nacke/axlar hos vuxna personer i arbete
-
Hydrokortison jämfört med metoklopramid vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Ondansetron jämfört med metoklopramid vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Metoklopramid jämfört med prometazin vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Holistisk individanpassad vårdplan utöver standardbehandling jämfört med enbart standardbehandling vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Samband mellan överarmens arbetsställning och besvär i handleder och händer hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan kyla i arbetet och besvär i handleder och händer hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan temperaturförändringar i arbetet och besvär i handleder och händer hos vuxna personer i arbete
-
Ondansetron och metoklopramid i kombination jämfört med preparaten individuellt eller placebo vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Metylprednisolon jämfört med prometazin vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Ondansetron jämfört med prometazin vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Samband mellan värme i arbetet och besvär i handleder och händer hos vuxna personer i arbete
-
Akupressur jämfört med placebo vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Initial fasta jämfört med tidigt födointag vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Akupunktur jämfört med placebo vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Ingefära som kosttillskott jämfört med placebo vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Granisetron jämfört med prometazin vid extremt graviditetsillamående (hyperemesis gravidarum)
-
Samband mellan att arbeta tillsammans med tidsbegränsat anställda och besvär i handleder och händer hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan handledens och handens arbetsrörelser och besvär i handleder och händer hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan socialt stöd i arbetet och besvär i handleder och händer hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan repetitiva arbetsrörelser med handleden och handen och karpaltunnelsyndrom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan armbågens och handledens arbetsställning och karpaltunnelsyndrom hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan utvecklingsmöjligheter i arbetet och besvär i handleder och händer hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan kontroll i arbetet och besvär i handleder och händer hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan förutsägbarhet och tydlighet i arbetet och besvär i handleder och händer hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan styrd arbetstakt och besvär i handleder och händer hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan kvantitativa krav i arbetet och besvär i handleder och händer hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan tunga lyft i arbetet och besvär i handleder och händer hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan strain index (kraftutveckling och arbetsrörelser i handleden) och besvär i handleder och händer hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan kraftutveckling för nacke och axlar i arbetet och besvär i handleder och händer hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan anställningsotrygghet och besvär i handleder och händer hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan övertidsarbete och besvär i handleder och händer hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan skiftarbete och besvär i handleder och händer hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan temperaturförändring i arbetet och besvär i armbågar och underarmar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan överarmens arbetsställning och besvär i armbågar och underarmar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan ryggens arbetsställning och besvär i armbågar och underarmar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan repetitiva arbetsrörelser med handleden och handen och besvär i armbågar och underarmar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan armbågens och handledens arbetsställning och besvär i armbågar och underarmar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan värme i arbetet och besvär i armbågar och underarmar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan kyla i arbetet och besvär i armbågar och underarmar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan armens arbetsrörelser och besvär i armbågar och underarmar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan handleden och handens arbetsrörelser och epikondylalgi hos vuxna personer i arbete
-
En- eller tvåstegsoperation vid rekonstruktion av gommen för läpp-käk-gomspalt (LKG) avseende hörsel, hälsorelaterad livskvalitet och kirurgiskt relaterade komplikationer
-
Samband mellan socialt stöd i arbetet och besvär i armbågar och underarmar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan styrd arbetstakt och besvär i armbågar och underarmar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan socialt stöd i arbetet och epikondylalgi hos vuxna personer i arbete
-
Musikintervention till vuxna intensivvårdspatienter avseende andningsfrekvens, temperatur, syresättning, smärta, sömn, sederingsgrad, läkemedelsåtgång och patientnöjdhet
-
Robotassisterad operationsteknik vid fundoplastik och vissa urologiska operationer på barn jämfört med öppen kirurgi alternativt laparoskopisk operationsteknik
-
Samband mellan handleden och handens arbetsrörelser och besvär i armbågar och underarmar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan kontroll i arbetet och besvär i armbågar och underarmar hos vuxna personer i arbete
-
Samma barnmorske-team genom graviditet, förlossning och eftervård (case-load midwifery) avseende flera utfall
-
Allograft jämfört med standardbehandling vid perifer nervkirurgi
-
Endoskop-assisterad coblation jämfört med curettage för patienter med Morbus Osler
-
Endoskop-assisterad coblation jämfört med curettage för patienter med inverterat papillom
-
Samband mellan kombinationen av kraftutveckling och arbetsställning och besvär i armbågar och underarmar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan grip score och besvär i armbågar och underarmar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan arbetsrelaterad stress och besvär i armbågar och underarmar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan kvantitativa krav i arbetet och besvär i armbågar och underarmar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan kraftutveckling för handleder och händer i arbetet och epikondylalgi hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan strain index (kraftutveckling och arbetsrörelser i handleden) och besvär i armbågar och underarmar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan HAL TLV och besvär i armbågar och underarmar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan anställningsotrygghet och besvär i armbågar och underarmar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan visuellt ansträngande arbete och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan kyla i arbetet och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan ryggens arbetsställning och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan utvecklingsmöjligheter i arbetet och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan socialt stöd i arbetet och subakromiell smärta i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan kontroll i arbetet och subakromiell smärta i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan precisionskrävande arbetsrörelser med armen och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan armbågens och handledens arbetsställning och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan spänt arbete (kombination av höga krav och små kontrollmöjligheter) och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan att arbeta tillsammans med tidsbegränsat anställda och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan obalans mellan ansträngning och belöning i arbetet och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan kontroll i arbetet och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan förutsägbarhet och tydlighet i arbetet och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan styrd arbetstakt och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan hinder och avbrott i arbetet och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan kvantitativa krav i arbetet och subakromiell smärta i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan anställningsotrygghet och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan kvantitativa krav i arbetet och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan kvalitativa krav i arbetet och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan övertidsarbete och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan psykosocial ansträngning i arbetet och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan tillfällig anställning och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan säkerhetsklimat i arbetet och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Praktisk utbildning och träning i användning av rullstol jämfört med avsaknad av sådan utbildning och träning, respektive enbart teoretisk information eller instruktion
-
Tillgång till både manuell rullstol och trehjulig elektrisk moped för manuell rullstol jämfört med tillgång till enbart manuell rullstol
-
Tillgång till både manuell rullstol avsedd för vardagsaktivitet och manuell rullstol avsedd för fritidsaktivitet jämfört med tillgång till enbart manuell rullstol avsedd för vardagsaktivitet
