Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Sök vetenskapliga kunskapsluckor
Hittade 1160 kunskapsluckor
Sökresultatet visar endast vetenskapliga kunskapsluckor.Vill du söka bland våra publikationer och andra sidor klicka här
-
Föräldrastödsprogrammet Beardslee’s familjeintervention för att förebygga depression hos barn där minst en av föräldrarna har en depression (selektiv prevention)
-
Föräldrastödsprogrammet Community Parent Education Program (COPE) för att förebygga utagerande beteende hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention)
-
Föräldrastödsprogrammet Connect för att förebygga utagerande beteende hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention)
-
Föräldrastödsprogrammet Connect för att förebygga utagerande beteende hos barn som visar tidiga tecken på externaliserande problem (indikerad prevention)
-
Föräldrastödsprogrammet Incredible Years för att förebygga utagerande beteende hos barn som visar tidiga tecken på externaliserande problem (indikerad prevention) jämfört med ingen intervention eller väntelista avseende flera utfall
-
Föräldrastödsprogrammet PCIT för att förebygga utagerande beteende hos barn som visar tidiga tecken på externaliserande problem (indikerad prevention) jämfört med verksamhet som vanligt avseende flera utfall
-
Föräldrastödsprogrammet PMTO för att förebygga utagerande beteende hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention) jämfört med ingen intervention eller väntelista avseende flera utfall
-
Föräldrastödsprogrammet Community Parent Education Program (COPE) för att förebygga utagerande beteende hos barn som visar tidiga tecken på externaliserande problem (indikerad prevention) jämfört med passiv kontroll
-
Föräldrastödsprogrammet Family Check Up (FCU) för att förebygga utagerande beteende hos barn (universell prevention) avseende flera utfall
-
Föräldrastödsprogrammet Incredible Years (De otroliga åren) för att förebygga utagerande beteende hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention) jämfört med ingen intervention eller väntelista avseende flera utfall
-
Föräldrastödsprogrammet KOMET för att förebygga utagerande beteende hos barn som visar tidiga tecken på externaliserande problem (indikerad prevention)
-
Föräldrastödsprogrammet New Beginnings för att förebygga utagerande beteende hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention) jämfört med självhjälpslitteratur eller information i grupp avseende flera utfall
-
Föräldrastödsprogrammet Triple P för att förebygga beteendeproblem och emotionella problem hos barn (universell prevention) jämfört med passiv kontroll avseende flera utfall
-
Föräldrastödsprogrammet Incredible Years (IY) Basic för att förebygga utagerande beteende hos barn (universell prevention)
-
Penn Resilience Program (PRP) för att förebygga depression och ångest hos barn som visar tidiga tecken på psykisk ohälsa (indikerad prevention i skolan) jämfört med annan intervention avseende flera utfall
-
Resourceful Adolescents Program (RAP) för att förebygga depression och ångest hos barn (universell prevention i skolan) jämfört med skola som vanligt eller väntelista avseende flera utfall
-
Skolprogrammet Depression in Swedish Adolescents (DISA) för att förebygga depression hos tonårsflickor (selektiv prevention i skolan) avseende flera utfall
-
Coping with Stress (CWS) och näraliggande program för att förebygga depression och ångest hos barn som visar tidiga tecken på psykisk ohälsa (indikerad prevention i skolan) jämfört med ingen intervention avseende flera utfall
-
Föräldrastödsprogrammet Community Parent Education Program (COPE) för att förebygga utagerande beteende hos barn (universell prevention)
-
Föräldrastödsprogrammet Laadnan för att förebygga utagerande beteende hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention)
-
Föräldrastödsprogrammet Ledarskap för tonårsföräldrar för att förebygga utagerande beteende hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention)
-
Föräldrastödsprogrammet Connect för att förebygga utagerande beteende hos barn (universell prevention)
-
Föräldrastödsprogrammet Triple P för att förebygga beteendeproblem och emotionella problem hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention)
-
Penn Resilience Program (PRP) för att förebygga depression och ångest hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention i skolan) avseende flera utfall
-
Promoting Alternative Thinking Strategies (PATHS) för att förebygga externaliserande beteende hos barn som på gruppnivå har en förhöjd risk för psykisk ohälsa (selektiv prevention i skolan) jämfört med ingen intervention eller annat program avseende flera utfall
-
Promoting Alternative Thinking Strategies (PATHS/SET) (universell prevention i skolan) för att förebygga externaliserande beteende hos barn jämfört med ingen intervention avseende flera utfall
-
Blues Program för att förebygga depression och ångest hos barn som visar tidiga tecken på psykisk ohälsa (indikerad prevention i skolan) jämfört med annan intervention eller väntelista avseende flera utfall
-
Coping Power för att förebygga externaliserande beteende hos barn (universell prevention i skolan) jämfört med verksamhet som vanligt
-
Coping Power för att förebygga externaliserande beteende hos barn som visar tidiga tecken på sådana problem (indikerad prevention i skolan) jämfört med verksamhet som vanligt
-
Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) jämfört med traditionell KBT, ACT eller annan aktiv behandling vid depression
-
Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) jämfört med traditionell KBT, ACT eller annan aktiv behandling vid ångestsyndrom
-
Good Behavior Game (GBG)/PAX för att förebygga externaliserande beteende hos barn (universell prevention i skolan) jämfört med ingen intervention avseende flera utfall
-
SkolKOMET för att förebygga externaliserande beteende hos barn som visar tidiga tecken på sådana problem (indikerad prevention i skolan) jämfört med det drogförebyggande programmet CHARLIE
-
Skolkompassen för att förebygga psykisk ohälsa hos barn (universell prevention i skolan)
-
Större jämfört med mindre konsumtion av jordnötter vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av animaliskt fett vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av fett (oavsett typ) vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av grönt te vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av te vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av frukt vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av omega-3-fett från fisk och skaldjur vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av omega-3-fettsyrorna EPA och DHA vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av vegetabiliskt fett vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av ägg vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av fisk vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av fleromättat fett vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av grönt te vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av jordnötter vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av kolesterol vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av mättat fett vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av salt vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av te vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av transfetter vid typ 1-diabetes
-
Vatten jämfört med drycker med sötningsmedel vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av kolesterol vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av transfetter vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av animaliskt fett vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av fett (oavsett typ) vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av fisk vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av fleromättat fett vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av frukt vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av omega-3-fett från fisk och skaldjur vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av omega-3-fettsyrorna EPA och DHA vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av salt vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av vegetabiliskt fett vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av ägg vid typ 1-diabetes
-
Krisstöd i förskola och skola vid suicid
-
Virtual reality-teknik vid behandling av ätstörningar
-
Safewards för att minska tvångsåtgärder inom rättspsykiatrisk vård av vuxna
-
Six core strategies för att minska tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård av vuxna, inklusive psykiatrisk och rättspsykiatrisk tvångsvård
-
Vatten jämfört med drycker med sötningsmedel vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av baljväxter vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av enkelomättat fett vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av mättat fett vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av nötter vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Högfettskost med ökat intag av mejeriprodukter jämfört med vanlig kost utan förändring vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av fibrer vid typ 2-diabetes avseende fler utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av kaffe vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av fibrer vid typ 1-diabetes avseende flera utfall
-
Högfettskost med ökat intag av mejeriprodukter jämfört med vanlig kost utan förändring vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av baljväxter vid typ 1-diabetes avseende flera utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av enkelomättat fett vid typ 1-diabetes avseende flera utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av kaffe vid typ 1-diabetes avseende flera utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av nötter vid typ 1-diabetes avseende flera utfall
-
Matthey Generic Mood Questionnaire (MGMQ) för identifiering av gravida kvinnor med ett eller flera möjliga depressions- eller ångesttillstånd
-
Generalised Anxiety Disorder scale (GAD-7) för identifiering av gravida kvinnor med möjligt ångestsyndrom
-
Program för strukturerad identifiering av gravida kvinnor med möjliga depressions- eller ångestsyndrom
-
Edinburgh Postnatal Depression scale 3A (EPDS 3A) för identifiering av gravida kvinnor med möjligt ångestsyndrom
-
Edinburgh Postnatal Depression scale (EPDS) för identifiering av gravida kvinnor med möjligt ångestsyndrom
-
Generalised Anxiety Disorder scale (GAD-2) för identifiering av gravida kvinnor med möjligt ångestsyndrom
-
Whooley questions för identifiering av gravida kvinnor med möjlig egentlig depression
-
Patient Health Questionnaire-2 (PHQ-2) för identifiering av gravida kvinnor med möjlig egentlig depression
-
Patient Health Questionnaire-8 (PHQ-8) för identifiering av gravida kvinnor med möjlig egentlig depression
-
Program för strukturerad identifiering av möjliga traumatiska förlossningsupplevelser
-
Patient Health Questionnaire-9 (PHQ-9) för identifiering av gravida kvinnor med möjlig egentlig depression
-
Större jämfört med mindre konsumtion av paleolitisk kost vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av protein vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av protein vid typ 2-diabetes
-
Energireducerad kost, med eller utan tillägg av fysisk aktivitet, jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av Dietary Approach to Stop Hypertension (DASH) vid typ 1-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av Dietary Approach to Stop Hypertension (DASH) vid typ 2-diabetes
-
Större jämfört med mindre konsumtion av paleolitisk kost vid typ 1-diabetes
-
Vegetarisk kost jämfört med lågfettkost vid typ 2-diabetes
-
Ornishkost jämfört med lågfettkost med energibegränsning vid typ 2-diabetes
-
Kost med lågt glykemiskt index (GI) jämfört med kost med högt GI vid typ 2-diabetes
-
Medelhavskost jämfört med lågfettkost vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av medelhavskost vid typ 1-diabetes avseende flera utfall
-
Större jämfört med mindre konsumtion av medelhavskost vid typ typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Fysioterapi vid symtomgivande rektusdiastas hos kvinnor
-
Kirurgi vid symtomgivande rektusdiastas hos kvinnor
-
Ketogen kost jämfört med lågfettkost vid typ 2-diabetes
-
Ketogen kost utan energirestriktion jämfört med lågfettkost med energirestriktion vid typ 2-diabetes
-
Ketogen kost, med eller utan energirestriktion, jämfört med lågfettkost, med eller utan energirestriktion, vid typ 2-diabetes
-
Lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost vid typ 2-diabetes
-
Lågkolhydratkost utan energirestriktion jämfört med lågfettkost vid typ 2-diabetes
-
Medelhavskost jämfört med lågfettkost vid typ 1-diabetes
-
Ornishkost jämfört med lågfettkost med energibegränsning vid typ 1-diabetes
-
Högproteinkost (30 E%) jämfört med lågfettkost vid typ 2-diabetes
-
Energireducerad kost, med eller utan tillägg av fysisk aktivitet, jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 1-diabetes
-
Högproteinkost (20 E%) jämfört med lågfettkost vid typ 2-diabetes
-
Högproteinkost 30 E% jämfört med högproteinkost 20 E% vid typ 2-diabetes
-
Vegetarisk kost jämfört med lågfettkost vid typ 1-diabetes
-
Kost med lågt glykemiskt index (GI) jämfört med kost med högt GI vid typ 1-diabetes
-
Ketogen kost med eller utan energirestriktion jämfört med lågfettkost med eller utan energirestriktion vid typ 1-diabetes
-
Ketogen kost utan energirestriktion jämfört med lågfettkost med energirestriktion vid typ 1-diabetes
-
Lågkolhydratkost jämfört med lågfettkost vid typ 1-diabetes
-
Lågkolhydratkost utan energirestriktion jämfört med lågfettkost vid typ 1-diabetes
-
Högproteinkost (30 E%) jämfört med lågfettkost vid typ 1-diabetes
-
Högproteinkost (20 E%) jämfört med lågfettkost vid typ 1-diabetes
-
Högproteinkost 30 E% jämfört med högproteinkost 20 E% vid typ 1-diabetes
-
Ketogen kost jämfört med lågfettkost vid typ 1-diabetes
-
Internetförmedlad psykologisk behandling jämfört med annan relevant behandling vid ångestsyndrom hos barn och ungdomar
-
Internetförmedlad psykologisk behandling jämfört med annan relevant behandling vid ångestsyndrom hos vuxna
-
Internetförmedlad psykologisk behandling jämfört med annan relevant behandling vid tvångssyndrom och relaterade syndrom hos barn och ungdomar
-
Internetförmedlad psykologisk behandling jämfört med annan relevant behandling vid tvångssyndrom och relaterade syndrom hos vuxna