-
Manuell rullstol med hjul i tyngre eller mindre styvt material jämfört med hjul i lättare eller styvare material
-
Individanpassade dynor till rullstolar jämfört med dynor som saknar individanpassning
-
Manuell rullstol i lättare material jämfört med manuell rullstol i tyngre material
-
Manuell rullstol med fjädring eller dämpning jämfört med utan fjädring eller dämpning
-
Valfrihet att välja rullstol och tilläggsutrustning till rullstol jämfört med avsaknad av valfrihet
-
Samband mellan kombinationen av kraftutveckling och arbetsställning och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Jämförelse mellan olika varianter av elektriska rullstolar
-
Rullstol med personspecifik formgjuten sittenhet jämfört med rullstol som saknar personspecifik formgjuten sittenhet
-
Samband mellan kraftutveckling för handleder och händer i arbetet och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Elektriskt drivaggregat till manuell rullstol jämfört med manuell rullstol utan drivaggregat
-
Samband mellan skiftarbete och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Handdriftstillsats som gör om en manuell rullstol till en handdriven cykel jämfört med manuell rullstol utan handdriftstillsats
-
Avgiftsfria rullstolar och tilläggsutrustning jämfört med avgiftsbelagda rullstolar eller tilläggsutrustning till rullstolar
-
Samband mellan kombinationen av kraftutveckling, arbetsställning och repetitiva arbetsrörelser och besvär i axlar hos vuxna personer i arbete
-
Tillgång till både manuell rullstol och elektrisk rullstol jämfört med tillgång till enbart manuell rullstol
-
Tillgång till både elektrisk rullstol avsedd för användning inomhus och elektrisk rullstol avsedd för användning utomhus, jämfört med tillgång till elektrisk rullstol avsedd för både inomhus- och utomhusanvändning
-
Rullstol med individanpassade inställningar jämfört med fabriksinställd rullstol
-
Klimatvård med vårdteam i minst 3 veckor vid svår psoriasis, otillräcklig effekt av andra behandlingsprinciper och särskilt behov av utbildning, förändrade levnadsvanor samt fysisk aktivitet
-
Strukturerad utvärdering av behandlingseffekt med både livskvalitetsinstrument och kliniska instrument vid svår psoriasis
-
Buckybehandling vid svårbehandlad lokaliserad psoriasis
-
Psoriasisutbildning vid medelsvår och svår psoriasis
-
Psoriasisutbildning för barn med psoriasis och deras vårdnadshavare
-
Ixekizumab jämfört med ustekinumab vid psoriasis
-
Tidig insättning av systemisk behandling vid medelsvår och svår psoriasis
-
Individuell genomgång av riskfaktorer kopplade till levnadsvanor och psoriasis vid svår psoriasis
-
Behandling med mjukgörare vid svår och medelsvår psoriasis
-
Ustekinumab jämfört med etanercept vid psoriasis
-
Infliximab jämfört med etanercept vid psoriasis
-
Dermatologisk specialistbedömning för barn med misstänkt psoriasis
-
Utredning av psoriasisatropati vid psoriasis med misstänkt psoriasisatropati
-
Medicinsk fotvård vid svår psoriasis på fötterna
-
PUVA vid svårbehandlad psoriasis med otillräcklig effekt av annan behandling
-
Ljusbehandling med UV-B vid medelsvår och svår psoriasis
-
Steroider grupp I–II vid psoriasis i ansiktet
-
Steroider grupp II-III vid psoriasis invers
-
Fumarsyra jämfört med placebo vid svår psoriasis
-
Takrolimus vid psoriasis i ansiktet
-
Ciklosporin jämfört med metotrexat vid medelsvår till svår psoriasis
-
Fumarsyra jämfört med metotrexat vid svår psoriasis
-
Adalimumab jämfört med metotrexat vid psoriasis
-
Rehabilitering med hjälp av samordnare genom mentorskap vid traumatisk hjärnskada
-
Specialiserad hjärnskadeinriktad rehabilitering i slutenvård jämfört med mindre specialiserad rehabilitering vid medelsvår till svår traumatisk hjärnskada
-
Virtuell verklighetsbaserad arbetslivsinriktad rehabilitering vid traumatisk hjärnskada
-
Rehabilitering med hjälp av samordnare genom resource facilitation vid traumatisk hjärnskada
-
Specialiserad arbetslivsinriktad rehabilitering vid traumatisk hjärnskada
-
Rehabilitering med hjälp av samordnare genom case management vid traumatisk hjärnskada
-
Rehabilitering i särskilt boende vid traumatisk hjärnskada
-
Målinriktad omgivningsorienterad arbetslivsinriktad rehabilitering vid traumatisk hjärnskada
-
Rehabilitering i korttidsboende vid traumatisk hjärnskada
-
Interdisciplinär rehabilitering jämfört med sedvanlig vård vid lätt traumatisk hjärnskada med restsymtom avseende flera utfall
-
Kognitiv beteendeterapi, KBT, jämfört med rådgivning vid lätt traumatisk hjärnskada med restsymtom
-
Enskilda rehabiliteringsinsatser jämfört med sedvanlig vård vid lätt traumatisk hjärnskada med restsymtom avseende flera utfall
-
Multidisciplinära öppenvårdsinsatser jämfört med sedvanlig vård vid medelsvår till svår traumatisk hjärnskada
-
Individuell arbetslivsinriktad rehabilitering jämfört med arbetslivsinriktad rehabilitering i grupp vid traumatisk hjärnskada
-
Kognitiv beteendeterapi, KBT, jämfört med sedvanlig vård vid medelsvår till svår traumatisk hjärnskada
-
Föräldrastödsprogrammet Incredible Years för att förebygga utagerande beteende hos barn som visar tidiga tecken på externaliserande problem (indikerad prevention) jämfört med ingen intervention eller väntelista avseende flera utfall
-
Föräldrastödsprogrammet PMTO för att förebygga utagerande beteende hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention) jämfört med ingen intervention eller väntelista avseende flera utfall
-
Föräldrastödsprogrammet Beardslee’s familjeintervention för att förebygga depression hos barn där minst en av föräldrarna har en depression (selektiv prevention)
-
Föräldrastödsprogrammet Community Parent Education Program (COPE) för att förebygga utagerande beteende hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention)
-
Föräldrastödsprogrammet Connect för att förebygga utagerande beteende hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention)
-
Föräldrastödsprogrammet Connect för att förebygga utagerande beteende hos barn som visar tidiga tecken på externaliserande problem (indikerad prevention)
-
Föräldrastödsprogrammet PCIT för att förebygga utagerande beteende hos barn som visar tidiga tecken på externaliserande problem (indikerad prevention) jämfört med verksamhet som vanligt avseende flera utfall
-
Föräldrastödsprogrammet Incredible Years (De otroliga åren) för att förebygga utagerande beteende hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention) jämfört med ingen intervention eller väntelista avseende flera utfall
-
Föräldrastödsprogrammet New Beginnings för att förebygga utagerande beteende hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention) jämfört med självhjälpslitteratur eller information i grupp avseende flera utfall
-
Föräldrastödsprogrammet Community Parent Education Program (COPE) för att förebygga utagerande beteende hos barn som visar tidiga tecken på externaliserande problem (indikerad prevention) jämfört med passiv kontroll
-
Föräldrastödsprogrammet KOMET för att förebygga utagerande beteende hos barn som visar tidiga tecken på externaliserande problem (indikerad prevention)
-
Föräldrastödsprogrammet Family Check Up (FCU) för att förebygga utagerande beteende hos barn (universell prevention) avseende flera utfall
-
Föräldrastödsprogrammet Triple P för att förebygga beteendeproblem och emotionella problem hos barn (universell prevention) jämfört med passiv kontroll avseende flera utfall
-
Föräldrastödsprogrammet Incredible Years (IY) Basic för att förebygga utagerande beteende hos barn (universell prevention)
-
Coping with Stress (CWS) och näraliggande program för att förebygga depression och ångest hos barn som visar tidiga tecken på psykisk ohälsa (indikerad prevention i skolan) jämfört med ingen intervention avseende flera utfall
-
Resourceful Adolescents Program (RAP) för att förebygga depression och ångest hos barn (universell prevention i skolan) jämfört med skola som vanligt eller väntelista avseende flera utfall
-
Penn Resilience Program (PRP) för att förebygga depression och ångest hos barn som visar tidiga tecken på psykisk ohälsa (indikerad prevention i skolan) jämfört med annan intervention avseende flera utfall
-
Skolprogrammet Depression in Swedish Adolescents (DISA) för att förebygga depression hos tonårsflickor (selektiv prevention i skolan) avseende flera utfall
-
Föräldrastödsprogrammet Ledarskap för tonårsföräldrar för att förebygga utagerande beteende hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention)
-
Föräldrastödsprogrammet Laadnan för att förebygga utagerande beteende hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention)
-
Föräldrastödsprogrammet Community Parent Education Program (COPE) för att förebygga utagerande beteende hos barn (universell prevention)
-
Penn Resilience Program (PRP) för att förebygga depression och ångest hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention i skolan) avseende flera utfall
-
Föräldrastödsprogrammet Triple P för att förebygga beteendeproblem och emotionella problem hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention)
-
Föräldrastödsprogrammet Connect för att förebygga utagerande beteende hos barn (universell prevention)
-
Promoting Alternative Thinking Strategies (PATHS/SET) (universell prevention i skolan) för att förebygga externaliserande beteende hos barn jämfört med ingen intervention avseende flera utfall
-
Blues Program för att förebygga depression och ångest hos barn som visar tidiga tecken på psykisk ohälsa (indikerad prevention i skolan) jämfört med annan intervention eller väntelista avseende flera utfall
-
Coping Power för att förebygga externaliserande beteende hos barn som visar tidiga tecken på sådana problem (indikerad prevention i skolan) jämfört med verksamhet som vanligt
-
Coping Power för att förebygga externaliserande beteende hos barn (universell prevention i skolan) jämfört med verksamhet som vanligt
-
Promoting Alternative Thinking Strategies (PATHS) för att förebygga externaliserande beteende hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention i skolan) jämfört med ingen intervention eller annat program avseende flera utfall
-
Good Behavior Game (GBG)/PAX för att förebygga externaliserande beteende hos barn (universell prevention i skolan) jämfört med ingen intervention avseende flera utfall
-
SkolKOMET för att förebygga externaliserande beteende hos barn som visar tidiga tecken på sådana problem (indikerad prevention i skolan) jämfört med det drogförebyggande programmet CHARLIE
-
Skolkompassen för att förebygga psykisk ohälsa hos barn (universell prevention i skolan)
-
Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) jämfört med traditionell KBT, ACT eller annan aktiv behandling vid ångestsyndrom
-
Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) jämfört med traditionell KBT, ACT eller annan aktiv behandling vid depression
-
Större jämfört med mindre konsumtion av jordnötter vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av fett (oavsett typ) vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av animaliskt fett vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av grönt te vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av te vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av vegetabiliskt fett vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av omega-3-fettsyrorna EPA och DHA vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av omega-3-fett från fisk och skaldjur vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av ägg vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av frukt vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av fleromättat fett vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av mättat fett vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av transfetter vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av jordnötter vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av grönt te vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av fisk vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av salt vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av kolesterol vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av te vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av transfetter vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av kolesterol vid typ 2-diabetes
-
Vatten jämfört med drycker med sötningsmedel vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av omega-3-fettsyrorna EPA och DHA vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av omega-3-fett från fisk och skaldjur vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av fleromättat fett vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av vegetabiliskt fett vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av fett (oavsett typ) vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av animaliskt fett vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av ägg vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av frukt vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av fisk vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av salt vid typ 1-diabetes
-
Safewards för att minska tvångsåtgärder inom rättspsykiatrisk vård av vuxna
-
Six core strategies för att minska tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård av vuxna, inklusive psykiatrisk och rättspsykiatrisk tvångsvård
-
Virtual reality-teknik vid behandling av ätstörningar
-
Krisstöd i förskola och skola vid suicid
-
Högfettskost med ökat intag av mejeriprodukter jämfört med vanlig kost utan förändring vid typ 2-diabetes
-
Vatten jämfört med drycker med sötningsmedel vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av nötter vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av enkelomättat fett vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av baljväxter vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av mättat fett vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av kaffe vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av fibrer vid typ 2-diabetes avseende fler utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av fibrer vid typ 1-diabetes avseende flera utfall
-
Högfettskost med ökat intag av mejeriprodukter jämfört med vanlig kost utan förändring vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av kaffe vid typ 1-diabetes avseende flera utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av nötter vid typ 1-diabetes avseende flera utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av enkelomättat fett vid typ 1-diabetes avseende flera utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av baljväxter vid typ 1-diabetes avseende flera utfall
-
Matthey Generic Mood Questionnaire (MGMQ) för identifiering av gravida kvinnor med ett eller flera möjliga depressions- eller ångesttillstånd
-
Program för strukturerad identifiering av gravida kvinnor med möjliga depressions- eller ångestsyndrom
-
Generalised Anxiety Disorder scale (GAD-7) för identifiering av gravida kvinnor med möjligt ångestsyndrom
-
Edinburgh Postnatal Depression scale 3A (EPDS 3A) för identifiering av gravida kvinnor med möjligt ångestsyndrom
-
Whooley questions för identifiering av gravida kvinnor med möjlig egentlig depression
-
Edinburgh Postnatal Depression scale (EPDS) för identifiering av gravida kvinnor med möjligt ångestsyndrom
-
Generalised Anxiety Disorder scale (GAD-2) för identifiering av gravida kvinnor med möjligt ångestsyndrom
-
Program för strukturerad identifiering av möjliga traumatiska förlossningsupplevelser
-
Patient Health Questionnaire-8 (PHQ-8) för identifiering av gravida kvinnor med möjlig egentlig depression
-
Patient Health Questionnaire-2 (PHQ-2) för identifiering av gravida kvinnor med möjlig egentlig depression
-
Patient Health Questionnaire-9 (PHQ-9) för identifiering av gravida kvinnor med möjlig egentlig depression
-
Större jämfört med mindre konsumtion av protein vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av paleolitisk kost vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av protein vid typ 1-diabetes
-
Ornishkost jämfört med lågfettkost med energibegränsning vid typ 2-diabetes
-
Vegetarisk kost jämfört med lågfettkost vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av Dietary Approach to Stop Hypertension (DASH) vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av Dietary Approach to Stop Hypertension (DASH) vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av paleolitisk kost vid typ 1-diabetes
-
Energireducerad kost, med eller utan tillägg av fysisk aktivitet, jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Kost med lågt glykemiskt index (GI) jämfört med kost med högt GI vid typ 2-diabetes
-
Medelhavskost jämfört med lågfettkost vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av medelhavskost vid typ 1-diabetes avseende flera utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av medelhavskost vid typ typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Fysioterapi vid symtomgivande rektusdiastas hos kvinnor
-
Kirurgi vid symtomgivande rektusdiastas hos kvinnor
-
Ornishkost jämfört med lågfettkost med energibegränsning vid typ 1-diabetes
-
Högproteinkost (30 E%) jämfört med lågfettkost vid typ 2-diabetes
-
Lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost vid typ 2-diabetes
-
Medelhavskost jämfört med lågfettkost vid typ 1-diabetes
-
Ketogen kost, med eller utan energirestriktion, jämfört med lågfettkost, med eller utan energirestriktion, vid typ 2-diabetes
-
Ketogen kost utan energirestriktion jämfört med lågfettkost med energirestriktion vid typ 2-diabetes
-
Lågkolhydratkost utan energirestriktion jämfört med lågfettkost vid typ 2-diabetes
-
Ketogen kost jämfört med lågfettkost vid typ 2-diabetes
-
Energireducerad kost, med eller utan tillägg av fysisk aktivitet, jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 1-diabetes
-
Kost med lågt glykemiskt index (GI) jämfört med kost med högt GI vid typ 1-diabetes
-
Högproteinkost 30 E% jämfört med högproteinkost 20 E% vid typ 2-diabetes
-
Högproteinkost (20 E%) jämfört med lågfettkost vid typ 2-diabetes
-
Vegetarisk kost jämfört med lågfettkost vid typ 1-diabetes
-
Ketogen kost med eller utan energirestriktion jämfört med lågfettkost med eller utan energirestriktion vid typ 1-diabetes
-
Lågkolhydratkost utan energirestriktion jämfört med lågfettkost vid typ 1-diabetes
-
Högproteinkost (30 E%) jämfört med lågfettkost vid typ 1-diabetes
-
Lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost vid typ 1-diabetes
-
Ketogen kost utan energirestriktion jämfört med lågfettkost med energirestriktion vid typ 1-diabetes
-
Högproteinkost 30 E% jämfört med högproteinkost 20 E% vid typ 1-diabetes
-
Högproteinkost (20 E%) jämfört med lågfettkost vid typ 1-diabetes
-
Ketogen kost jämfört med lågfettkost vid typ 1-diabetes
-
Internetförmedlad psykologisk behandling jämfört med annan relevant behandling vid ångestsyndrom hos barn och ungdomar
-
Internetförmedlad psykologisk behandling jämfört med annan relevant behandling vid ångestsyndrom hos vuxna
-
Internetförmedlad psykologisk behandling jämfört med annan relevant behandling vid tvångssyndrom och relaterade syndrom hos vuxna
-
Internetförmedlad psykologisk behandling jämfört med annan relevant behandling vid tvångssyndrom och relaterade syndrom hos barn och ungdomar
-