-
Intensiv livsstilsbehandling med ketogen kost jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Intermittent jämfört med kontinuerlig energiintagsrestriktion vid typ 2-diabetes
-
Viktväktarnas program jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Energireducerad kost plus måltidsersättning jämfört med energireducerad kost vid typ 2-diabetes
-
Intensiv livsstilsbehandling med energireducerad kost jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 2-diabetes
-
Kolhydraträkning jämfört med tallriksmodell vid typ 2-diabetes
-
Lågenergipulver (VLED) jämfört med lågfettkost vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Intensiv livsstilsbehandling med högproteinkost (20 E%) och fysisk aktivitet jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Intensiv livsstilsbehandling med lågfettkost jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Intensiv livsstilsbehandling med lågfettkost och fysisk aktivitet jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 2-diabetes avseende flera utfall
-
Energireducerad kost plus måltidsersättning jämfört med energireducerad kost vid typ 1-diabetes
-
Lågenergipulver (VLED) jämfört med lågfettkost vid typ 1-diabetes
-
Intensiv livsstilsbehandling med högproteinkost (20 E%) och fysisk aktivitet jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 1-diabetes
-
Internetförmedlad psykologisk behandling jämfört med annan relevant behandling vid depressiva syndrom hos vuxna
-
Internetförmedlad psykologisk behandling jämfört med annan relevant behandling vid trauma- och stressrelaterade syndrom hos barn och ungdomar
-
Internetförmedlad psykologisk behandling jämfört med annan relevant behandling vid trauma- och stressrelaterade syndrom hos vuxna
-
Intensiv livsstilsbehandling med ketogen kost jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 1-diabetes
-
Intermittent jämfört med kontinuerlig energiintagsrestriktion vid typ 1-diabetes
-
Intensiv livsstilsbehandling med energireducerad kost jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 1-diabetes
-
Kolhydraträkning jämfört med tallriksmodell vid typ 1-diabetes
-
Viktväktarnas program jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 1-diabetes
-
Avancerad kolhydraträkning jämfört med att uppskatta insulindos vid typ 1-diabetes
-
Intensiv livsstilsbehandling med lågfettkost och fysisk aktivitet jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 1-diabetes
-
Intensiv livsstilsbehandling med lågfettkost jämfört med vanlig kostbehandling vid typ 1-diabetes
-
Patientutbildning (osteoporosskola) vid förhöjd frakturrisk enligt klinisk bedömning avseende antal som faller, antal som får fraktur, frakturrisk, livskvalitet efter 12 månader och biverkningar
-
Systematisk riskvärdering och utredning för osteoporos eller benskörhetsfraktur vid planerad eller pågående systemisk kortisonbehandling
-
Systematisk riskvärdering, utredning och behandling (frakturkedja med koordinatorer) vid benskörhetsfraktur avseende dödlighet och andel patienter som får nya frakturer
-
Denosumab vid låg bentäthet, förhöjd frakturrisk på grund av andra riskfaktorer än tidigare benskörhetsfrakturer eller systemisk kortisonbehandling
-
Alendronat vid låg bentäthet, förhöjd frakturrisk på grund av andra riskfaktorer än tidigare benskörhetsfrakturer eller systemisk kortisonbehandling avseende risk för fraktur (förutom kotfraktur), höftfraktur och fraktur i handled
-
Zoledronsyra vid låg bentäthet, förhöjd frakturrisk på grund av andra riskfaktorer än tidigare benskörhetsfrakturer eller systemisk kortisonbehandling avseende risk för höftfraktur
-
Risedronat vid låg bentäthet, förhöjd frakturrisk på grund av andra riskfaktorer än tidigare benskörhetsfrakturer eller systemisk kortisonbehandling avseende risk för kotfraktur, fraktur (förutom höftfraktur) och bentäthet i lårben
-
Alendronat vid osteopeni avseende klinisk fraktur
-
Höftskydd vid förhöjd frakturrisk enligt klinisk bedömning avseende risk för bäckenfraktur och livskvalitet
-
Denosumab till kvinnor i postmenopausal ålder med systemisk kortisonbehandling eller äldre män med systemisk kortisonbehandling
-
Bisfosfonater till kvinnor i postmenopausal ålder med systemisk kortisonbehandling eller äldre män med systemisk kortisonbehandling avseende kotfraktur eller andra frakturer
-
Risedronat vid osteopeni
-
Denosumab vid osteopeni avseende frakturer (förutom kotfraktur)
-
Ultraljudsundersökning av lederosioner i händer och fötter för att bedöma risken för reumatoid artrit eller utveckling av ledskador vid odifferentierad artrit med välgrundad misstanke om reumatoid artrit
-
Zoledronsyra vid osteopeni avseende risken för höftfraktur eller frakturer (oselekterade alla typer av frakturer)
-
Apremilast vid psoriasisartrit med medelhög till hög sjukdomsaktivitet och otillräcklig effekt av eller intolerans mot standardbehandling avseende aktivitetsförmåga och livskvalitet
-
Metotrexat i kombination med biologiskt läkemedel i 6 månader eller 1 år jämfört med metotrexat som enskild behandling vid tidig reumatoid artrit med medelhög till hög sjukdomsaktivitet och ingen tidigare behandling med metotrexat avseende livskvalitet
-
Metotrexat vid tidig reumatoid artrit med medelhög till hög sjukdomsaktivitet och ingen tidigare behandling med metotrexat
-
Ultraljudsundersökning av lederosioner i händer och fötter för att bedöma risken för utveckling av ledskador vid tidig reumatoid artrit
-
Regelbunden fysisk träning vid inflammatorisk reumatisk sjukdom (RA, PsA och axSpA) avseende sjukdomsaktivitet
-
Teamrehabilitering i öppen vård vid etablerad reumatoid artrit, axial spondylartrit eller psorisisartrit
-
Ultraljudsundersökning av synovit för att bedöma risken för utveckling av ledskador vid tidig reumatoid artrit
-
Metotrexat i kombination med andra konventionella syntetiska DMARD-läkemedel i minst 12 veckor jämfört med metotrexat som enskild behandling vid tidig reumatoid artrit med medelhög till hög sjukdomsaktivitet och otillräcklig effekt av metotrexat avseende livskvalitet
-
Behandling styrd av sjukdomsaktivitet enligt behandlingsprotokoll vid tidig reumatoid artrit avseende livskvalitet
-
Dosminskning av biologiskt DMARD-läkemedel följt av utsättning vid tidig reumatoid artrit och remission eller låg sjukdomsaktivitet efter behandling med biologiskt DMARD-läkemedel
-
Dosminskning av biologiskt DMARD-läkemedel följt av utsättning vid etablerad reumatoid artrit (mer än 3 års symtomduration) som är i remission eller har låg sjukdomsaktivitet efter behandling med biologiskt DMARD-läkemedel
-
Strukturerad sjuksköterskemottagning med samordnade vårdinsatser vid axial spondylartrit avseende self-efficacy enligt Arthritis Self-efficacy Scale (ASES), livskvalitet (RAQoL) efter 1 år, smärta efter 2 år eller fatigue
-
TNF-hämmare jämfört med csDMARD:s vid icke-radiografisk axial spondylartrit och otillräcklig effekt av cox-hämmare avseende livskvalitet
-
AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) för identifiering av riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion hos ungdomar
-
CBCL (Child Behaviour Check List) för att beskriva problem och social kompetens hos barn och ungdomar med psykisk problematik
-
CRAFFT (Car, Relax, Alone, Forget, Friends, Trouble) för screening av substansmedel (alkohol eller andra droger) utifrån kontext och negativa konsekvenser (avser ungdomar)
-
CTQ (Childhood Trauma Questionnaire) för att mäta utsatthet för våld, sexuellt våld och försummelse, retrospektivt hos ungdomar och unga vuxna
-
TLFB (Timeline Follow-Back) för identifiering av förhöjd alkoholkonsumtion bland olika riskgrupper
-
UngDOK (Dokumentationssystem inom missbruksvården) i utredningar av unga personer med missbruk och sociala problem
-
ASSIST-Y (Alcohol, Smoking and Substance Involvement Sreening Test – Youth) för tidig identifiering av bruk av ohälsosamma och skadliga ämnen hos barn och ungdomar
-
NODS (National Opinion Research Center DSM-IV Screen for Gambling) för att mäta spelproblem
-
ORS (Skattning av förändring) för att mäta förändring i klientens upplevelse av mående i terapeutisk behandling
-
5–15-formuläret för bedömning av utveckling och beteende hos barn och ungdomar från 5 till 15 år
-
ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) bedömningsmetod för unga med missbruk och social problematik
-
ADDIS-ung (Alkohol Drog Diagnos Instrument) för att diagnostisera skadligt bruk, missbruk och beroende av alkohol och andra droger hos ungdomar
-
DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test) för identifiering av drogrelaterade problem hos ungdomar
-
SCL 90 (Symptoms Checklist) för att mäta hur en person själv tycker sig ha mått psykiskt och fysiskt under den senaste veckan
-
SRS (Skattning av samtal) för att mäta klientens uppfattning av ett genomfört behandlingssamtal
-
Standardiserade bedömningsmetoder för att bedöma livskvalitet hos barn och unga
-
Mm-MAST (Malmö modification of the Brief Michigan Alcoholism Screening Test) för identifiering av personer med alkoholproblem i den allmänna befolkningen eller i en klinisk situation (kortversion av screeningformuläret MAST)
-
PGSI (Problem Gambling Severity Index) för att mäta förekomsten av spelproblem
-
PPGM (Problem and Pathological Gambling Measure) för bedömning av spelproblem hos unga vuxna under det senaste året
-
CAGE (Cut-down, Annoyment, Guilt Eyeopener) för identifiering av riskfyllda alkoholvanor
-
Nya Kälvestenintervjun för lämplighetsbedömning av familjehem
-
Romosozumab hos postmenopausala kvinnor med tidigare osteoporosfraktur och uttalat låg bentäthet avseende risk för höftfraktur
-
Bekymringssamtal för barn och ungdomar som begått brott
-
Denosumab till kvinnor med tidigare prevalent kotfraktur eller annan fraktur
-
Återanvändning av restläkemedel vid intravenös infusionsbehandling
-
Risedronat till män med benskörhetsfraktur i rygg eller höft
-
Alendronat till män med benskörhetsfraktur i rygg eller höft avseende kotfraktur eller andra frakturer
-
Internetförmedlad psykologisk behandling jämfört med annan relevant behandling vid depressiva syndrom hos barn och ungdomar
-
Rehabilitering vid långvariga symtom eller följdsjukdomar efter bekräftad covid-19-infektion (postcovid)
-
Behandling av långvariga symtom eller följdsjukdomar efter bekräftad covid-19-infektion (postcovid)
-
Social och psykologisk behandling i tvångsvård av flickor
-
Risk- och behovsbedömningsmetoders förmåga att bedöma barns risk för utsatthet för våld och försummelse inom familjen
-
Teriparatid till kvinnor i postmenopausal ålder med systemisk kortisonbehandling eller äldre män med systemisk kortisonbehandling
-
Samarbetssamtal och medling vid vårdnadstvist eller konflikt
-
Teamrehabilitering i öppen vård vid tidig reumatoid artrit, axial spondylartrit eller psorisisartrit
-
Injektion av kortison i leden vid artros i knä avseende livskvalitet
-
Teriparatid till kvinnor som genomgått klimakteriet med benskörhetsfraktur i rygg (med två eller flera nya kotfrakturer) jämfört med placebo
-
Psykologisk behandling vid psykogena icke-epileptiska anfall (PNES)
-
Stödsamtal vid lindrig till måttlig depression och ångestsjukdom under graviditet
-
Stödsamtal vid lindrig till måttlig ångestsjukdom under graviditet
-
Stödsamtal vid lindrig till måttlig depression under graviditet
-
TNF-hämmare jämfört med csDMARD:s vid ankyloserande spondylit, otillräcklig effekt av cox-hämmare avseende livskvalitet och röntgenförändringar
-
Psykoedukation vid lindrig till måttlig depression, ångestsjukdom eller båda under graviditet
-
Bentäthetsmätning med central Dual energy X-ray Absorption (DXA) vid förhöjd frakturrisk enligt klinisk bedömning
-
Psykodynamisk terapi (PDT) vid lindrig till måttlig ångestsjukdom under graviditet
-
Systemisk kortisonbehandling vid axial spondylartrit och otillräcklig effekt av cox-hämmare
-
Beräkning av risk för benskörhetsfraktur enligt Fracture Risk Assessment Tool (FRAX) vid misstänkt osteoporos eller hög frakturrisk
-
Tapentadol vid artros i knä eller höft avseende funktion
-
Kost vid graviditetsdiabetes
-
Högre jämfört med lägre relationskontinuitet i vården för personer med astma eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) avseende följsamhet till läkemedelsbehandling, upplevelse av vården och hanterbarhet av sjukdomen
-
Högre jämfört med lägre relationskontinuitet i vården för personer med allvarlig psykisk sjukdom avseende risk för sjukhusinläggning, symtom och funktion samt följsamhet till läkemedelsbehandling
-
Psykodynamisk terapi (PDT) vid lindrig till måttlig depression och ångestsjukdom under graviditet
-
Psykodynamisk terapi (PDT) vid lindrig till måttlig depression under graviditet
-
Tofacitinib jämfört med TNF-hämmare vid psoriasisartrit med medelhög till hög sjukdomsaktivitet och otillräcklig effekt av eller intolerans mot standardbehandling avseende aktivitetsförmåga och livskvalitet
-
Abatacept vid psoriasisartrit med medelhög till hög sjukdomsaktivitet och otillräcklig effekt av eller intolerans mot standardbehandling avseende livskvalitet
-
Mindfulness vid lindrig till måttlig ångestsjukdom under graviditet
-
Mindfulness vid lindrig till måttlig depression och ångestsjukdom under graviditet
-
Mindfulness vid lindrig till måttlig depression under graviditet
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid lindrig till måttlig ångestsjukdom under graviditet
-
Interpersonell terapi (IPT) vid lindrig till måttlig ångestsjukdom under graviditet
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid lindrig till måttlig depression och ångestsjukdom under graviditet
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid lindrig till måttlig depression under graviditet
-
Interpersonell terapi (IPT) vid lindrig till måttlig depression och ångestsjukdom under graviditet
-
Beteendeaktivering vid lindrig till måttlig ångestsjukdom under graviditet
-
Interpersonell terapi (IPT) vid lindrig till måttlig depression under graviditet
-
Beteendeaktivering vid lindrig till måttlig depression under graviditet
-
Beteendeaktivering vid lindrig till måttlig depression och ångestsjukdom under graviditet
-
Psykosocial behandling vid svår förlossningsrädsla hos gravida kvinnor
-
Test för att identifiera svår förlossningsrädsla hos gravida kvinnor
-
Paracetamol vid artros i knä eller höft avseende livskvalitet
-
Hydromorfon vid artros i knä eller höft
-
Intermediära cox-hämmare vid artros i knä eller höft avseende funktion, kardiovaskulära biverkningar och allvarliga biverkningar
-
Kodein vid artros i knä eller höft avseende funktion