Viktväktarnas program jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Energireducerad kost plus måltidsersättning jämfört med energireducerad kost vid typ 2-diabetes
-
Intensiv livsstilsbehandling med ketogen kost jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Intermittent jämfört med kontinuerlig energiintagsrestriktion vid typ 2-diabetes
-
Lågenergipulver (VLED) jämfört med lågfettkost vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Kolhydraträkning jämfört med tallriksmodell vid typ 2-diabetes
-
Intensiv livsstilsbehandling med energireducerad kost jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 2-diabetes
-
Intensiv livsstilsbehandling med högproteinkost (20 E%) och fysisk aktivitet jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Intensiv livsstilsbehandling med lågfettkost jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Intensiv livsstilsbehandling med lågfettkost och fysisk aktivitet jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Energireducerad kost plus måltidsersättning jämfört med energireducerad kost vid typ 1-diabetes
-
Lågenergipulver (VLED) jämfört med lågfettkost vid typ 1-diabetes
-
Intensiv livsstilsbehandling med högproteinkost (20 E%) och fysisk aktivitet jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 1-diabetes
-
Internetförmedlad psykologisk behandling jämfört med annan relevant behandling vid depressiva syndrom hos vuxna
-
Internetförmedlad psykologisk behandling jämfört med annan relevant behandling vid trauma- och stressrelaterade syndrom hos vuxna
-
Internetförmedlad psykologisk behandling jämfört med annan relevant behandling vid trauma- och stressrelaterade syndrom hos barn och ungdomar
-
Intensiv livsstilsbehandling med ketogen kost jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 1-diabetes
-
Intermittent jämfört med kontinuerlig energiintagsrestriktion vid typ 1-diabetes
-
Intensiv livsstilsbehandling med energireducerad kost jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 1-diabetes
-
Viktväktarnas program jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 1-diabetes
-
Avancerad kolhydraträkning jämfört med att uppskatta insulindos vid typ 1-diabetes
-
Kolhydraträkning jämfört med tallriksmodell vid typ 1-diabetes
-
Intensiv livsstilsbehandling med lågfettkost och fysisk aktivitet jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 1-diabetes
-
Intensiv livsstilsbehandling med lågfettkost jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 1-diabetes
-
Patientutbildning (osteoporosskola) vid förhöjd frakturrisk enligt klinisk bedömning avseende antal som faller, antal som får fraktur, frakturrisk, livskvalitet efter 12 månader och biverkningar
-
Denosumab vid låg bentäthet, förhöjd frakturrisk på grund av andra riskfaktorer än tidigare benskörhetsfrakturer eller systemisk kortisonbehandling
-
Systematisk riskvärdering och utredning för osteoporos eller benskörhetsfraktur vid planerad eller pågående systemisk kortisonbehandling
-
Systematisk riskvärdering, utredning och behandling (frakturkedja med koordinatorer) vid benskörhetsfraktur avseende dödlighet och andel patienter som får nya frakturer
-
Alendronat vid låg bentäthet, förhöjd frakturrisk på grund av andra riskfaktorer än tidigare benskörhetsfrakturer eller systemisk kortisonbehandling avseende risk för fraktur (förutom kotfraktur), höftfraktur och fraktur i handled
-
Risedronat vid låg bentäthet, förhöjd frakturrisk på grund av andra riskfaktorer än tidigare benskörhetsfrakturer eller systemisk kortisonbehandling avseende risk för kotfraktur, fraktur (förutom höftfraktur) och bentäthet i lårben
-
Zoledronsyra vid låg bentäthet, förhöjd frakturrisk på grund av andra riskfaktorer än tidigare benskörhetsfrakturer eller systemisk kortisonbehandling avseende risk för höftfraktur
-
Höftskydd vid förhöjd frakturrisk enligt klinisk bedömning avseende risk för bäckenfraktur och livskvalitet
-
Alendronat vid osteopeni avseende klinisk fraktur
-
Bisfosfonater till kvinnor i postmenopausal ålder med systemisk kortisonbehandling eller äldre män med systemisk kortisonbehandling avseende kotfraktur eller andra frakturer
-
Denosumab till kvinnor i postmenopausal ålder med systemisk kortisonbehandling eller äldre män med systemisk kortisonbehandling
-
Risedronat vid osteopeni
-
Denosumab vid osteopeni avseende frakturer (förutom kotfraktur)
-
Ultraljudsundersökning av lederosioner i händer och fötter för att bedöma risken för reumatoid artrit eller utveckling av ledskador vid odifferentierad artrit med välgrundad misstanke om reumatoid artrit
-
Apremilast vid psoriasisartrit med medelhög till hög sjukdomsaktivitet och otillräcklig effekt av eller intolerans mot standardbehandling avseende aktivitetsförmåga och livskvalitet
-
Zoledronsyra vid osteopeni avseende risken för höftfraktur eller frakturer (oselekterade alla typer av frakturer)
-
Metotrexat i kombination med biologiskt läkemedel i 6 månader eller 1 år jämfört med metotrexat som enskild behandling vid tidig reumatoid artrit med medelhög till hög sjukdomsaktivitet och ingen tidigare behandling med metotrexat avseende livskvalitet
-
Metotrexat vid tidig reumatoid artrit med medelhög till hög sjukdomsaktivitet och ingen tidigare behandling med metotrexat
-
Ultraljudsundersökning av lederosioner i händer och fötter för att bedöma risken för utveckling av ledskador vid tidig reumatoid artrit
-
Teamrehabilitering i öppen vård vid etablerad reumatoid artrit, axial spondylartrit eller psorisisartrit
-
Regelbunden fysisk träning vid inflammatorisk reumatisk sjukdom (RA, PsA och axSpA) avseende sjukdomsaktivitet
-
Metotrexat i kombination med andra konventionella syntetiska DMARD-läkemedel i minst 12 veckor jämfört med metotrexat som enskild behandling vid tidig reumatoid artrit med medelhög till hög sjukdomsaktivitet och otillräcklig effekt av metotrexat avseende livskvalitet
-
Ultraljudsundersökning av synovit för att bedöma risken för utveckling av ledskador vid tidig reumatoid artrit
-
Dosminskning av biologiskt DMARD-läkemedel följt av utsättning vid tidig reumatoid artrit och remission eller låg sjukdomsaktivitet efter behandling med biologiskt DMARD-läkemedel
-
Behandling styrd av sjukdomsaktivitet enligt behandlingsprotokoll vid tidig reumatoid artrit avseende livskvalitet
-
Strukturerad sjuksköterskemottagning med samordnade vårdinsatser vid axial spondylartrit avseende self-efficacy enligt Arthritis Self-efficacy Scale (ASES), livskvalitet (RAQoL) efter 1 år, smärta efter 2 år eller fatigue
-
TNF-hämmare jämfört med csDMARD:s vid icke-radiografisk axial spondylartrit och otillräcklig effekt av cox-hämmare avseende livskvalitet
-
Dosminskning av biologiskt DMARD-läkemedel följt av utsättning vid etablerad reumatoid artrit (mer än 3 års symtomduration) som är i remission eller har låg sjukdomsaktivitet efter behandling med biologiskt DMARD-läkemedel
-
AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) för identifiering av riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion hos ungdomar
-
CBCL (Child Behaviour Check List) för att beskriva problem och social kompetens hos barn och ungdomar med psykisk problematik
-
ASSIST-Y (Alcohol, Smoking and Substance Involvement Sreening Test – Youth) för tidig identifiering av bruk av ohälsosamma och skadliga ämnen hos barn och ungdomar
-
CRAFFT (Car, Relax, Alone, Forget, Friends, Trouble) för screening av substansmedel (alkohol eller andra droger) utifrån kontext och negativa konsekvenser (avser ungdomar)
-
CTQ (Childhood Trauma Questionnaire) för att mäta utsatthet för våld, sexuellt våld och försummelse, retrospektivt hos ungdomar och unga vuxna
-
UngDOK (Dokumentationssystem inom missbruksvården) i utredningar av unga personer med missbruk och sociala problem
-
TLFB (Timeline Follow-Back) för identifiering av förhöjd alkoholkonsumtion bland olika riskgrupper
-
ORS (Skattning av förändring) för att mäta förändring i klientens upplevelse av mående i terapeutisk behandling
-
ADDIS-ung (Alkohol Drog Diagnos Instrument) för att diagnostisera skadligt bruk, missbruk och beroende av alkohol och andra droger hos ungdomar
-
5–15-formuläret för bedömning av utveckling och beteende hos barn och ungdomar från 5 till 15 år
-
NODS (National Opinion Research Center DSM-IV Screen for Gambling) för att mäta spelproblem
-
ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) bedömningsmetod för unga med missbruk och social problematik
-
CAGE (Cut-down, Annoyment, Guilt Eyeopener) för identifiering av riskfyllda alkoholvanor
-
Mm-MAST (Malmö modification of the Brief Michigan Alcoholism Screening Test) för identifiering av personer med alkoholproblem i den allmänna befolkningen eller i en klinisk situation (kortversion av screeningformuläret MAST)
-
Standardiserade bedömningsmetoder för att bedöma livskvalitet hos barn och unga
-
SCL 90 (Symptoms Checklist) för att mäta hur en person själv tycker sig ha mått psykiskt och fysiskt under den senaste veckan
-
PPGM (Problem and Pathological Gambling Measure) för bedömning av spelproblem hos unga vuxna under det senaste året
-
SRS (Skattning av samtal) för att mäta klientens uppfattning av ett genomfört behandlingssamtal
-
DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test) för identifiering av drogrelaterade problem hos ungdomar
-
PGSI (Problem Gambling Severity Index) för att mäta förekomsten av spelproblem
-
Nya Kälvestenintervjun för lämplighetsbedömning av familjehem
-
Bekymringssamtal för barn och ungdomar som begått brott
-
Romosozumab hos postmenopausala kvinnor med tidigare osteoporosfraktur och uttalat låg bentäthet avseende risk för höftfraktur
-
Denosumab till kvinnor med tidigare prevalent kotfraktur eller annan fraktur
-
Återanvändning av restläkemedel vid intravenös infusionsbehandling