-
Bilddiagnostik som tillägg till klinisk bedömning vid symtom som ger misstanke om artros i knä eller höft
-
Strukturerat omhändertagande och behandling enligt behandlingspyramid vid artros i knä eller höft
-
Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) vid artros i knä avseende smärta eller funktion på lång sikt och livskvalitet
-
Patientutbildning som tillägg till fysisk träning vid artros i knä eller höft
-
Bilddiagnostik som tillägg till klinisk bedömning vid symtom som ger misstanke om fler potentiellt allvarliga hälsotillstånd än artros i knä eller höft
-
Tyngdtäcken till personer med neuropsykiatriska diagnoser, ångest och sömnproblem
-
Perifert inlagd central venkateter (PICC) jämfört med centralt inlagd central venkateter (CICC) avseende mortalitet, livskvalitet, patientnöjdhet/patienttillfredsställelse, funktionsduglighet och lyckad inläggningsfrekvens
-
MediYoga vid hjärt-kärlsjukdom
-
Transkraniell magnetstimulering (TMS) jämfört med skenbehandling (sham) vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Unimodal psykoedukation vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Pregabalin i kombination med amitriptylin, med venlafaxin eller med paroxetin vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) jämfört med skenbehandling (sham) vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Pregabalin jämfört med placebo vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Multimodal och interdisciplinär behandling vid långvarig smärta hos vuxna personer
-
Myofascial release (massage) jämfört med skenbehandling (sham) vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med sedvanlig vård eller väntelista vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Kort psykodynamisk terapi jämfört med sedvanlig vård vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Multimodal psykoedukation jämfört med sedvanlig behandling vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Guidad fysisk aktivitet jämfört med sedvanlig vård, väntelista eller annan mindre omfattande intervention vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Mindfulness based stress reduction (MBSR) jämfört med sedvanlig vård eller väntelista vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Mirtazapin jämfört med placebo vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Akupunktur jämfört med sedvanlig vård eller skenbehandling (sham) vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Duloxetin jämfört med placebo vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Gabapentin jämfört med placebo vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Acceptance and commitment therapy (ACT) jämfört med sedvanlig vård eller väntelista vid fibromyalgi hos vuxna personer
-
Nortriptylin jämfört med gabapentin i kombination med nortriptylin för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Avbrott av pubertetshämmande hormonbehandling jämfört med fortsatt behandling vid könsdysfori hos ungdomar
-
Pubertetshämmande hormonbehandling (GnRHa) jämfört med ingen pubertetshämmande behandling vid könsdysfori hos ungdomar med kvinnligt födelsekön
-
Pubertetshämmande hormonbehandling (GnRHa) jämfört med ingen pubertetshämmande behandling vid könsdysfori hos ungdomar med manligt födelsekön
-
Topiramat jämfört med placebo för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati avseende smärtintensitet, funktion och/eller livskvalitet, följsamhet till behandlingen och vårdkonsumtion
-
Venlafaxin jämfört med placebo för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Tramadol jämfört med placebo för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Opioider för äldre personer med smärta orsakad av kotkompression
-
Pregabalin jämfört med duloxetin för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Pregabalin jämfört med en kombination av duloxetin och pregabalin för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Tapentadol flexibel dos för äldre personer med smärta orsakad av knäartros
-
Oxikodon flexibel dos för äldre personer med smärta orsakad av knäartros
-
Oxkarbazepin jämfört med placebo för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati avseende smärtintensitet, funktion och/eller livskvalitet, vårdkonsumtion
-
Paracetamol för äldre personer med smärta orsakad av kotkompression
-
Pregabalin jämfört med amitryptilin för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Lidokainplåster 5% jämfört med pregabalin titrering till max 600 mg för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Topikalt ketoprofen för äldre personer med smärta orsakad av knäartros
-
Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID-preparat) för äldre personer med smärta orsakad av kotkompression
-
Kapsaicinkräm jämfört med amitryptilin för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Lakosamid jämfört med placebo för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Kapsaicinkräm 0,075% för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Buprenorfin jämfört med placebo för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Duloxetin 60 mg x2 jämfört med duloxetin 120 mg x1 för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Duloxetin jämfört med en kombination av duloxetin och pregabalin för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Flexibel dos diklofenak jämfört med flexibel dos paracetamol för äldre personer med smärta orsakad av knäartros
-
Gabapentin jämfört med gabapentin kombinerat med nortriptylin för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Gabapentin jämfört med nortriptylin för äldre personer med smärta orsakad av diabetesneuropati
-
Tilläggsbehandling med antiepileptikum till pågående antiepileptisk behandling jämfört med placebo som tillägg vid farmakologiskt terapiresistent generaliserad epilepsi hos barn, ungdomar och vuxna avseende långtidsuppföljning
-
Teamomhändertagande inom habiliteringen och samverkan med övrig sjukvård vid intellektuell eller annan bestående funktionsnedsättning hos vuxna med epilepsi jämfört med att inte få åtgärden
-
Avancerad utredning jämfört med att inte få åtgärden vid farmakologiskt terapiresistent epilepsi hos barn, ungdomar och vuxna
-
Behandling med ledning av kontinuerlig EEG-registrering av barn, ungdomar och vuxna som vårdas inom intensivvård på grund av epileptiska anfall eller status epilepticus jämfört med behandling utan ledning av kontinuerligt EEG
-
Tilläggsbehandling med antiepileptikum till pågående antiepileptisk behandling jämfört med placebo som tillägg vid farmakologiskt terapiresistent fokal epilepsi hos barn, ungdomar och vuxna avseende långtidsuppföljning
-
Vagusnervstimulering (VNS) som tillägg till antiepileptiska läkemedel jämfört med endast läkemedelsbehandling vid farmakologiskt terapiresistent epilepsi hos barn som inte är aktuella för annan epilepsikirurgisk åtgärd
-
Vagusnervstimulering (VNS) som tillägg till antiepileptiska läkemedel jämfört med endast läkemedelsbehandling vid farmakologiskt terapiresistent epilepsi hos ungdomar och vuxna, som inte är aktuella för annan epilepsikirurgisk åtgärd, avseende anfallsfrihet och biverkningar
-
Centralstimulerande läkemedel som tillägg till antiepileptiska läkemedel, jämfört med placebo eller sedvanlig behandling, vid epilepsi hos vuxna med samsjuklighet för vilken centralstimulerande läkemedel är indicerat
-
Utremittering från neurosjukvården, med skriftlig behandlingsplan, vid epilepsi hos vuxna med stabil anfallskontroll, väl utprovad läkemedelsbehandling mot epilepsi, med etablerad vårdkontakt och med önskan om utremittering jämfört med att inte få åtgärden
-
Omhändertagande av multiprofessionellt team inom epilepsivården jämfört med att enbart träffa läkare med erfarenhet av epilepsi vid epilepsirelaterade psykosociala eller kognitiva svårigheter hos vuxna med epilepsi
-
Bedömning av och åtgärd vid misstänkt psykiatrisk samsjuklighet hos barn, ungdomar och vuxna med epilepsi jämfört med att inte få åtgärden
-
Bedömning av och åtgärd vid misstänkt psykisk ohälsa hos barn, ungdomar och vuxna med epilepsi jämfört med att inte få åtgärden
-
Bedömning av och åtgärd vid misstänkta psykosociala problem hos barn, ungdomar och vuxna med epilepsi jämfört med att inte få åtgärden
-
Bedömning och strategier för att hantera aktivitet, delaktighet och risker i vardagen jämfört med att inte få åtgärden vid epilepsi hos barn, ungdomar och vuxna
-
Klopidogrel jämfört med tikagrelor vid dubbel trombocythämning för vuxna patienter (över 18 år) som vårdats för akut koronart syndrom avseende återinläggning på sjukhus och hälsorelaterad livskvalitet
-
Klopidogrel jämfört med tikagrelor vid dubbel trombocythämning för äldre patienter (över 65 år) som vårdats för akut koronart syndrom avseende stenttrombos, kärlkramp, återinläggning på sjukhus och hälsorelaterad livskvalitet och andnöd
-
TNF-hämmare till barn med plötsligt debuterande tvångssymtom/begränsningar i matintag i kombination med minst två neuropsykiatriska symtom
-
Neuropsykologisk utredning jämfört med att inte få åtgärden vid epilepsi och misstänkta kognitiva svårigheter, hos barn, ungdomar och vuxna
-
Omhändertagande av multiprofessionellt team inom epilepsivården jämfört med att enbart träffa läkare med erfarenhet av epilepsi vid epilepsi hos barn och ungdomar
-
Rituximab till barn med plötsligt debuterande tvångssymtom/begränsningar i matintag i kombination med minst två neuropsykiatriska symtom men utan påvisad neurologisk eller medicinsk sjukdom (PANS/PANDAS)
-
Samband mellan andelen legitimerade sjuksköterskor (skill-mix) i sjukhusvårdteamet, och patientrisk för död, fallolyckor eller trycksår
-
Endovaskulärt jämfört med kirurgiskt anlagd arterio-venös fistel för hemodialys
-
Klinisk undersökning med eller utan score och kompletterande ultraljud med färgdoppler vid akuta skrotala symtom avseende mortalitet, fertilitet i vuxen ålder, missade testikeltorsioner och andelen negativa skrotala explorationer
-
Sammanhållen multiprofessionell teamrehabilitering jämfört med att inte få åtgärden vid omfattande epilepsirelaterade psykosociala eller kognitiva svårigheter hos vuxna med epilepsi
-
Strukturerat arbetssätt vid övergång från barn- till vuxensjukvård jämfört med att inte få åtgärden vid dålig anfallskontroll eller samsjuklighet vid epilepsi hos ungdomar
-
Uppföljning och neurologisk bedömning av läkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi samt av en epilepsisjuksköterska vid epilepsi hos gravida kvinnor, jämfört med att inte få åtgärden
-
Utvärdering av behandlingsresultat eller läkemedelsutsättning med stöd av EEG jämfört med att inte få åtgärden vid absensepilepsi hos barn
-
Igångsättning av förlossning vid 41 fullgångna graviditetsveckor jämfört med 42 fullgångna graviditetsveckor avseende ett flertal utfall
-
Information till kvinnor i fertil ålder med epilepsi om fertilitetsaspekter inklusive preventivmedel och graviditet jämfört med att inte få åtgärden
-
Kontakt med epilepsisjuksköterska inom 2 arbetsdagar jämfört med att inte få åtgärden vid epilepsi hos barn, ungdomar och vuxna
-
Uppföljning och neurologisk bedömning inom 3 månader av barnläkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi jämfört med att inte få åtgärden vid nydiagnostiserad epilepsi hos barn och ungdomar
-
Uppföljning och neurologisk bedömning inom 6 månader av läkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi jämfört med att inte få åtgärden vid nydiagnostiserad eller fortsatt misstänkt epilepsi hos vuxna
-
Återkommande uppföljning och neurologisk bedömning av läkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi jämfört med en mer sporadisk uppföljning och bedömning vid epilepsi hos barn, ungdomar och vuxna
-
Strukturerad genomgång av risker vid epilepsi jämfört med att inte få åtgärden vid epilepsi hos barn, ungdomar och vuxna
-
Bettfysiologisk behandling vid tinnitus
-
Glukokortikoider till barn med plötsligt debuterande tvångssymtom/begränsningar i matintag i kombination med minst två neuropsykiatriska symtom men utan påvisad neurologisk eller medicinsk sjukdom (PANS/PANDAS) avseende hälsorelaterad livskvalitet, funktionsnivå och symtom
-
Hydrogel spacer vid strålbehandling av prostatacancer avseende erektil funktion
-
Cyklooxygenashämmare (COX-hämmare) till barn med plötsligt debuterande tvångssymtom/begränsningar i matintag i kombination med minst två neuropsykiatriska symtom men utan påvisad neurologisk eller medicinsk sjukdom (PANS/PANDAS) avseende hälsorelaterad livskvalitet, funktionsnivå och symtom
-
Djup hjärnstimulering (DBS) som tillägg till antiepileptiska läkemedel jämfört med antiepileptika (utan DBS) vid farmakologiskt terapiresistent epilepsi hos vuxna, som inte är aktuell för annan epilepsikirurgisk åtgärd, avseende minst 50 procents anfallsreduktion och anfallsfrihet
-
Heminduktion jämfört med igångsättning av förlossning på sjukhus vid lågriskgraviditet avseende flera utfall
-
Preoperativ intravenös tillförsel av järn (järninfusion) jämfört med järntabletter vid planerad kolorektalcancerkirurgi och preoperativt blodvärde (Hb) under 115g/l avseende biverkningar, behov av blodtransfusion, kirurgiska komplikationer, reoperation, hälsorelaterad livskvalitet och sjukhusvistelsetid
-
Återkommande strukturerad bedömning av biverkningar jämfört med att inte få åtgärden vid epilepsi, som behandlas med antiepileptiska läkemedel, hos barn, ungdomar och vuxna
-
pVAD med en impellerpump (Impella CP) jämfört med en Intra Aortic Balloon Pump, IABP pVAD hos vuxna patienter med kardiogen chock avseende dödlighet, vårdtid, hjärtfunktion, njurfunktion och hälsorelaterad livskvalitet
-
Läkemedelsdelning via ett centraliserat automatiserat system i jämförelse med manuell läkemedelsdelning för patienter inlagda på sjukhus
-
MR-guidad strålbehandling av patienter med cancer i thorax, abdomen, pelvis eller huvud och hals avseende flera utfall
-
Preoperativ intravenös tillförsel av järn (järninfusion) jämfört med ingen behandling eller placebo vid planerad kolorektalcancerkirurgi och preoperativt blodvärde (Hb) under 115g/l
-
Preoperativ klorhexidintvätt jämfört med ingen instruktion gällande tvätt vid ren kirurgi
-
Preoperativ klorhexidintvätt jämfört med tvätt med placebo vid ren kirurgi avseende mortalitet, implantatinfektion, sepsis, reintervention och vårdtid
-
Preoperativ klorhexidintvätt jämfört med tvätt med tvål vid ren kirurgi avseende mortalitet, sepsis, infektion på operationsstället, reintervention och vårdtid
-
Bröstreduktionskirurgi, jämfört med ingen kirurgi, hos kvinnor med symtomgivande brösthypertrofi avseende fysisk funktion, arbetsförmåga och sjukfrånvaro
-
Heltäckande hårskydd jämfört med en icke heltäckande mössa eller inget hårskydd för operationspersonalen vid operationer som genomförs på en operationsavdelning med snitt genom intakt hud
-
Standardiserade vårdförlopp vid misstanke om cancer
-
Tidpunkt för uppdukning av kirurgisk utrustning på operationssal, innan patienten körs in i operationssalen jämfört med när patienten är på plats
-
Preoperativ klorhexidintvätt jämfört med ingen preoperativ tvätt vid ren kirurgi
-
Preoperativ klorhexidintvätt jämfört med lokal tvätt vid ren kirurgi
-
MediYoga vid stressrelaterade diagnoser/utmattningssyndrom
-
Automatiserad digital triagering i primärvården jämfört med telefonkontakt med sjuksköterska för bedömning, prioritering och hänvisning till olika vårdnivå
-
Deep brain stimulation (DBS) vid dyskinetisk cerebral pares (CP)
-
MediYoga vid smärta
-
Neurologisk bedömning inom 2 veckor av barnläkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi jämfört med bedömning senare vid misstänkt epilepsi hos barn under 2 år
-
EEG enligt standard vid misstänkt epilepsi hos vuxna efter bedömning av läkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi
-
Skleroserande injektionsterapi vid kronisk akillestendinopati
-
Uppföljning och bedömning av epilepsisjuksköterska inom 6 veckor jämfört med att inte få åtgärden vid nydiagnostiserad epilepsi hos barn, ungdomar och vuxna
-
Automatiserad jämfört med manuell beredning av intravenösa läkemedel på sjukhus
-
Baklofenbehandling (peroral och intratekal) till barn och unga med ärftlig eller idiopatisk dystoni
-
Bordssaltsbehandling vid navelgranulom hos spädbarn
-
Buckybehandling/Grenz rays therapy jämfört med kirurgi hos patienter med lentigo maligna (LM)
-
Buckybehandling/Grenz rays therapy jämfört med kirurgi hos patienter med lentigo maligna melanoma (LMM)
-
Teamomhändertagande inom habiliteringen och samverkan med övrig sjukvård vid intellektuell eller annan bestående funktionsnedsättning hos barn och ungdomar med epilepsi jämfört med att inte få åtgärden
-
Neurologisk bedömning inom 4 veckor av barnläkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi jämfört med bedömning senare vid misstänkt epilepsi hos barn och ungdomar
-
Neurologisk bedömning inom 4 veckor av läkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi jämfört med att inte få åtgärden vid misstänkt epilepsi hos vuxna
-
Akut konsultation med läkare med erfarenhet av och aktuell kunskap om epilepsi jämfört med bedömning senare vid misstänkt epilepsi hos barn, ungdomar och vuxna
-
Långtidsregistrering med ambulatoriskt EEG jämfört med långtidsregistrering med video-EEG vid oklara anfall eller svårklassificerade epileptiska anfall hos barn, ungdomar och vuxna
-
Neuroleptika som tillägg till antiepileptiska läkemedel, jämfört med att inte få åtgärden, vid epilepsi hos barn, ungdomar och vuxna med samsjuklighet för vilken neuroleptika är indicerat
-
Djup hjärnstimulering (DBS) som tillägg till antiepileptiska läkemedel jämfört med antiepileptika (utan DBS) vid farmakologiskt terapiresistent epilepsi hos barn och ungdomar som inte är aktuell för annan epilepsikirurgisk åtgärd
-
Ketogen kost som tillägg till antiepileptiska läkemedel jämfört med fortsatt antiepileptika utan ketogen kost vid farmakologiskt terapiresistent epilepsi hos vuxna
-
Icke-kirurgiska metoder vid lipödem
-
Metoder för diagnostik av lipödem inklusive metoder för att särskilja sjukdomstillståndet från möjliga förväxlingsdiagnoser
-
Fettsugning vid lipödem
-
Bariatrisk kirurgi vid lipödem
-
Bedömning av huruvida en person av manligt respektive kvinnligt kön är över eller under 18 år genom magnetkameraundersökning av tillväxtzonen i knät
-
Bedömning av huruvida en person av manligt respektive kvinnligt kön är över eller under 18 år genom röntgenundersökning av visdomständer i underkäken (Demirjians tandmognadsskala)
-
Kombinationsbehandling eller multimodal behandling vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Lidokain jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Transkraniell elektrisk stimulering (tDCS) jämfört med simulerad behandling vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Nifedipin jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Palmitoyletanolamid (PEA) i kombination med transpolydatin jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Stötvågsbehandling jämfört med simulerad behandling vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) jämfört med simulerad behandling vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Östrogen jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Lågeffektlaser jämfört med simulerad behandling vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Mindfulnessbaserad kognitiv beteendeterapi (mKBT) jämfört med utbildning och stöd vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Mindfulnessbaserad kognitiv terapi jämfört med kognitiv beteendeterapi (KBT) i grupp vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Natriumkromoglikat jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Individuell kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med fysioterapi vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Gabapentin jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Kirurgiska metoder vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) i grupp jämfört med elektromyografisk (EMG) biofeedback och vestibulektomi vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) i grupp jämfört med hydrokortison vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Diazepam jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Fibroblastlysat jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Desipramin i kombination med lidokain jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Desipramin jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Elektromyografisk (EMG) biofeedback jämfört med lidokain vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Enoxaparin jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Kombinerade fysioterapeutiska åtgärder jämfört med lidokain vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Traditionell akupunktur jämfört med icke-traditionell akupunktur vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Metoder för att ställa diagnosen lokaliserad provocerad vulvodyni (vestibulit), som enskilt test eller tilläggstest
-
Botulinumtoxin jämfört med placebo vid provocerad vulvodyni (vestibulit)
-
Behandlingsfamilj (Treatment Foster Care Oregon, TFCO) jämfört med institutionsvård för ungdomar med allvarliga beteendeproblem avseende flera utfall
-
Independent Living Services (ILS) som stöd till unga som ska flytta från placering i social dygnsvård
-
Kognitiv beteendeterapi för barn och ungdomar som begått brott
-
Kvalificerad kontaktperson för barn och ungdomar som begått brott
-
Lågaffektivt bemötande för barn och ungdomar som begått brott
-
Mentorskap för barn och ungdomar som begått brott
-
Multisystemisk terapi för barn och ungdomar som begått brott avseende upprepad kriminalitet, internaliserade symtom samt skolframgång
-
Psykodynamisk terapi för barn och ungdomar som begått brott
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) i grupp för barn och ungdomar som begått brott
-
Komet för barn och ungdomar som begått brott
-
Kontaktfamilj eller kontaktperson för barn och ungdomar som begått brott
-
Medling för barn och ungdomar som begått brott
-
Motiverande intervju (MI) för barn och ungdomar som begått brott
-
Multidimensionell familjeterapi för barn och ungdomar som begått brott
-
Vägledande samspel för barn och ungdomar som begått brott
-
Återfallsprevention för barn och ungdomar som begått brott
-
Repulse för barn och ungdomar som begått brott
-
Sociala insatsgrupper för barn och ungdomar som begått brott
-
Stödsamtal för barn och ungdomar som begått brott
-
Connect för barn och ungdomar som begått brott
-
Funktionell familjeterapi för barn och ungdomar som begått brott
-
Dialektisk beteendeterapi för barn och ungdomar som begått brott
-
Aggression replacement training för barn och ungdomar som begått brott
-
Acceptance Commitment Therapy i grupp för barn och ungdomar som begått brott
-
Esketamin som tillägg till antidepressivt läkemedel vid medelsvår till svår, behandlingsresistent, egentlig depression hos vuxna
-
Transkraniell magnetstimulering med H-spole (dTMS) jämfört med behandling med repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) med annan typ av spole vid svårbehandlad depression
-
Transkraniell magnetstimulering med H-spole (dTMS) jämfört med behandling med overksam spole vid svårbehandlad depression en tid efter avslutad behandling
-
Transkraniell magnetstimulering med H-spole (dTMS) jämfört med antidepressiv läkemedelsbehandling vid svårbehandlad depression
-
Transkraniell magnetstimulering med H-spole (dTMS) jämfört med behandling med elektrokonvulsiv terapi (ECT) vid svårbehandlad depression
-
Kort utbildningsprogram (universell utbildning i skolmiljö) för att minska eller förhindra spel om pengar eller spelproblem hos personer som är 13 år eller äldre jämfört med ingen åtgärd
-
Personanpassad återkoppling med normativ komponent för att minska eller förhindra spel om pengar eller spelproblem hos vuxna spelare jämfört med ingen åtgärd
-
Selektiv utbildning för att minska eller förhindra spel om pengar eller spelproblem hos vuxna spelare
-
Självavstängning (self-exclusion) för att minska eller förhindra spel om pengar eller spelproblem hos vuxna spelare
-
Anpassad matematikutbildning på universitetet (universell utbildning) jämfört med ingen åtgärd för att minska eller förhindra spel om pengar eller spelproblem
-
Långt utbildningsprogram (universell utbildning i skolmiljö) för att minska eller förhindra spel om pengar eller spelproblem hos personer 13 år eller äldre jämfört med ingen åtgärd avseende flera utfall
-
Meddelanden för att minska eller förhindra spel om pengar och spelproblem hos vuxna spelare
-
Personanpassad återkoppling utan normativ komponent riktad till vuxna spelare jämfört med ingen åtgärd avseende flera utfall
-
Begränsningar i tid, pengar eller båda för att minska eller förhindra spel om pengar och spelproblem hos vuxna spelare jämfört med ingen åtgärd
-
Professionella stödinsatser till anhöriga eller andra närstående efter suicid
-
Insatser för att stödja adopterade barns psykiska och fysiska hälsa
-
Utbildning i egenvård för personer med intellektuell funktionsnedsättning som har diabetes
-
Lågaffektivt bemötande inom socialtjänstens öppenvård eller inom social dygnsvård för barn och unga (7–18 år) med utagerande beteende
-
Ersta Vändpunktens barnprogram jämfört med sedvanlig behandling eller andra stödprogram för barn som lever i familjer där någon är beroende av alkohol eller droger
-
Behandling av analinkontinens efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Behandling av samlagssmärta efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Behandling av skada orsakad av klipp (perineotomi/episiotomi) vid vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Behandling av specifik skada på könsstympad vid vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Behandling av fistel mellan urinblåsa och vagina, eller tarm och vagina, efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Psykologiskt stöd eller behandling vid levatorskada efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Samband mellan förlossningens längd, inklusive användning av oxytocin, på förekomst av fysiska skador hos kvinnan vid vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Samband mellan vårdpersonalens erfarenhetsnivå och förekomst av fysiska skador hos kvinnan vid vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Teamorganisering vid behandling av levatorskada efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Handgrepp under vaginal förlossning för att förhindra fysiska skador hos kvinnan
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Klipp jämfört med att inte klippa för prevention av fysiska skador hos kvinnan vid icke instrumentell vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Samband mellan vårdpersonalens arbetsmiljö och förekomst av fysiska skador hos kvinnan efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Smärtlindrande åtgärder för prevention av fysiska skador hos kvinnan vid vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Strukturerad och långsiktig uppföljning vid levatorskada efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Strukturerad uppföljning av olika klinikers resultat och arbetssätt för att förebygga fysiska skador hos kvinnan under vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Kirurgi vid levatorskada eller levatorskada i kombination med annan fysisk skada efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Samband mellan vårdpersonalens attityd till grad 2-bristningar och utfall av behandlingen
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Samband mellan vårdpersonalens bemötande vid grad 3–4-bristningar vid vaginal förlossning och utfall av behandling
-
Behandling av obehandlade eller felbehandlade grad 3- och 4-bristningar efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Specifik behandling av grad 2-bristningar vid vaginal förlossning utifrån mer detaljerad gradering av bristningen
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Behandling vid olika former och svårighetsgrader av levatorskada efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Diagnostik av samlagssmärta och orsaken till denna hos kvinnor efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Kirurgisk jämfört med konservativ behandling av obehandlade eller felbehandlade grad 2-bristningar efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Tillförlitlighet av diagnostiska apparaturer vid diagnostik av fysiska skador hos kvinnan efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Tydlig vårdkedja med information om var det finns hjälp vid komplikationer eller restsymtom efter grad 2-bristning i samband med vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Fördjupad och strukturerad undersökning av kvinnan vid efterkontroll efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Fördjupad och kontinuerlig utbildning till vårdpersonal om behandling av grad-2 bristningar efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Strukturerad undersökning vid diagnostik av fysiska skador hos kvinnan efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Samband mellan tid efter vaginal förlossning och möjlighet att ställa diagnos och åtgärda fysisk skada hos kvinnan