-
Alendronat till män med benskörhetsfraktur i rygg eller höft avseende kotfraktur eller andra frakturer
-
Risedronat till män med benskörhetsfraktur i rygg eller höft
-
Internetförmedlad psykologisk behandling jämfört med annan relevant behandling vid depressiva syndrom hos barn och ungdomar
-
Rehabilitering vid långvariga symtom eller följdsjukdomar efter bekräftad covid-19-infektion (postcovid)
-
Behandling av långvariga symtom eller följdsjukdomar efter bekräftad covid-19-infektion (postcovid)
-
Social och psykologisk behandling i tvångsvård av flickor
-
Risk- och behovsbedömningsmetoders förmåga att bedöma barns risk för utsatthet för våld och försummelse inom familjen
-
Samarbetssamtal och medling vid vårdnadstvist eller konflikt
-
Teriparatid till kvinnor i postmenopausal ålder med systemisk kortisonbehandling eller äldre män med systemisk kortisonbehandling
-
Teamrehabilitering i öppen vård vid tidig reumatoid artrit, axial spondylartrit eller psorisisartrit
-
Teriparatid till kvinnor som genomgått klimakteriet med benskörhetsfraktur i rygg (med två eller flera nya kotfrakturer) jämfört med placebo
-
Injektion av kortison i leden vid artros i knä avseende livskvalitet
-
Psykologisk behandling vid psykogena icke-epileptiska anfall (PNES)
-
Stödsamtal vid lindrig till måttlig depression och ångestsjukdom under graviditet
-
Stödsamtal vid lindrig till måttlig ångestsjukdom under graviditet
-
Psykoedukation vid lindrig till måttlig depression, ångestsjukdom eller båda under graviditet
-
Stödsamtal vid lindrig till måttlig depression under graviditet
-
TNF-hämmare jämfört med csDMARD:s vid ankyloserande spondylit, otillräcklig effekt av cox-hämmare avseende livskvalitet och röntgenförändringar
-
Bentäthetsmätning med central Dual energy X-ray Absorption (DXA) vid förhöjd frakturrisk enligt klinisk bedömning
-
Psykodynamisk terapi (PDT) vid lindrig till måttlig ångestsjukdom under graviditet
-
Beräkning av risk för benskörhetsfraktur enligt Fracture Risk Assessment Tool (FRAX) vid misstänkt osteoporos eller hög frakturrisk
-
Systemisk kortisonbehandling vid axial spondylartrit och otillräcklig effekt av cox-hämmare
-
Tapentadol vid artros i knä eller höft avseende funktion
-
Kost vid graviditetsdiabetes
-
Högre jämfört med lägre relationskontinuitet i vården för personer med astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) avseende följsamhet till läkemedelsbehandling, upplevelse av vården och hanterbarhet av sjukdomen
-
Högre jämfört med lägre relationskontinuitet i vården för personer med allvarlig psykisk sjukdom avseende risk för sjukhusinläggning, symtom och funktion samt följsamhet till läkemedelsbehandling
-
Psykodynamisk terapi (PDT) vid lindrig till måttlig depression och ångestsjukdom under graviditet
-
Psykodynamisk terapi (PDT) vid lindrig till måttlig depression under graviditet
-
Tofacitinib jämfört med TNF-hämmare vid psoriasisartrit med medelhög till hög sjukdomsaktivitet och otillräcklig effekt av eller intolerans mot standardbehandling avseende aktivitetsförmåga och livskvalitet
-
Abatacept vid psoriasisartrit med medelhög till hög sjukdomsaktivitet och otillräcklig effekt av eller intolerans mot standardbehandling avseende livskvalitet
-
Mindfulness vid lindrig till måttlig ångestsjukdom under graviditet
-
Mindfulness vid lindrig till måttlig depression och ångestsjukdom under graviditet
-
Mindfulness vid lindrig till måttlig depression under graviditet
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid lindrig till måttlig ångestsjukdom under graviditet
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid lindrig till måttlig depression under graviditet
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid lindrig till måttlig depression och ångestsjukdom under graviditet
-
Interpersonell terapi (IPT) vid lindrig till måttlig ångestsjukdom under graviditet
-
Interpersonell terapi (IPT) vid lindrig till måttlig depression och ångestsjukdom under graviditet
-
Beteendeaktivering vid lindrig till måttlig ångestsjukdom under graviditet
-
Interpersonell terapi (IPT) vid lindrig till måttlig depression under graviditet
-
Beteendeaktivering vid lindrig till måttlig depression under graviditet
-
Beteendeaktivering vid lindrig till måttlig depression och ångestsjukdom under graviditet
-
Psykosocial behandling vid svår förlossningsrädsla hos gravida kvinnor
-
Test för att identifiera svår förlossningsrädsla hos gravida kvinnor
-
Paracetamol vid artros i knä eller höft avseende livskvalitet
-
Intermediära cox-hämmare vid artros i knä eller höft avseende funktion, kardiovaskulära biverkningar och allvarliga biverkningar
-
Kodein vid artros i knä eller höft avseende funktion
-
Hydromorfon vid artros i knä eller höft
-
Bilddiagnostik som tillägg till klinisk bedömning vid symtom som ger misstanke om artros i knä eller höft
-
Bilddiagnostik som tillägg till klinisk bedömning vid symtom som ger misstanke om fler potentiellt allvarliga hälsotillstånd än artros i knä eller höft
-
Strukturerat omhändertagande och behandling enligt behandlingspyramid vid artros i knä eller höft
-
Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) vid artros i knä avseende smärta eller funktion på lång sikt och livskvalitet
-
Patientutbildning som tillägg till fysisk träning vid artros i knä eller höft
-
Perifert inlagd central venkateter (PICC) jämfört med centralt inlagd central venkateter (CICC) avseende mortalitet, livskvalitet, patientnöjdhet/patienttillfredsställelse, funktionsduglighet och lyckad inläggningsfrekvens
-
Tyngdtäcken till personer med neuropsykiatriska diagnoser, ångest och sömnproblem
-
MediYoga vid hjärt-kärlsjukdom
-
Unimodal psykoedukation vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Transkraniell magnetstimulering (TMS) jämfört med skenbehandling (sham) vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) jämfört med skenbehandling (sham) vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Pregabalin i kombination med amitriptylin, med venlafaxin eller med paroxetin vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Pregabalin jämfört med placebo vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Multimodal och interdisciplinär behandling vid långvarig smärta hos vuxna personer
-
Myofascial release (massage) jämfört med skenbehandling (sham) vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Multimodal psykoedukation jämfört med sedvanlig behandling vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med sedvanlig vård eller väntelista vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Kort psykodynamisk terapi jämfört med sedvanlig vård vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Mindfulness based stress reduction (MBSR) jämfört med sedvanlig vård eller väntelista vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Mirtazapin jämfört med placebo vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Guidad fysisk aktivitet jämfört med sedvanlig vård, väntelista eller annan mindre omfattande intervention vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Akupunktur jämfört med sedvanlig vård eller skenbehandling (sham) vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Duloxetin jämfört med placebo vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Acceptance and commitment therapy (ACT) jämfört med sedvanlig vård eller väntelista vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Gabapentin jämfört med placebo vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Nortriptylin jämfört med gabapentin i kombination med nortriptylin för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Avbrott av pubertetshämmande hormonbehandling jämfört med fortsatt behandling vid könsdysfori hos ungdomar
-
Pubertetshämmande hormonbehandling (GnRHa) jämfört med ingen pubertetshämmande behandling vid könsdysfori hos ungdomar med kvinnligt födelsekön
-
Pubertetshämmande hormonbehandling (GnRHa) jämfört med ingen pubertetshämmande behandling vid könsdysfori hos ungdomar med manligt födelsekön
-
Topiramat jämfört med placebo för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati avseende smärtintensitet, funktion och/eller livskvalitet, följsamhet till behandlingen och vårdkonsumtion
-
Venlafaxin jämfört med placebo för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Tramadol jämfört med placebo för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Pregabalin jämfört med en kombination av duloxetin och pregabalin för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Pregabalin jämfört med duloxetin för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Opioider för äldre personer med smärta orsakad av kotkompression
-
Pregabalin jämfört med amitryptilin för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Tapentadol flexibel dos för äldre personer med smärta orsakad av knäartros
-
Oxkarbazepin jämfört med placebo för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati avseende smärtintensitet, funktion och/eller livskvalitet, vårdkonsumtion
-
Oxikodon flexibel dos för äldre personer med smärta orsakad av knäartros
-
Paracetamol för äldre personer med smärta orsakad av kotkompression
-
Lidokainplåster 5% jämfört med pregabalin titrering till max 600 mg för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Topikalt ketoprofen för äldre personer med smärta orsakad av knäartros
-
Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID-preparat) för äldre personer med smärta orsakad av kotkompression
-