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Riktade kunskapsinsatser till vårdpersonal på förlossningsavdelningen om diagnostik av fysiska skador hos kvinnan efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Insatser riktade mot vårdpersonalens arbetsmiljö vid diagnostik av fysiska skador hos kvinnan efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Rehabilitering med fysioterapeut vid grad 2-bristningar efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Diagnostik av fysiska skador hos könsstympade kvinnor efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Diagnostik av grad 2-bristningar, levatorskador och djupare vaginala bristningar efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Information till föräldrar innan och efter förlossning om symtom på fysiska skador och komplikationer hos kvinnan samt var man ska söka vård efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Jämförelse mellan olika tekniker och material vid suturering av grad 2-bristningar i samband med vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Samband mellan tillgång till sjukvård vid grad 3–4-bristning efter vaginal förlossning och utfall av den behandling som ges
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Utformning av uppföljning och eftervård inklusive information om egenvård vid grad 2-bristning efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Kunskapshöjande åtgärder för vårdpersonal om levatorskador efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Behandling av smärta som kvarstår efter lång tid (månader eller år) efter en grad 3–4-bristning efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Behandling vid olika tidpunkter vid levatorskada efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Information till kvinnan och eventuell partner om uppkommen skada vid grad 3–4-bristningar efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Vårdprogram vid behandling av grad 3–4-bristningar efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Behandling av grad 3–4-bristning som uppstått i samband med vaginal förlossning hos könsstympade kvinnor
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Fördjupad och kontinuerlig utbildning till vårdpersonal om behandling av grad 3–4-bristning efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Fysisk träning vid levatorskada efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Samband mellan belastning i vardagsliv och arbetsmiljö och effekt på symtom vid levatorskada efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Uppföljning efter behandling av grad 3–4-bristning som uppstått i samband med vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Rehabilitering i samband med kirurgi vid levatorskada efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Resuturering av grad 3- och 4-bristningar efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Resuturering jämfört med att inte resuturera då stygn släppt vid grad 2-bristning efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Individuell riskbedömning av kvinnan innan förlossning och information samt planering av åtgärder utifrån detta för prevention av fysiska skador hos kvinnan
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Igångsättning av vaginal förlossning för att förhindra fysiska skador hos kvinnan
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Olika nivåer av tillgång till och anpassning av professionellt stöd på förlossningssalen för att förebygga fysiska skador hos kvinnan under vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Återkommande utbildning av vårdpersonal för prevention av fysiska skador hos kvinnan vid vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Fysioterapi vid levatorskada efter vaginal förlossning
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Registrering i register av grad-2 bristning, vilken behandling som getts, eventuella komplikationer samt övriga relevanta utfall på kvinnan
Vetenskaplig kunskapslucka prioriterad av patienter/brukare och profession enligt James Lind Alliance metod -
Iowa Strengthening Families Program för föräldrar med barn i de tidiga tonåren
-
Medgivandeutredning vid internationella adoptioner
-
Patientnära ultraljud i primärvården
-
Preoperativt intag av oxikodon kombinerat med paracetamol, som tillägg till postoperativ smärtlindring, jämfört med enbart postoperativ smärtlindring
-
Psykologisk behandling vid Ménières sjukdom hos vuxna
-
Diagnostik med PCR-teknik vid nagelsvamp jämfört med odling och/eller direktmikroskopi
-
Downton Fall Risk Index för att upptäcka patienter med hög fallrisk
-
Kontrakturprofylax till personer som förlorat sin rörlighet
-
Laserbehandling med våglängden 808 nm jämfört med sedvanlig behandling vid smärta i muskler och leder hos äldre
-
Ledarhund för personer med synnedsättning
-
Programmet Ett nytt vägval för ungdomar som har utvecklat ett kriminellt beteende eller riskerar att utveckla ett kriminellt beteende
-
Kognitiv beteendeterapi vid myalgisk encefalomyelit/ kroniskt trötthetssyndrom avseende ansträngningsutlöst försämring och utmattning
-
Pacing vid myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom avseende ansträngningsutlöst försämring och utmattning
-
Diagnostisk tillförlitlighet av tandröntgen som en metod för att identifiera individer med hög frakturrisk
-
Graded Exercise Training vid myalgisk encefalomyelit/ kroniskt trötthetssyndrom avseende ansträngningsutlöst försämring och utmattning
-
Mollii-dräkten vid spasticitet vid stroke
-
Programmet CAP (children are people too) jämfört med sedvanlig behandling eller andra stödprogram för barn som är anhöriga till missbrukare
-
Aktiva värmefiltar i den prehospitala sjukvården
-
Behandling med fast kombination kortikosteroider (ICS) + långverkande beta-2-agonister (LABA) via Spiromax till patienter med astma och/eller KOL
-
Clinical frailty scale för bedömning av vårdnivå och skörhet hos äldre personer
-
Mikrokirurgisk testikelspermaextraktion hos infertila män med icke-obstruktiv azoospermi jämfört med perkutan spermieaspiration via nålpunktion av testiklar (TESA) avseende graviditeter, levande födda barn och komplikationer
-
Mikrokirurgisk testikelspermaextraktion hos infertila män med icke-obstruktiv azoospermi och tidigare misslyckad perkutan spermieaspiration via nålpunktion av testiklar (TESA)
-
Mollii-dräkten vid spasticitet vid förvärvad hjärnskada
-
Testning av brösttumörers genprofil vid bröstcancer och måttligt hög risk för att tumören ska komma tillbaka enligt etablerade riskfaktorer
-
Behandling med fast kombination kortikosteroider (ICS) + långverkande beta-2-agonister (LABA) via Airflusal Forspiro till patienter med astma och/eller KOL
-
Behandling med fast kombination kortikosteroider (ICS) + långverkande beta-2-agonister (LABA) via Bero Ellipta till patienter med astma och/eller KOL
-
Behandling med fast kombination kortikosteroider (ICS) + långverkande beta-2-agonister (LABA) via Bufomix Easyhaler till patienter med astma och/eller KOL
-
Laminärt luftflöde på operationssalar, jämfört med andra ventilationssystem, avseende mortalitet och icke-allvarliga postoperativa infektioner
-
Mollii-dräkten vid spasticitet vid multipel skleros (MS)
-
Mollii-dräkten vid spasticitet vid ryggmärgsskada
-
Drönarmedierad tillgång till defibrillator vid plötsligt hjärtstopp
-
Elektroniska larm för prevention av fall och fallskador i sluten sjukhusvård eller vid vårdboenden
-
Mollii-dräkten vid spasticitet vid cerebral pares
-
Mollii-dräkten vid spasticitet vid dystoni
-
Paroxetin jämfört med placebo vid beroende av spel om pengar (hasardspelssyndrom)
-
Topiramat jämfört med placebo vid beroende av spel om pengar (hasardspelssyndrom)
-
Naltrexon jämfört med placebo vid beroende av spel om pengar (hasardspelssyndrom)
-
Olanzapin jämfört med placebo vid beroende av spel om pengar (hasardspelssyndrom)
-
Kort rådgivning jämfört med endast bedömning vid beroende av spel om pengar (hasardspelssyndrom) avseende antal dagar med spelande och andel som tillfrisknar
-
Nalmefen jämfört med placebo vid beroende av spel om pengar (hasardspelssyndrom)
-
Träning i coping skills riktad till nära anhörig till person med beroende av spel om pengar (hasardspelssyndrom)
-
Programmet Community Reinforcement and Family Training (CRAFT) riktat till nära anhörig till person med beroende av spel om pengar (hasardspelssyndrom)
-
Amantadin jämfört med placebo vid beroende av spel om pengar (hasardspelssyndrom)
-
Baklofen jämfört med akamprosat vid beroende av spel om pengar (hasardspelssyndrom)
-
Congruence couple therapy (CCT) riktad till partner till person med beroende av spel om pengar (hasardspelssyndrom)
-
Litium jämfört med placebo vid beroende av spel om pengar (hasardspelssyndrom) och bipolärt syndrom II eller UNS
-
Litium jämfört med valproat vid beroende av spel om pengar (hasardspelssyndrom)
-
Bupropion SR jämfört med naltrexon vid beroende av spel om pengar (hasardspelssyndrom)
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) i kombination med motiverande samtal (MI)/Motivational Enhancement Therapy (MET) eller mindfulness jämfört med väntelista eller sedvanlig handläggning vid beroende av spel om pengar (hasardspelssyndrom) avseende flera utfall
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med kontrollinsats vid beroende av spel om pengar (hasardspelssyndrom) avseende flera utfall
-
Föräldrastegen för föräldrar i behov av stöd i relationen med sina tonårsbarn
-
Sömndeprivation jämfört med läkemedelsbehandling vid depression (inklusive bipolär depression)
-
Sömndeprivation jämfört med fysisk träning vid depression (inklusive bipolär depression)
-
Sömndeprivation som tillägg till standardbehandling vid depression (inklusive bipolär depression)
-
EEG-baserad neurofeedback vid posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
-
Ketamin som intravenös infusionsbehandling jämfört med annat läkemedel vid svår depression hos vuxna avseende effekter vid upprepade infusioner, långtidseffekter samt suicid/suicidförsök
-
Ketamin som intravenös infusionsbehandling jämfört med elektrokonvulsiv behandling (ECT) vid svår depression hos vuxna
-
Ketamin som infusionsbehandling jämfört med placebo eller annan behandling vid bipolär sjukdom hos vuxna
-
Ketamin som intravenös infusionsbehandling jämfört med placebo vid svår depression hos vuxna avseende effekter vid upprepade infusioner, långtidseffekter samt suicid/suicidförsök
-
Diagnostik av uppgivenhetssyndrom hos barn
-
Behandling av uppgivenhetssyndrom hos barn
-
Föräldrastödsprogrammet Förstärkt Komet för föräldrar som upplever att de ofta hamnar i konflikt med sina barn och som har psykosociala svårigheter
-
Familjebaserade interventioner jämfört med individuella interventioner vid hedersrelaterat våld och förtryck
-
Arbetslivsinriktade insatser vid utmattningssyndrom
-
Level of Service Inventory Saskatchewan Youth edition (LSI- SK) för att bedöma ungdomars risk för återfall i våld eller annan kriminalitet
-
Level of Service Inventory-Revised (LSI-R) för att bedöma ungdomars risk för återfall i våld eller annan kriminalitet
-
The Youth Assessment and Screening Instrument (YASI) för att bedöma ungdomars risk för återfall i våld eller annan kriminalitet
-
Youth Level of Service/Case Management Inventory (YLS/CMI) för att bedöma ungdomars risk för återfall i våld eller annan kriminalitet avseende flera utfall
-
Sedvanlig bedömning för att bedöma ungdomars risk för återfall i våld eller annan kriminalitet
-
The Violence Risk Scale-Youth version (VRS-YV) för att bedöma ungdomars risk för återfall i våld eller annan kriminalitet
-
The Youth Level of Service/Case Management Inventory-Screening Version (YLS/CMI-SV) för att bedöma ungdomars risk för återfall i våld eller annan kriminalitet avseende flera utfall
-
Washington State Juvenile Court Pre-Screen Assessment (WSJCA pre-screen) för att bedöma ungdomars risk för återfall i våld eller annan kriminalitet
-
Evidensbaserad Strukturerad bedömning av Risk- och skyddsfaktorer (Ester) för att bedöma ungdomars risk för återfall i våld eller annan kriminalitet
-
Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY) för att bedöma ungdomars risk för återfall i våld eller annan kriminalitet avseende flera utfall
-
Bedömningsinstrument för diagnostik av demens hos äldre personer med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
-
Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) jämfört med skenbehandling (shambehandling) eller elektrokonvulsiv behandling (ECT), vid medelsvår till svår egentlig depression hos vuxna avseende långtidseffekter, kognitiva biverkningar och kramper
-
Stamcellstransplantation som behandling vid autism i barndomen
-
Beardslee’s familjeintervention för att främja fungerande familjerelationer och förebygga psykisk ohälsa hos barn till föräldrar med depression
-
Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) jämfört med psykologisk behandling vid medelsvår till svår egentlig depression hos vuxna
-
Psykodynamisk terapi (PDT) som komplement till antipsykotisk behandling jämfört med sedvanlig behandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna med kvarstående psykossymtom
-
Sinnesstimulerande avslappningsrum jämfört med sedvanlig vård vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna
-
Assertive Community Treatment (ACT) jämfört med mindre intensiv case management vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna med betydande stödbehov i vardagen
-
Case management enligt FACT-modellen (Flexible Assertive Community Treatment) jämfört med sedvanlig vård vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) i grupp jämfört med väntelista eller KBT-grupp med färre sessioner vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna med kvarstående psykossymtom
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med KBT med färre sessioner vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna med kvarstående psykossymtom
-
Självvald inläggning jämfört med sedvanlig vård vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna med tidiga tecken på återinsjuknande
-
Bildterapi som komplement till sedvanlig vård jämfört med sedvanlig vård vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna
-
Klozapin jämfört med annat antipsykotiskt läkemedel vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna med misstänkt ökad suicidrisk avseende risken för våldsamt beteende
-
Musikterapi som komplement till sedvanlig vård jämfört med sedvanlig vård vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende flera utfall
-
Peer support (stöd av brukarspecialist) som komplement till sedvanlig vård jämfört med sedvanlig vård vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende flera utfall
-
Psykosocial insats för att minska självstigmatisering enligt NECT-metoden jämfört med sedvanlig vård vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende symtom, hantering (coping) av symtom och oönskade effekter
-
Tekniska hjälpmedel jämfört med ingen insats vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna
-
Assertive Community Treatment (ACT) jämfört med sedvanlig vård vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna med samtidigt missbruk, avseende flera utfall
-
Boendestöd i egen bostad jämfört med ingen eller annan insats vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna
-
Samordnade insatser vid förstagångsinsjuknande i psykos hos vuxna jämfört med sedvanlig vård, avseende antal dagar i arbete/studier, slutenvårdskonsumtion och livskvalitet
-
Vareniklin jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende rökreduktion och rökfrihet (mätt vid längre uppföljningstid)
-
Zuklopentixol jämfört med andra generationens antipsykotiska läkemedel (SGA) vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna
-
Anpassat föräldrastöd till personer som har schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd jämfört med ingen insats
-
Antipsykotiskt läkemedel i depåform jämfört med peroral form vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna med missbruk eller beroende, avseende flera utfall
-
Antipsykotiskt läkemedel i depåform jämfört med peroral form vid svårbehandlad schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende flera utfall
-
Assertive Community Treatment (ACT) jämfört med mindre intensiv case management vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna med samtidigt missbruk avseende flera utfall
-
Assertive Community Treatment (ACT) jämfört med sedvanlig vård vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna med betydande stödbehov i vardagen avseende flera utfall
-
Bostad med särskild service jämfört med ingen eller annan insats vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna
-
Bupropion jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende rökreduktion och rökfrihet mätt vid längre uppföljningstid
-
Bupropion som tillägg till nikotinplåster jämfört med enbart nikotinplåster vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna
-
Case management jämfört med sedvanlig vård vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende flera utfall
-
Klozapin jämfört med placebo vid svårbehandlad schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende psykiska symtom, agranulocytos, myokardit, sexuell dysfunktion, kognitiv påverkan och livskvalitet
-
Zuklopentixol jämfört med första generationens antipsykotiska läkemedel (FGA) vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende flera utfall
-
Zuklopentixol jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende flera utfall
-
Haloperidol jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende kognitiv påverkan, sexuell dysfunktion, livskvalitet och långtidsuppföljningar
-
Klozapin jämfört med andra generationens antipsykotiska läkemedel (SGA) vid svårbehandlad schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende flera utfall
-
Klozapin jämfört med första generationens antipsykotiska läkemedel (FGA) vid svårbehandlad schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende flera utfall
-
Ziprasidon jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende kognitiv påverkan, sexuell dysfunktion, livskvalitet och långtidsuppföljningar
-
Olanzapin jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende kognitiv påverkan, sexuell dysfunktion, livskvalitet och långtidsuppföljningar
-
Panikfokuserad psykodynamisk korttidsterapi (PFPP) jämfört med tillämpad avslappning för vuxna med paniksyndrom avseende symtom på lång sikt och oönskade effekter
-
Psykopedagogisk behandling (familjebaserade samtal) jämfört med ingen intervention eller annan åtgärd för barn och ungdomar med ångest
-
Quetiapin jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende kognitiv påverkan, sexuell dysfunktion, livskvalitet och långtidsuppföljningar
-
Risperidon jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende kognitiv påverkan, sexuell dysfunktion, livskvalitet och långtidsuppföljningar
-
Aripiprazol jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende kognitiv påverkan, sexuell dysfunktion, livskvalitet och långtidsuppföljningar
-
Diagnostik av barn och ungdomar med misstänkt PANS/PANDAS
-
Paliperidon jämfört med placebo vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd hos vuxna avseende kognitiv påverkan, sexuell dysfunktion, livskvalitet och långtidsuppföljningar
-
Bedömning av suicidrisk med instrument som komplement för ungdomar och vuxna med ångest jämfört med strukturerad klinisk bedömning avseende tillförlitlighet att förutsäga framtida suicid
-
Kombinationsbehandling av antidepressiva läkemedel med samtidig insättning av kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med enbart antidepressiva läkemedel för vuxna med dystymi
-
Kombinationsbehandling med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med läkemedelsplacebo för barn och ungdomar med medelsvårt till svårt tvångssyndrom (OCD)
-
Mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) som tillägg till annan behandling jämfört med inget tillägg för barn och ungdomar med lindrig egentlig depression
-
Tricykliska antidepressiva läkemedel (TCA) jämfört med placebo för barn och ungdomar med långvarig lindrig till medelsvår egentlig depression avseende suicidbenägenhet
-
Psykodynamisk korttidsterapi (korttids-PDT) jämfört med sedvanlig behandling, placebo eller antidepressiva läkemedel för vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression
-
Psykodynamisk korttidsterapi (PDT) jämfört med familjeterapi för barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression
-
Psykopedagogisk behandling (familjebaserade samtal) för barn och ungdomar med depression
-
Somatisk anamnes, somatisk undersökning och utredning hos barn, ungdomar och vuxna med ångestsyndrom
-
Bedömning av suicidrisk med instrument som komplement för ungdomar och vuxna med depression jämfört med strukturerad klinisk bedömning avseende tillförlitlighet att förutsäga framtida suicid
-
Bedömning av suicidrisk med instrument som komplement för ungdomar och vuxna med ångest jämfört med klinisk bedömning avseende tillförlitlighet att förutsäga framtida suicid
-
Elektrokonvulsiv behandling (ECT) jämfört med annan behandling för ungdomar efter pubertetsdebut med svår egentlig depression och psykotiska symtom, katatoni eller behandlingsresistens
-
Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) jämfört med väntelista eller aktiv kontroll för barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
-
Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) för att identifiera depression hos nyblivna föräldrar som inte själva fött barn (pappor eller icke-biologiska föräldrar)
-
Förebyggande psykosocial eller psykologisk behandling för blivande och nyblivna pappor med risk att utveckla depression.
-
Interpersonell psykoterapi (IPT) jämfört med kognitiv beteendeterapi (KBT) för barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression
-
Intravenöst immunoglobulin jämfört med placebo vid svår PANS/PANDAS hos barn och ungdomar
-
Mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBKT) jämfört med sedvanlig behandling, psykopedagogik eller kognitiv beteendeterapi (KBT) hos vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression
-
Plasmaferes jämfört med placebo vid svår PANS/PANDAS hos barn och ungdomar
-
Psykodynamisk korttidsterapi (PDT) jämfört med annan behandling för barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
-
Antibiotika jämfört med placebo vid PANS/PANDAS hos barn och ungdomar
-
Antibiotika som profylax jämfört med placebo vid PANS/PANDAS hos barn och ungdomar
-
Antipsykotiskt läkemedel som tillägg till selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) jämfört med enbart SSRI för barn och ungdomar med svårt tvångssyndrom (OCD)
-
Bedömning av suicidrisk med instrument som komplement för ungdomar och vuxna med depression jämfört med klinisk bedömning avseende tillförlitlighet att förutsäga framtida suicid
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med läkemedelsplacebo för vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD)
-
Kombinationsbehandling av antidepressiva läkemedel med samtidig psykologisk behandling (KBT, IPT eller PDT) jämfört med enbart antidepressiva läkemedel för vuxna med svår egentlig depression
-
Ljusterapi jämfört med placebo för vuxna med årstidsrelaterad lindrig till medelsvår egentlig depression
-
Preoperativ smärtlindring vid oralkirurgiskt ingrepp på barn och ungdom
-
Psykodynamisk korttidsterapi (korttids-PDT) jämfört med stödjande terapi för vuxna med social fobi
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med läkemedel för vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD)
-
Återfallsförebyggande elektrokonvulsiv behandling (ECT) jämfört med enbart läkemedelsbehandling vid recidiverande egentlig depression i remission hos vuxna
-
Litium som tillägg till antidepressiva läkemedel jämfört med trijodtyronin för vuxna med behandlingsresistent svår egentlig depression
-
Ljusterapi jämfört med placebo för vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression
-
Postoperativ smärtlindring vid oralkirurgiskt ingrepp på barn och ungdom
-
K-SADS-PL jämfört med semistrukturerad intervju, strukturerad intervju, eller LEAD som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik av misstänkt depression hos barn och ungdomar i specialiserad vård
-
MINI-KID jämfört med semistrukturerad intervju, strukturerad intervju, eller LEAD som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik av misstänkt depression hos barn och ungdomar i specialiserad vård
-
Structured Clinical Interview for DSM Axis disorders (SCID-I) som komplement till klinisk bedömning jämfört med enbart kliniska bedömning vid diagnostik av ångest hos vuxna i specialiserad vård
-
Somatisk anamnes, somatisk undersökning och utredning hos barn, ungdomar och vuxna med depression
-
K-SADS-PL jämfört med semistrukturerad intervju, strukturerad intervju, eller LEAD som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik av misstänkt ångest hos barn och ungdomar i specialiserad vård
-
MINI-KID jämfört med semistrukturerad intervju, strukturerad intervju, eller LEAD som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik av misstänkt ångest hos barn och ungdomar i specialiserad vård
-
Mini International Neuropsychiatric Interview (MINI) jämfört med Longitudinal Experts All Data Procedure (LEAD) som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik av misstänkt depression hos vuxna i specialiserad vård
-
Mini International Neuropsychiatric Interview (MINI) jämfört med Longitudinal Experts All Data Procedure (LEAD) som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik av misstänkt ångest hos vuxna i specialiserad vård
-
Mini International Neuropsychiatric Interview (MINI) jämfört med Longitudinal Experts All Data Procedure (LEAD) som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik i primärvård vid misstänkt depression hos vuxna
-
Mini International Neuropsychiatric Interview (MINI) jämfört med Longitudinal Experts All Data Procedure (LEAD) som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik i primärvård vid misstänkt ångest hos vuxna
-
Mini International Neuropsychiatric Interview (MINI) som komplement till klinisk bedömning jämfört med enbart klinisk bedömning vid diagnostik av ångest hos vuxna i specialiserad vård
-
Mini International Neuropsychiatric Interview (MINI) jämfört med Structured Clinical Interview for DSM Axis disorders (SCID-I) som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik av ångest hos vuxna i primärvård
-
Nedkylning efter hävt hjärtstopp
-
Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) jämfört med annan behandling (t.ex. icke traumafokuserad KBT) för vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
-
Kombinationsbehandling med monoaminoxidashämmare (MAOI) och kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med enbart KBT för vuxna med social fobi
-
Kombinationsbehandling med traumafokuserad kognitiv beteendeterapi med exponering (TF-KBT) och selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) jämfört med TF-KBT och läkemedelsplacebo, enbart KBT eller enbart SSRI för vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
-
Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med annan behandling för vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) avseende klinikerrapporterade PTSD-symtom på lång sikt och oönskade effekter
-
Panikfokuserad psykodynamisk korttidsterapi (PFPP) jämfört med kognitiv beteendeterapi (KBT) för vuxna med paniksyndrom avseende symtom, respons på lång sikt och oönskade effekter
-
Psykodynamisk korttidsterapi (korttids-PDT) jämfört med kognitiv beteendeterapi (KBT) för vuxna med social fobi avseende symtom och remission på lång sikt samt oönskade effekter
-
Elektrokonvulsiv behandling (ECT) jämfört med placebo, antidepressiva läkemedel eller annan behandling vid svår egentlig depression hos vuxna avseende återinsjuknande och minnesproblem
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med avspänningsterapi för vuxna med paniksyndrom avseende respons och oönskade effekter
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med psykodynamisk terapi (PDT) för vuxna med paniksyndrom avseende symtom, respons på lång sikt, oönskade effekter och långtidseffekter
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) för vuxna med paniksyndrom avseende respons, remission, oönskade effekter och långtidseffekter
-
Pregabalin jämfört med placebo för vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD) avseende långtidseffekter
-
Interpersonell psykoterapi (IPT) jämfört med sedvanlig behandling, KBT, antidepressiva läkemedel eller placebo för vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression avseende långtidseffekter, biverkningar eller oönskade effekter
-
Antidepressiva läkemedel jämfört med placebo för vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD) avseende funktionsnivå och långtidseffekter