Kapsaicinkräm jämfört med amitryptilin för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Lakosamid jämfört med placebo för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Duloxetin jämfört med en kombination av duloxetin och pregabalin för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Duloxetin 60 mg x2 jämfört med duloxetin 120 mg x1 för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Buprenorfin jämfört med placebo för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Kapsaicinkräm 0,075% för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Gabapentin jämfört med gabapentin kombinerat med nortriptylin för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Flexibel dos diklofenak jämfört med flexibel dos paracetamol för äldre personer med smärta orsakad av knäartros
-
Gabapentin jämfört med nortriptylin för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Tilläggsbehandling med antiepileptikum till pågående antiepileptisk behandling jämfört med placebo som tillägg vid farmakologiskt terapiresistent generaliserad epilepsi hos barn, ungdomar och vuxna avseende långtidsuppföljning
-
Behandling med ledning av kontinuerlig EEG-registrering av barn, ungdomar och vuxna som vårdas inom intensivvård på grund av epileptiska anfall eller status epilepticus jämfört med behandling utan ledning av kontinuerligt EEG
-
Teamomhändertagande inom habiliteringen och samverkan med övrig sjukvård vid intellektuell eller annan bestående funktionsnedsättning hos vuxna med epilepsi jämfört med att inte få åtgärden
-
Avancerad utredning jämfört med att inte få åtgärden vid farmakologiskt terapiresistent epilepsi hos barn, ungdomar och vuxna
-
Tilläggsbehandling med antiepileptikum till pågående antiepileptisk behandling jämfört med placebo som tillägg vid farmakologiskt terapiresistent fokal epilepsi hos barn, ungdomar och vuxna avseende långtidsuppföljning
-
Vagusnervstimulering (VNS) som tillägg till antiepileptiska läkemedel jämfört med endast läkemedelsbehandling vid farmakologiskt terapiresistent epilepsi hos ungdomar och vuxna, som inte är aktuella för annan epilepsikirurgisk åtgärd, avseende anfallsfrihet och biverkningar
-
Vagusnervstimulering (VNS) som tillägg till antiepileptiska läkemedel jämfört med endast läkemedelsbehandling vid farmakologiskt terapiresistent epilepsi hos barn som inte är aktuella för annan epilepsikirurgisk åtgärd
-
Centralstimulerande läkemedel som tillägg till antiepileptiska läkemedel, jämfört med placebo eller sedvanlig behandling, vid epilepsi hos vuxna med samsjuklighet för vilken centralstimulerande läkemedel är indicerat
-
Utremittering från neurosjukvården, med skriftlig behandlingsplan, vid epilepsi hos vuxna med stabil anfallskontroll, väl utprovad läkemedelsbehandling mot epilepsi, med etablerad vårdkontakt och med önskan om utremittering jämfört med att inte få åtgärden
-
Bedömning av och åtgärd vid misstänkta psykosociala problem hos barn, ungdomar och vuxna med epilepsi jämfört med att inte få åtgärden
-
Bedömning av och åtgärd vid misstänkt psykiatrisk samsjuklighet hos barn, ungdomar och vuxna med epilepsi jämfört med att inte få åtgärden
-
Bedömning av och åtgärd vid misstänkt psykisk ohälsa hos barn, ungdomar och vuxna med epilepsi jämfört med att inte få åtgärden
-
Bedömning och strategier för att hantera aktivitet, delaktighet och risker i vardagen jämfört med att inte få åtgärden vid epilepsi hos barn, ungdomar och vuxna
-
Omhändertagande av multiprofessionellt team inom epilepsivården jämfört med att enbart träffa läkare med erfarenhet av epilepsi vid epilepsirelaterade psykosociala eller kognitiva svårigheter hos vuxna med epilepsi
-
Klopidogrel jämfört med tikagrelor vid dubbel trombocythämning för vuxna patienter (över 18 år) som vårdats för akut koronart syndrom avseende återinläggning på sjukhus och hälsorelaterad livskvalitet
-
Klopidogrel jämfört med tikagrelor vid dubbel trombocythämning för äldre patienter (över 65 år) som vårdats för akut koronart syndrom avseende stenttrombos, kärlkramp, återinläggning på sjukhus och hälsorelaterad livskvalitet och andnöd
-
Rituximab till barn med plötsligt debuterande tvångssymtom/begränsningar i matintag i kombination med minst två neuropsykiatriska symtom men utan påvisad neurologisk eller medicinsk sjukdom (PANS/PANDAS)
-
Neuropsykologisk utredning jämfört med att inte få åtgärden vid epilepsi och misstänkta kognitiva svårigheter, hos barn, ungdomar och vuxna
-
Omhändertagande av multiprofessionellt team inom epilepsivården jämfört med att enbart träffa läkare med erfarenhet av epilepsi vid epilepsi hos barn och ungdomar
-
TNF-hämmare till barn med plötsligt debuterande tvångssymtom/begränsningar i matintag i kombination med minst två neuropsykiatriska symtom
-
Samband mellan andelen legitimerade sjuksköterskor (skill-mix) i sjukhusvårdteamet, och patientrisk för död, fallolyckor eller trycksår
-
Klinisk undersökning med eller utan score och kompletterande ultraljud med färgdoppler vid akuta skrotala symtom avseende mortalitet, fertilitet i vuxen ålder, missade testikeltorsioner och andelen negativa skrotala explorationer
-
Sammanhållen multiprofessionell teamrehabilitering jämfört med att inte få åtgärden vid omfattande epilepsirelaterade psykosociala eller kognitiva svårigheter hos vuxna med epilepsi
-
Endovaskulärt jämfört med kirurgiskt anlagd arterio-venös fistel för hemodialys
-
Strukturerat arbetssätt vid övergång från barn- till vuxensjukvård jämfört med att inte få åtgärden vid dålig anfallskontroll eller samsjuklighet vid epilepsi hos ungdomar
-
Uppföljning och neurologisk bedömning av läkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi samt av en epilepsisjuksköterska vid epilepsi hos gravida kvinnor, jämfört med att inte få åtgärden
-
Utvärdering av behandlingsresultat eller läkemedelsutsättning med stöd av EEG jämfört med att inte få åtgärden vid absensepilepsi hos barn
-
Kontakt med epilepsisjuksköterska inom 2 arbetsdagar jämfört med att inte få åtgärden vid epilepsi hos barn, ungdomar och vuxna
-
Återkommande uppföljning och neurologisk bedömning av läkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi jämfört med en mer sporadisk uppföljning och bedömning vid epilepsi hos barn, ungdomar och vuxna
-
Information till kvinnor i fertil ålder med epilepsi om fertilitetsaspekter inklusive preventivmedel och graviditet jämfört med att inte få åtgärden
-
Strukturerad genomgång av risker vid epilepsi jämfört med att inte få åtgärden vid epilepsi hos barn, ungdomar och vuxna
-
Glukokortikoider till barn med plötsligt debuterande tvångssymtom/begränsningar i matintag i kombination med minst två neuropsykiatriska symtom men utan påvisad neurologisk eller medicinsk sjukdom (PANS/PANDAS) avseende hälsorelaterad livskvalitet, funktionsnivå och symtom
-
Igångsättning av förlossning vid 41 fullgångna graviditetsveckor jämfört med 42 fullgångna graviditetsveckor avseende ett flertal utfall
-
Hydrogel spacer vid strålbehandling av prostatacancer avseende erektil funktion
-
Uppföljning och neurologisk bedömning inom 3 månader av barnläkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi jämfört med att inte få åtgärden vid nydiagnostiserad epilepsi hos barn och ungdomar
-
Uppföljning och neurologisk bedömning inom 6 månader av läkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi jämfört med att inte få åtgärden vid nydiagnostiserad eller fortsatt misstänkt epilepsi hos vuxna
-
Bettfysiologisk behandling vid tinnitus
-
Heminduktion jämfört med igångsättning av förlossning på sjukhus vid lågriskgraviditet avseende flera utfall
-
Cyklooxygenashämmare (COX-hämmare) till barn med plötsligt debuterande tvångssymtom/begränsningar i matintag i kombination med minst två neuropsykiatriska symtom men utan påvisad neurologisk eller medicinsk sjukdom (PANS/PANDAS) avseende hälsorelaterad livskvalitet, funktionsnivå och symtom
-
Djup hjärnstimulering (DBS) som tillägg till antiepileptiska läkemedel jämfört med antiepileptika (utan DBS) vid farmakologiskt terapiresistent epilepsi hos vuxna, som inte är aktuell för annan epilepsikirurgisk åtgärd, avseende minst 50 procents anfallsreduktion och anfallsfrihet
-
pVAD med en impellerpump (Impella CP) jämfört med en Intra Aortic Balloon Pump, IABP pVAD hos vuxna patienter med kardiogen chock avseende dödlighet, vårdtid, hjärtfunktion, njurfunktion och hälsorelaterad livskvalitet
-
Återkommande strukturerad bedömning av biverkningar jämfört med att inte få åtgärden vid epilepsi, som behandlas med antiepileptiska läkemedel, hos barn, ungdomar och vuxna
-
Preoperativ intravenös tillförsel av järn (järninfusion) jämfört med järntabletter vid planerad kolorektalcancerkirurgi och preoperativt blodvärde (Hb) under 115g/l avseende biverkningar, behov av blodtransfusion, kirurgiska komplikationer, reoperation, hälsorelaterad livskvalitet och sjukhusvistelsetid
-
Bröstreduktionskirurgi, jämfört med ingen kirurgi, hos kvinnor med symtomgivande brösthypertrofi avseende fysisk funktion, arbetsförmåga och sjukfrånvaro
-
Preoperativ klorhexidintvätt jämfört med tvätt med tvål vid ren kirurgi avseende mortalitet, sepsis, infektion på operationsstället, reintervention och vårdtid
-
Preoperativ intravenös tillförsel av järn (järninfusion) jämfört med ingen behandling eller placebo vid planerad kolorektalcancerkirurgi och preoperativt blodvärde (Hb) under 115g/l
-
Preoperativ klorhexidintvätt jämfört med tvätt med placebo vid ren kirurgi avseende mortalitet, implantatinfektion, sepsis, reintervention och vårdtid
-
Läkemedelsdelning via ett centraliserat automatiserat system i jämförelse med manuell läkemedelsdelning för patienter inlagda på sjukhus
-
MR-guidad strålbehandling av patienter med cancer i thorax, abdomen, pelvis eller huvud och hals avseende flera utfall
-
Preoperativ klorhexidintvätt jämfört med ingen instruktion gällande tvätt vid ren kirurgi
-