-
Hydroxizin jämfört med placebo för vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD) avseende långtidseffekter
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) som tillägg till antidepressiva läkemedel jämfört med enbart läkemedel för ungdomar med behandlingsresistent medelsvår till svår egentlig depression avseende suicidbenägenhet
-
Kombinationsbehandling med antidepressiva läkemedel och kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med enbart KBT för barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression avseende remission, självskattade symtom, funktionsförmåga, och avbrytande av behandling
-
Kombinationsbehandling med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med enbart SSRI för barn och ungdomar med medelsvårt till svårt tvångssyndrom (OCD) avseende remission, livskvalitet, oönskade effekter och långtidseffekter
-
Kombinationsbehandling med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och kognitiv beteendeterapi (KBT) jämfört med KBT för barn och ungdomar med medelsvårt till svårt tvångssyndrom (OCD) avseende respons, livskvalitet, oönskade effekter och långtidseffekter
-
Sertralin jämfört med placebo för barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression avseende remission, självskattade symtom och livskvalitet
-
Interpersonell psykoterapi (IPT) jämfört med minimal eller sedvanlig behandling för barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression avseende depressionssymtom vid längre uppföljning samt suicidbenägenhet och avbrytande av behandling
-
Psykodynamisk korttidsterapi (PDT) jämfört med kognitiv beteendeterapi (KBT) för barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression avseende remission, funktionsförmåga, säkerhet och oönskade effekter
-
Mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) jämfört med aktiv kontroll hos vuxna med social fobi
-
Psykodynamisk korttidsterapi (korttids-PDT) jämfört med sedvanlig eller annan behandling för vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
-
Interpersonell psykoterapi (IPT) jämfört med aktiv kontroll eller sedvanlig behandling för vuxna med social fobi
-
Interpersonell psykoterapi (IPT) jämfört med sedvanlig eller annan behandling för vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
-
Basal kroppskännedom jämfört med sedvanlig allmänpsykiatrisk vård eller råd om fysisk aktivitet som tillägg till behandling hos vuxna med lindrig till medelsvår depression eller ångestsyndrom avseende flera utfall
-
Mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBKT) jämfört med aktiv kontroll hos vuxna med social fobi
-
Mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) jämfört med aktiv kontroll eller sedvanlig behandling hos vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD)
-
SSRI-preparat jämfört med placebo för barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
-
Mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBKT) jämfört med aktiv kontroll eller sedvanlig behandling hos vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD)
-
Psykodynamisk korttidsterapi (korttids-PDT) jämfört med aktiv kontroll eller sedvanlig behandling för vuxna med generaliserat ångestsyndrom (GAD)
-
Mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) som tillägg till sedvanlig behandling jämfört med inget tillägg för barn och ungdomar med lindrigt till medelsvårt ångestsyndrom
-
MINI-KID jämfört med semistrukturerad intervju, strukturerad intervju, eller LEAD som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik av misstänkt depression hos barn och ungdomar i primärvård
-
MINI-KID jämfört med semistrukturerad intervju, strukturerad intervju, eller LEAD som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik av misstänkt ångest hos barn och ungdomar i primärvård
-
Psykodynamisk korttidsterapi (PDT) jämfört med annan behandling för barn och ungdomar med ångestsyndrom
-
Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT) jämfört med utökad sedvanlig behandling eller väntelista för barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression
-
Bröstförstoring vid könsdysfori hos vuxna med tilldelat manligt födelsekön
-
Feminiserande ansiktskirurgi vid könsdysfori hos vuxna med tilldelat manligt födelsekön
-
Hormonell behandling vid könsdysfori hos vuxna med tilldelat kvinnligt födelsekön som söker könsbekräftande behandling (Uppdatering pågår)
-
Hormonell behandling vid könsdysfori hos vuxna med tilldelat manligt födelsekön som söker könsbekräftande behandling (Uppdatering pågår)
-
Genital kirurgisk behandling vid könsdysfori hos vuxna med tilldelat manligt födelsekön
-
Mastektomi vid könsdysfori hos vuxna med tilldelat kvinnligt födelsekön
-
Genital kirurgisk behandling vid könsdysfori hos vuxna med tilldelat kvinnligt födelsekön
-
Hysterektomi vid könsdysfori hos vuxna med tilldelat kvinnligt födelsekön
-
Borttagning av oönskad hårväxt med ljusbaserade metoder vid könsdysfori hos ungdomar med tilldelat manligt födelsekön avseende tillfredsställelse med behandlingen, biverkningar och långtidseffekter (Uppdatering pågår)
-
Borttagning av oönskad hårväxt med nålbaserade metoder vid könsdysfori hos ungdomar med tilldelat manligt födelsekön avseende förändring av hårväxten på lång sikt, tillfredsställelse med behandlingen, biverkningar och långtidseffekter (Uppdatering pågår)
-
Informellt psykosocialt stöd till barn och ungdomar med könsdysfori (Uppdatering pågår)
-
Röst- och kommunikationsbehandling vid könsdysfori hos ungdomar med tilldelat kvinnligt födelsekön (Uppdatering pågår)
-
Röst- och kommunikationsbehandling vid könsdysfori hos ungdomar med tilldelat manligt födelsekön (Uppdatering pågår)
-
Feminiserande ansiktskirurgi vid könsdysfori hos ungdomar med tilldelat manligt födelsekön (Uppdatering pågår)
-
Fertilitetsbevarande åtgärder till ungdomar med könsdysfori (Uppdatering pågår)
-
Maskuliniserande ansiktskirurgi vid könsdysfori hos ungdomar med tilldelat kvinnligt födelsekön (Uppdatering pågår)
-
Bröstförstoring med implantat vid könsdysfori hos ungdomar med tilldelat manligt födelsekön (Uppdatering pågår)
-
Feminiserande kroppsmodifiering vid könsdysfori hos ungdomar med tilldelat manligt födelsekön (Uppdatering pågår)
-
Information och rådgivning till ungdomar med könsdysfori och deras vårdnadshavare om pubertetsfördröjande (GnRHa) respektive könsbekräftande (testosteron och östrogen) hormoners inverkan på ungdomens framtida fertilitet (Uppdatering pågår)
-
Maskuliniserande kroppsmodifiering vid könsdysfori hos ungdomar med tilldelat kvinnligt födelsekön (Uppdatering pågår)
-
Könsbekräftande hormonbehandling (testosteron) vid könsdysfori hos ungdomar med tilldelat kvinnligt födelsekön (Uppdatering pågår)
-
Könsbekräftande hormonbehandling (östrogen) vid könsdysfori hos ungdomar med tilldelat manligt födelsekön (Uppdatering pågår)
-
Hjälpmedel i syfte att underlätta för ungdomar att leva i den sociala roll som stämmer överens med deras könsidentitet (Uppdatering pågår)
-
Mastektomi och skapande av maskulin bröstkorg vid könsdysfori hos ungdomar med tilldelat kvinnligt födelsekön (Uppdatering pågår)
-
Reduktion av struphuvudet vid könsdysfori hos ungdomar med tilldelat manligt födelsekön (Uppdatering pågår)
-
Planering och anpassning inför att leva i den sociala roll som stämmer överens med personens könsidentitet (real life experience, RLE) för barn och ungdomar som är under utredning för könsdysfori (Uppdatering pågår)
-
Psykosocialt stöd till anhöriga och närstående till barn och ungdomar med könsdysfori (Uppdatering pågår)
-
Psykosocialt stöd till barn och ungdomar med könsdysfori (Uppdatering pågår)
-
Behandlingsgrupper organiserade av vården för barn och ungdomar med könsdysfori (Uppdatering pågår)
-
Samtalsbehandling och rådgivning till barn och ungdomar med könsdysfori (Uppdatering pågår)
-
Information, stöd och rådgivning till vårdnadshavare till barn och ungdomar med könsdysfori (Uppdatering pågår)
-
Objektiv mätning av fysisk aktivitet vid misstänkt otillräcklig fysisk aktivitetsnivå hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
-
Integrerad behandlingsmetod (med KBT) vid samtidigt missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika och bipolär sjukdom avseende antal dagar med droganvändning per månad
-
Mirtazapin vid amfetaminberoende
-
Naltrexon i injektionsform vid opioidberoende avseende andel drogfria veckor
-
Tillägg av långverkande beta-2-stimulerare med 24 timmars duration vid otillräcklig effekt av långverkande antikolinergika hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) avseende dödlighet
-
Psykosocialt stöd i form av coping skills training (CST) till anhörig till person med missbruk eller beroende av alkohol och narkotika avseende den missbrukande personens våld i hemmet och dennes fysiska hälsa, samt deltagarens tillgång till nätverk
-
Lösningsfokuserat arbetssätt vid alkoholmissbruk eller alkoholberoende
-
Case management i form av integrerade eller samverkande team jämfört med sedvanlig vård vid missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och svår psykisk sjukdom avseende substansmissbruk, psykiska symtom och livskvalitet
-
%p2PSA jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L avseende dödlighet
-
Boendeinsatser i form av bostad först jämfört med boendeinsatser i form av vårdkedja vid missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och hemlöshet avseende patientens valfrihet och psykiska symtom
-
Boendeinsatser i form av bostad först jämfört med väntelista vid missbruk eller beroende av alkohol och narkotika och hemlöshet avseende missbruk
-
Vitamin K-antagonister under de tre första månaderna efter bioprotesimplantation i aorta
-
Kontinuerlig subkutan glukosmätning med direktavläsning (realtids-CGM) jämfört med teststickor vid typ 1-diabetes hos vuxna med problem av återkommande hyper- eller hypoglykemi avseende ketoacidos och långtidseffekter på blodglukosnivåer
-
Kontinuerlig subkutan glukosmätning med intermittent avläsning (FGM) jämfört med kapillära teststickor vid typ 1-diabetes utan problem av återkommande hyper- eller hypoglykemi avseende behandlingstillfredsställelse, livskvalitet, ketoacidos och långtidseffekter på blodglukosnivåer
-
Akupunktur vid opioidmissbruk eller opioidberoende
-
Acetylsalicylsyra (ASA) under de tre första månaderna efter bioprotesimplantation i aorta
-
Acetylsalicylsyra i lågdos under mer än 3 månader vid bioprotesimplantation i aorta
-
Disulfiram vid kokainberoende
-
Gabapentin jämfört med placebo vid alkoholberoende avseende långtidseffekter
-
Kateterburen ”edge-to-edge-behandling" med clips vid funktionell mitralisinsufficiens hos person med betydande systolisk vänsterkammardysfunktion, där mitralisinsufficiensen bedöms ha betydelse för symtomen jämfört med öppen kirurgi
-
Baklofen vid alkoholberoende avseende fri från tungt drickande och andel nyktra dagar
-
Kontinuerlig subkutan glukosmätning med direktavläsning (realtids-CGM) jämfört med kapillär glukosmätning vid typ 2-diabetes med måltids- och basinsulinbehandling och problem av återkommande hyper- eller hypoglykemi avseende flera utfall
-
Kontinuerlig subkutan glukosmätning med intermittent avläsning (FGM) jämfört med kapillär glukosmätning vid typ 2-diabetes med måltids- och basinsulinbehandling och problem av återkommande hyper- eller hypoglykemi avseende flera utfall
-
Virtuell diabetesmottagning vid typ 1- och typ 2-diabetes
-
Nyinsättning av kontinuerlig subkutan glukosmätning (FGM) vid typ 1-diabetes hos gravida kvinnor
-
GLP-1-analogen Liraglutid som tillägg till metformin vid typ 2-diabetes och manifest kardiovaskulär sjukdom avseende kardiovaskulär död, hjärtinfarkt och stroke som enskilda komponenter
-
Fetmakirurgi jämfört med icke-kirurgisk standardbehandling vid typ 2-diabetes med fetma (BMI 30–35 kg/m2) och svårighet att uppnå glukos- och riskfaktorkontroll avseende kardiovaskulär sjukdom och död
-
Insulinpump (kontinuerlig subkutan insulininfusion, CSII) jämfört med intensiv injektionsbehandling vid typ 1-diabetes hos vuxna med problem av återkommande hyper- eller hypoglykemi avseende dödlighet
-
SGLT-2-hämmare i monoterapi vid typ 2-diabetes med livsstilsbehandling och otillräcklig glukoskontroll avseende kardiovaskulär sjukdom och död
-
SGLT-2-hämmare som tillägg till metformin vid typ 2-diabetes med otillräcklig glukoskontroll vid behandling med metformin som monoterapi avseende kardiovaskulär sjukdom och död
-
Kontinuerlig subkutan glukosmätning med intermittent avläsning (FGM) vid typ 1-diabetes med problem av återkommande hyper- eller hypoglykemi
-
PSA-densitet jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L avseende dödlighet
-
Stockholm-3 jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L avseende dödlighet
-
Fritt PSA jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L avseende dödlighet
-
PSA-kvot jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L avseende dödlighet
-
Datortomografisk angiografi jämfört med fyrkärlsangiografi för diagnostik av total hjärninfarkt (hjärndöd)
-
Prostate health index jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L avseende dödlighet
-
Kombination av PSA, PSA-kvot, PSAD och PHI jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L avseende diagnostik av aggressiv form av prostatacancer och dödlighet
-
p2PSA jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L avseende dödlighet
-
Kombination av PSA, PSA-kvot och PSAD jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L avseende diagnostik av aggressiv form av prostatacancer och dödlighet
-
Kombination av PSA, PSA-kvot, PSAD och % p2PSA jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L avseende diagnostik av aggressiv form av prostatacancer och dödlighet
-
4-Kallikrein score jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L
-
Antidepressiva läkemedel med sedativ effekt vid endometrios och smärta som stör nattsömnen
-
Aspiration av endometriom före IVF i syfte att förbättra fertiliteten
-
Stödjande insatser för ensamkommande barn och unga avseende integrering i samhället och fysisk och psykisk hälsa
-
Tilläggsbehandling med akupunktur vid endometrios och långvarig smärta
-
Multiparametrisk magnetresonanstomografi jämfört med vävnadsprov för att diagnostisera prostatacancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L
-
Annan adherensprofylaktisk åtgärd vid borttagande av endometriom
-
Atosiban vid embryoåterföring i syfte att förbättra fertiliteten vid endometrios
-
Uppföljning efter cirka 3 månader vid misstänkt eller verifierad endometrios efter nyinsatt eller ändrad behandling eller kirurgi