Heltäckande hårskydd jämfört med en icke heltäckande mössa eller inget hårskydd för operationspersonalen vid operationer som genomförs på en operationsavdelning med snitt genom intakt hud
-
Tidpunkt för uppdukning av kirurgisk utrustning på operationssal, innan patienten körs in i operationssalen jämfört med när patienten är på plats
-
Standardiserade vårdförlopp vid misstanke om cancer
-
Preoperativ klorhexidintvätt jämfört med ingen preoperativ tvätt vid ren kirurgi
-
Preoperativ klorhexidintvätt jämfört med lokal tvätt vid ren kirurgi
-
Automatiserad digital triagering i primärvården jämfört med telefonkontakt med sjuksköterska för bedömning, prioritering och hänvisning till olika vårdnivå
-
Deep brain stimulation (DBS) vid dyskinetisk cerebral pares (CP)
-
MediYoga vid stressrelaterade diagnoser/utmattningssyndrom
-
MediYoga vid smärta
-
Neurologisk bedömning inom 2 veckor av barnläkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi jämfört med bedömning senare vid misstänkt epilepsi hos barn under 2 år
-
Baklofenbehandling (peroral och intratekal) till barn och unga med ärftlig eller idiopatisk dystoni
-
Skleroserande injektionsterapi vid kronisk akillestendinopati
-
Bordssaltsbehandling vid navelgranulom hos spädbarn
-
Uppföljning och bedömning av epilepsisjuksköterska inom 6 veckor jämfört med att inte få åtgärden vid nydiagnostiserad epilepsi hos barn, ungdomar och vuxna
-
EEG enligt standard vid misstänkt epilepsi hos vuxna efter bedömning av läkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi
-
Automatiserad jämfört med manuell beredning av intravenösa läkemedel på sjukhus
-
Buckybehandling/Grenz rays therapy jämfört med kirurgi hos patienter med lentigo maligna melanoma (LMM)
-
Buckybehandling/Grenz rays therapy jämfört med kirurgi hos patienter med lentigo maligna (LM)
-
Teamomhändertagande inom habiliteringen och samverkan med övrig sjukvård vid intellektuell eller annan bestående funktionsnedsättning hos barn och ungdomar med epilepsi jämfört med att inte få åtgärden
-
Neurologisk bedömning inom 4 veckor av barnläkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi jämfört med bedömning senare vid misstänkt epilepsi hos barn och ungdomar
-
Neurologisk bedömning inom 4 veckor av läkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi jämfört med att inte få åtgärden vid misstänkt epilepsi hos vuxna
-
Akut konsultation med läkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi jämfört med bedömning senare vid misstänkt epilepsi hos barn, ungdomar och vuxna
-
Långtidsregistrering med ambulatoriskt EEG jämfört med långtidsregistrering med video-EEG vid oklara anfall eller svårklassificerade epileptiska anfall hos barn, ungdomar och vuxna
-
Neuroleptika som tillägg till antiepileptiska läkemedel, jämfört med att inte få åtgärden, vid epilepsi hos barn, ungdomar och vuxna med samsjuklighet för vilken neuroleptika är indicerat
-
Djup hjärnstimulering (DBS) som tillägg till antiepileptiska läkemedel jämfört med antiepileptika (utan DBS) vid farmakologiskt terapiresistent epilepsi hos barn och ungdomar som inte är aktuell för annan epilepsikirurgisk åtgärd
-
Ketogen kost som tillägg till antiepileptiska läkemedel jämfört med fortsatt antiepileptika utan ketogen kost vid farmakologiskt terapiresistent epilepsi hos vuxna
-
Metoder för diagnostik av lipödem inklusive metoder för att särskilja sjukdomstillståndet från möjliga förväxlingsdiagnoser
-
Fettsugning vid lipödem
-
Icke-kirurgiska metoder vid lipödem
-
Bariatrisk kirurgi vid lipödem
-
Bedömning av huruvida en person av manligt respektive kvinnligt kön är över eller under 18 år genom röntgenundersökning av visdomständer i underkäken (Demirjians tandmognadsskala)
-
Bedömning av huruvida en person av manligt respektive kvinnligt kön är över eller under 18 år genom magnetkameraundersökning av tillväxtzonen i knät
-
Kombinationsbehandling eller multimodal behandling vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Palmitoyletanolamid (PEA) i kombination med transpolydatin jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Transkraniell elektrisk stimulering (tDCS) jämfört med simulerad behandling vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Stötvågsbehandling jämfört med simulerad behandling vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Nifedipin jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Lidokain jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) jämfört med simulerad behandling vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Natriumkromoglikat jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Östrogen jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Mindfulnessbaserad kognitiv beteendeterapi (mKBT) jämfört med utbildning och stöd vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Mindfulnessbaserad kognitiv terapi jämfört med kognitiv beteendeterapi (KBT) i grupp vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Lågeffektlaser jämfört med simulerad behandling vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Individuell kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med fysioterapi vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Gabapentin jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) i grupp jämfört med hydrokortison vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) i grupp jämfört med elektromyografisk (EMG) biofeedback och vestibulektomi vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Kirurgiska metoder vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Diazepam jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Fibroblastlysat jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Kombinerade fysioterapeutiska åtgärder jämfört med lidokain vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Traditionell akupunktur jämfört med icke-traditionell akupunktur vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Elektromyografisk (EMG) biofeedback jämfört med lidokain vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Enoxaparin jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Desipramin i kombination med lidokain jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Botulinumtoxin jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Desipramin jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Metoder för att ställa diagnosen lokaliserad provocerad vulvodyni (vestibulit), som enskilt test eller tilläggstest
-
Behandlingsfamilj (Treatment Foster Care Oregon, TFCO) jämfört med institutionsvård för ungdomar med allvarliga beteendeproblem avseende flera utfall
-
Independent Living Services (ILS) som stöd till unga som ska flytta från placering i social dygnsvård
-
Mentorskap för barn och ungdomar som begått brott
-
Lågaffektivt bemötande för barn och ungdomar som begått brott
-
Kognitiv beteendeterapi för barn och ungdomar som begått brott
-
Kvalificerad kontaktperson för barn och ungdomar som begått brott
-
Multisystemisk terapi för barn och ungdomar som begått brott avseende upprepad kriminalitet, internaliserade symtom samt skolframgång
-
Psykodynamisk terapi för barn och ungdomar som begått brott
-
Multidimensionell familjeterapi för barn och ungdomar som begått brott
-
Motiverande intervju (MI) för barn och ungdomar som begått brott
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) i grupp för barn och ungdomar som begått brott
-
Medling för barn och ungdomar som begått brott
-
Komet för barn och ungdomar som begått brott
-
Kontaktfamilj eller kontaktperson för barn och ungdomar som begått brott
-
Återfallsprevention för barn och ungdomar som begått brott
-
Repulse för barn och ungdomar som begått brott
-
Vägledande samspel för barn och ungdomar som begått brott
-
Sociala insatsgrupper för barn och ungdomar som begått brott
-
Stödsamtal för barn och ungdomar som begått brott
-
Connect för barn och ungdomar som begått brott
-
Funktionell familjeterapi för barn och ungdomar som begått brott
-
Dialektisk beteendeterapi för barn och ungdomar som begått brott
-
Aggression replacement training för barn och ungdomar som begått brott
-
Acceptance Commitment Therapy i grupp för barn och ungdomar som begått brott
-
Esketamin som tillägg till antidepressivt läkemedel vid medelsvår till svår, behandlingsresistent, egentlig depression hos vuxna
-
Transkraniell magnetstimulering med H-spole (dTMS) jämfört med behandling med repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) med annan typ av spole vid svårbehandlad depression
-
Transkraniell magnetstimulering med H-spole (dTMS) jämfört med behandling med overksam spole vid svårbehandlad depression en tid efter avslutad behandling
-
Transkraniell magnetstimulering med H-spole (dTMS) jämfört med antidepressiv läkemedelsbehandling vid svårbehandlad depression
-
Transkraniell magnetstimulering med H-spole (dTMS) jämfört med behandling med elektrokonvulsiv terapi (ECT) vid svårbehandlad depression
-
Kort utbildningsprogram (universell utbildning i skolmiljö) för att minska eller förhindra spel om pengar eller spelproblem hos personer som är 13 år eller äldre jämfört med ingen åtgärd
-
Personanpassad återkoppling med normativ komponent för att minska eller förhindra spel om pengar eller spelproblem hos vuxna spelare jämfört med ingen åtgärd
-
Selektiv utbildning för att minska eller förhindra spel om pengar eller spelproblem hos vuxna spelare
-
Anpassad matematikutbildning på universitetet (universell utbildning) jämfört med ingen åtgärd för att minska eller förhindra spel om pengar eller spelproblem
-
Självavstängning (self-exclusion) för att minska eller förhindra spel om pengar eller spelproblem hos vuxna spelare
-
Långt utbildningsprogram (universell utbildning i skolmiljö) för att minska eller förhindra spel om pengar eller spelproblem hos personer 13 år eller äldre jämfört med ingen åtgärd avseende flera utfall
-
Begränsningar i tid, pengar eller båda för att minska eller förhindra spel om pengar och spelproblem hos vuxna spelare jämfört med ingen åtgärd
-
Personanpassad återkoppling utan normativ komponent riktad till vuxna spelare jämfört med ingen åtgärd avseende flera utfall
-
Meddelanden för att minska eller förhindra spel om pengar och spelproblem hos vuxna spelare
-
Professionella stödinsatser till anhöriga eller andra närstående efter suicid
-
Insatser för att stödja adopterade barns psykiska och fysiska hälsa
-
Utbildning i egenvård för personer med intellektuell funktionsnedsättning som har diabetes
-
Lågaffektivt bemötande inom socialtjänstens öppenvård eller inom social dygnsvård för barn och unga (7–18 år) med utagerande beteende
-
Ersta Vändpunktens barnprogram jämfört med sedvanlig behandling eller andra stödprogram för barn som lever i familjer där någon är beroende av alkohol eller droger
-
Behandling av analinkontinens efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Behandling av skada orsakad av klipp (perineotomi/episiotomi) vid vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Behandling av samlagssmärta efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Behandling av specifik skada på könsstympad vid vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Behandling av fistel mellan urinblåsa och vagina, eller tarm och vagina, efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Psykologiskt stöd eller behandling vid levatorskada efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Samband mellan vårdpersonalens erfarenhetsnivå och förekomst av fysiska skador hos kvinnan vid vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Samband mellan förlossningens längd, inklusive användning av oxytocin, på förekomst av fysiska skador hos kvinnan vid vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Teamorganisering vid behandling av levatorskada efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Strukturerad och långsiktig uppföljning vid levatorskada efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Handgrepp under vaginal förlossning för att förhindra fysiska skador hos kvinnan
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Klipp jämfört med att inte klippa för prevention av fysiska skador hos kvinnan vid icke instrumentell vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Smärtlindrande åtgärder för prevention av fysiska skador hos kvinnan vid vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Samband mellan vårdpersonalens arbetsmiljö och förekomst av fysiska skador hos kvinnan efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Strukturerad uppföljning av olika klinikers resultat och arbetssätt för att förebygga fysiska skador hos kvinnan under vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Samband mellan vårdpersonalens attityd till grad 2-bristningar och utfall av behandlingen
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Behandling av obehandlade eller felbehandlade grad 3- och 4-bristningar efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Samband mellan vårdpersonalens bemötande vid grad 3–4-bristningar vid vaginal förlossning och utfall av behandling
-
Kirurgi vid levatorskada eller levatorskada i kombination med annan fysisk skada efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Behandling vid olika former och svårighetsgrader av levatorskada efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Specifik behandling av grad 2-bristningar vid vaginal förlossning utifrån mer detaljerad gradering av bristningen
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Diagnostik av samlagssmärta och orsaken till denna hos kvinnor efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Tillförlitlighet av diagnostiska apparaturer vid diagnostik av fysiska skador hos kvinnan efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Kirurgisk jämfört med konservativ behandling av obehandlade eller felbehandlade grad 2-bristningar efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Tydlig vårdkedja med information om var det finns hjälp vid komplikationer eller restsymtom efter grad 2-bristning i samband med vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Fördjupad och strukturerad undersökning av kvinnan vid efterkontroll efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Fördjupad och kontinuerlig utbildning till vårdpersonal om behandling av grad-2 bristningar efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Strukturerad undersökning vid diagnostik av fysiska skador hos kvinnan efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Riktade kunskapsinsatser till vårdpersonal på förlossningsavdelningen om diagnostik av fysiska skador hos kvinnan efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Samband mellan tid efter vaginal förlossning och möjlighet att ställa diagnos och åtgärda fysisk skada hos kvinnan
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Rehabilitering med fysioterapeut vid grad 2-bristningar efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Insatser riktade mot vårdpersonalens arbetsmiljö vid diagnostik av fysiska skador hos kvinnan efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Behandling vid olika tidpunkter vid levatorskada efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Kunskapshöjande åtgärder för vårdpersonal om levatorskador efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Behandling av smärta som kvarstår efter lång tid (månader eller år) efter en grad 3–4-bristning efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Samband mellan tillgång till sjukvård vid grad 3–4-bristning efter vaginal förlossning och utfall av den behandling som ges
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Diagnostik av grad 2-bristningar, levatorskador och djupare vaginala bristningar efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Diagnostik av fysiska skador hos könsstympade kvinnor efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Information till föräldrar innan och efter förlossning om symtom på fysiska skador och komplikationer hos kvinnan samt var man ska söka vård efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Jämförelse mellan olika tekniker och material vid suturering av grad 2-bristningar i samband med vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Utformning av uppföljning och eftervård inklusive information om egenvård vid grad 2-bristning efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Fördjupad och kontinuerlig utbildning till vårdpersonal om behandling av grad 3–4-bristning efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Information till kvinnan och eventuell partner om uppkommen skada vid grad 3–4-bristningar efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Vårdprogram vid behandling av grad 3–4-bristningar efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Behandling av grad 3–4-bristning som uppstått i samband med vaginal förlossning hos könsstympade kvinnor
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Resuturering av grad 3- och 4-bristningar efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Uppföljning efter behandling av grad 3–4-bristning som uppstått i samband med vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Samband mellan belastning i vardagsliv och arbetsmiljö och effekt på symtom vid levatorskada efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Fysisk träning vid levatorskada efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Resuturering jämfört med att inte resuturera då stygn släppt vid grad 2-bristning efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Rehabilitering i samband med kirurgi vid levatorskada efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Individuell riskbedömning av kvinnan innan förlossning och information samt planering av åtgärder utifrån detta för prevention av fysiska skador hos kvinnan
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Igångsättning av vaginal förlossning för att förhindra fysiska skador hos kvinnan
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Olika nivåer av tillgång till och anpassning av professionellt stöd på förlossningssalen för att förebygga fysiska skador hos kvinnan under vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Återkommande utbildning av vårdpersonal för prevention av fysiska skador hos kvinnan vid vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Fysioterapi vid levatorskada efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Registrering i register av grad-2 bristning, vilken behandling som getts, eventuella komplikationer samt övriga relevanta utfall på kvinnan
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Preoperativt intag av oxikodon kombinerat med paracetamol, som tillägg till postoperativ smärtlindring, jämfört med enbart postoperativ smärtlindring
-
Patientnära ultraljud i primärvården
-
Iowa Strengthening Families Program för föräldrar med barn i de tidiga tonåren
-
Medgivandeutredning vid internationella adoptioner
-
Psykologisk behandling vid Ménières sjukdom hos vuxna
-
Programmet Ett nytt vägval för ungdomar som har utvecklat ett kriminellt beteende eller riskerar att utveckla ett kriminellt beteende
-
Kontrakturprofylax till personer som förlorat sin rörlighet
-
Laserbehandling med våglängden 808 nm jämfört med sedvanlig behandling vid smärta i muskler och leder hos äldre
-
Downton Fall Risk Index för att upptäcka patienter med hög fallrisk
-
Diagnostik med PCR-teknik vid nagelsvamp jämfört med odling och/eller direktmikroskopi
-
Ledarhund för personer med synnedsättning
-
Di