-
Uroterapi vid endometrios och persisterande blåsbesvär trots optimerad behandling
-
Utredning av misstänkt endometrios genom anamnes med symtombeskrivning
-
Tidig telefonuppföljning av följsamhet till behandling vid misstänkt endometrios och nyinsatt behandling
-
Tilläggsbehandling med TENS vid endometrios och långvarig smärta
-
Telefonuppföljning 1-2 veckor efter akut sjukhusinläggning vid endometrios
-
Behandling med TENS vid endometrios och smärta relaterad till menscykeln
-
Strukturerat omhändertagande vid akut vårdbesök för personer med endometrios och akut smärtskov
-
Stödjande samtal för kvinnor med endometrios och behov av stöd
-
Vaginalt ultraljud för diagnostik av adenomyos
-
Sexologisk konsultation vid endometrios och sexuell dysfunktion
-
Konsultation av smärtspecialist vid endometrios och svår daglig smärta samt otillräcklig effekt av optimerad hormonell behandling och optimal smärtbehandling
-
Smärtstillande läkemedel (analgetika) vid endometrios
-
Tillgång till sjuksköterska eller barnmorska med kunskap om endometrios vid endometrios och behov av stöd
-
Planering av smärtlindrande behandling inför, under och efter graviditet vid endometrios och svår smärta vid utsättande av behandling inför planerad graviditet
-
Transrektalt ultraljud för diagnostik av djup endometrios
-
Upprepad kirurgi jämfört med primär kirurgi vid endometrios
-
Strippning vid endometriom
-
Strippning i kombination med exercision vid endometriom
-
Suspension av ovarier i samband med cystektomi vid endometriom
-
Total cystektomi jämfört med inkomplett cystektomi vid endometriom avseende smärta (mens- bäcken- eller samlagssmärtor), livskvalitet, funktion, negativa effekter (biverkningar), påverkan på arbetslivet, nöjdhet
-
Transvaginalt ultraljud för diagnostik av djup endometrios avseende flertal olika lokalisationer
-
MR för diagnostik av djup endometrios hos kvinnor avseende flertal olika lokalisationer
-
MR för diagnostik av endometriom
-
Olika dissektionstekniker vid borttagande av endometriom
-
Datortomografi med lavemang för diagnostik av djup endometrios hos kvinnor avseende flertal olika lokalisationer
-
MR för diagnostik av adenomyos
-
Opioidbehandling vid endometrios
-
Kolonröntgen för diagnostik av djup endometrios
-
Melatonin vid endometrios
-
Antidepressiva läkemedel vid endometrios
-
Kirurgisk behandling vid djup endometrios
-
Koloskopi för diagnostik av djup endometrios
-
Laparoskopisk uterosakral nervablation vid endometrios
-
Antiepileptika vid endometrios
-
Anti-TNF alfa vid endometrios
-
Borttagande av livmoder samt äggstockar vid endometrios
-
Datortomografi kolonografi för diagnostik av djup endometrios
-
Bilddiagnostik för kvinnor med misstänkt minimal eller mild endometrios
-
Borttagande av livmoder vid endometrios
-
COX-hämmare vid endometrios
-
Rutin för smärtlindring vid akuta vårdbesök för personer med endometrios och akut smärtskov
-
Ablation jämfört med excision av endometrios i bukhinnan
-
Bedömning av relevant specialist vid endometrios och misstänkt somatisk samsjuklighet
-
Psykiatrisk bedömning utförd av relevant specialist vid endometrios och misstänkt samsjuklighet med psykisk sjukdom eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
-
Nervsparande kirurgi jämfört med konventionell kirurgi vid endometrios
-
Multiprofessionell smärtrehabilitering vid endometrios och långvarig svår smärta
-
Multiprofessionellt teamomhändertagande vid endometrios och särskilt behov av stöd
-
Monofasiska p-piller jämfört med GnRH-agonist för kvinnor med endometrios som endast genomgått bilddiagnostik eller kirurgisk diagnostik före hormonbehandling
-
Monofasiska p-piller jämfört med GnRH-agonist för kvinnor med endometrios som genomgått kirurgisk behandling innan hormonbehandling
-
Kontinuerlig behandling med monofasiska p-piller jämfört med cyklisk behandling för kvinnor med endometrios som genomgått kirurgisk behandling innan hormonbehandling
-
Lipiodyl-pertubation i syfte att förbättra fertiliteten vid endometrios
-
Medroxyprogesteronacetat i syfte att förbättra fertiliteten vid endometrios
-
Monofasiska p-piller jämfört med Gestagen för kvinnor med endometrios som genomgått kirurgisk behandling innan hormonbehandling
-
Monofasiska p-piller jämfört med placebo/ingen behandling för kvinnor med endometrios som endast genomgått bilddiagnostik eller kirurgisk diagnostik före hormonbehandling
-
Diagnostik med laparoskopi vid misstänkt endometrios med smärta samt otillräcklig effekt av gestagener eller kombinerade monofasiska preventivmedel
-
Follikelstimulering med letrozol följt av ovulationsinduktion i syfte att förbättra fertiliteten vid endometrios
-
Lokala bedövningsmedel vid endometrios
-
Monofasiska p-piller jämfört med gestagen för kvinnor med endometrios som endast genomgått bilddiagnostik eller kirurgisk diagnostik före hormonbehandling
-
Monofasiska p-piller jämfört med placebo/ingen behandling för kvinnor med endometrios som genomgått kirurgisk behandling innan hormonbehandling
-
Kirurgisk reduktion av djup endometrios före IVF i syfte att förbättra fertiliteten
-
Synkroniserad utsättning av hormonell endometriosbehandling vid uppstart av IVF-behandling vid endometrios och svår smärta vid utsättandet
-
Hormonsubstitution för kvinnor med endometrios som genomgått radikal operation (borttagande av äggstockar samt ev livmoder)
-
Follikelstimulering med klomifencitrat följt av ovulationsinduktion i syfte att förbättra fertiliteten vid endometrios
-
GnRH-agonist nedreglering följt av follikelstimulering med gonadotropininjektioner i syfte att förbättra fertiliteten vid endometrios
-
GnRH-agonist och tillägg av hormonsubstitution jämfört med endast GnHR-agonist för kvinnor med endometrios
-
Individanpassad fysisk aktivitet till personer med endometrios och smärta
-
Individuell behandlingsplan vid endometrios och akuta smärtskov som medför återkommande vårdbesök
-
Kirurgisk behandling jämfört med hormonbehandling vid djup endometrios
-
Kirurgisk behandling jämfört med hormonbehandling vid endometriom
-
Gestrinon för kvinnor med endometrios
-
GnRH-agonist jämfört med GnHR-agonist av annan dos eller sort för kvinnor med endometrios
-
Gestagen jämfört med placebo/ingen behandling för kvinnor med endometrios som endast genomgått bilddiagnostik eller kirurgisk diagnostik före hormonbehandling avseende smärta (mens- eller samlagssmärtor), framtida fertilitet (levande fött barn, graviditeter), livskvalitet, progression av sjukdom, funktion, negativa effekter (biverkningar)
-
Gestagen jämfört med placebo/ingen behandling för kvinnor med endometrios som genomgått kirurgisk behandling innan hormonbehandling avseende bäcken- eller samlagssmärtor, fertilitet (levande fött barn, graviditeter), livskvalitet, progression av sjukdom, funktion, negativa effekter (biverkningar)
-
GnHR-agonist jämfört med placebo/ingen behandling för kvinnor med endometrios som genomgått kirurgisk behandling innan hormonbehandling
-
GnRH-agonist jämfört placebo/ingen behandling för kvinnor med endometrios som endast genomgått bilddiagnostik eller kirurgisk diagnostik före hormonbehandling
-
Bedömning av livskvalitet med formuläret EHP30 vid endometrios
-
Fysioterapeutisk intervention med fokus på hantering av smärta till personer med endometrios och smärta
-
Gestagen jämfört med GnHR-agonist för kvinnor med endometrios som genomgått kirurgisk behandling innan hormonbehandling
-
Dietbehandling vid endometrios
-
Hormonell kombinationsbehandling (hormonspiral samt tillägg med kombinerade monofasiska preventivmedel) vid endometrios samt otillräcklig effekt av enskild hormonell behandling
-
Behandling av bäckenbottenstrukturer till personer med endometrios och bäckenbottensmärta
-
Hormonell kombinationsbehandling (hormonspiral samt tillägg av gestagen i annan form) vid endometrios samt otillräcklig effekt av enskild hormonell behandling
-
Kvalificerat rådgivande samtal vid riskbruk av alkohol hos vuxna med särskild risk
-
Kvalificerat rådgivande samtal vid riskbruk av alkohol hos vuxna som ska genomgå operation
-
Rådgivande samtal jämfört med enkla råd vid tobaksbruk hos unga under 18 år
-
Rådgivande samtal vid riskbruk av alkohol hos vuxna som ska genomgå operation
-
Rådgivande samtal vid snusning hos gravida
-
Kvalificerat rådgivande samtal vid daglig rökning hos vuxna med särskild risk
-
Kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor hos vuxna med särskild risk
-
Kvalificerat rådgivande samtal vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxna med särskild risk
-
Rådgivande samtal vid daglig rökning hos vuxna med särskild risk
-
Akupunktur jämfört med väntelista eller ingen intervention vid daglig rökning hos vuxna
-
Rådgivande samtal vid riskbruk av alkohol hos vuxna med särskild risk
-
Kvalificerat rådgivande samtal vid bruk av alkohol hos gravida
-
Webbaserad intervention vid daglig rökning hos vuxna med särskild risk
-
Rådgivande samtal vid bruk av alkohol hos gravida
-
Webbaserad intervention vid ohälsosamma matvanor eller otillräcklig fysisk aktivitet hos barn och unga 2–17 år
-
Webbaserad intervention vid otillräcklig fysisk aktivitet hos unga under 18 år
-
Munhåleundersökning och rådgivande samtal vid daglig snusning hos vuxna med särskild risk
-
Triaden vid misstänkt skakvåld
-
Webbaserad intervention vid ohälsosamma matvanor hos vuxna med särskild risk
-
Webbaserad intervention vid riskbruk av alkohol hos vuxna med särskild risk
-
Rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel vid daglig snusning hos vuxna med särskild risk
-
Rådgivande samtal med tillägg av läkemedel för snusavvänjning (vareniklin) vid daglig snusning hos vuxna med särskild risk
-
Rådgivande samtal vid daglig snusning hos vuxna med särskild risk
-
Familjestödsprogram vid bruk av alkohol hos unga under 18 år
-
Familjestödsprogram vid tobaksbruk hos unga under 18 år
-
Webbaserad intervention jämfört med rådgivande samtal vid tobaksbruk hos unga under 18 år
-
Kvalificerat rådgivande samtal jämfört med rådgivande samtal vid rökning hos gravida
-
Rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av läkemedel för rökavvänjning (vareniklin, bupropion) vid daglig rökning hos vuxna med särskild risk
-
Webbaserad intervention jämfört med skriftlig information i pappersform eller online alternativt ingen åtgärd vid riskbruk av alkohol hos vuxna
-
Webbaserad intervention vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxna
-
Rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel vid daglig rökning hos vuxna med särskild risk
-
Rådgivande samtal via personligt möte vid daglig snusning hos vuxna
-
Webbaserad intervention vid ohälsosamma matvanor hos vuxna
-
Kvalificerat rådgivande samtal via personligt möte jämfört med sedvanlig vård vid daglig rökning hos vuxna
-
Organisatoriska modeller som gör att placerade barn och unga får hälso- och sjukvård och tandvård
-
Insättning eller återinsättning av orala antikoagulantia jämfört med ingen oral antikoagulantia vid intracerebral blödning och förmaksflimmer
-
Strukturerad uppföljning i öppen vård jämfört med sedvanlig uppföljning vid stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA)
-
Förmaksplugg (left atrial appendage occlusion, LAAO) vid intracerebral blödning och förmaksflimmer
-
Karotisstent jämfört med karotiskirurgi vid symtomgivande karotisstenos avseende funktionsberoende
-
Statin jämfört med placebo vid ischemisk stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA) avseende dödlighet
-
Antitrombotisk läkemedelsbehandling vid dissektion i precerebrala kärl med cerebrala ischemiska symtom
-
Långvarig töjning (med eller utan ortos) jämfört med sedvanlig vård vid spasticitet som orsakar problem efter stroke
-
Ögonrörelseträning jämfört med ingen träning vid synfältsbortfall efter stroke
-
Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) vid central smärta efter stroke
-
Strukturerat träningsprogram (innehållande till exempel konditions- och styrketräning) jämfört med inget strukturerat träningsprogram vid trötthetssyndrom (fatigue) efter stroke
-
Sensorisk stimulering med transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) jämfört med sedvanlig behandling, ingen behandling, eller farmakologisk behandling vid smärta i skuldran efter stroke
-
Tricykliska antidepressiva läkemedel (amitryptilin) vid central smärta efter stroke
-
Träning av trötthetshantering enligt fatigue management program jämfört med ingen trötthetshantering alternativt farmakologisk behandling vid trötthetssyndrom (fatigue) efter stroke
-
Praktisk handledning och träning för närstående till en person som haft stroke jämfört med ingen praktisk handledning och träning avseende aktivitetsförmåga, upplevd delaktighet, livskvalitet, aktiviteter i dagliga livet (ADL) och gångförmåga
-
Antiepileptika vid central smärta efter stroke
-
Avlastande hjälpmedel för armen jämfört med inget avlastande stöd (analgetika, vanlig fysioterapi) vid smärta i skuldran efter stroke
-
Minnesträning jämfört med sedvanlig vård/ingen minnesträning vid nedsatt minne efter stroke
-
Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan, jämfört med sedvanlig vård/ingen rehabilitering som innehåller kompensatoriska tekniker, vid nedsatt problemlösningsförmåga och exekutiv förmåga efter stroke
-
Spegelterapi jämfört med ingen träning eller annan arm- och handträning vid nedsatt motorik i arm och hand (måttlig till uttalad) efter stroke avseende aktivitetsförmåga
-
Arbetsminnesträning jämfört med sedvanlig vård/ingen riktad arbetsminnesträning vid nedsatt arbetsminne efter stroke
-
Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion jämfört med sedvanlig vård/ingen intervention som innehåller kompensatoriska tekniker vid nedsatt minne efter stroke
-
Träning i visuell avsökning jämfört med insats utan visuell avsökningsträning/sedvanlig vård vid neglekt efter stroke
-
Samtalsstöd jämfört med insats utan samtalsstöd/sedvanlig behandling vid emotionella och psykiska reaktioner efter stroke
-
Språklig träning jämfört med social stimulans vid afasi efter stroke avseende utfallet benämning
-
Gångmatta med kroppstyngdsavlastning, jämfört med annan gångträning, vid nedsatt gångförmåga efter stroke avseende gångkvalitet, balans, aktiviteter i dagliga livet (ADL), delaktighet och livskvalitet
-
Elektromekanisk gångträning (robotträning) i kombination med annan fysioterapi jämfört med annan gångträning vid nedsatt gångförmåga efter stroke avseende gångsträcka, aktiviteter i det dagliga livet (ADL), gångkvalitet och livskvalitet
-
Fallpreventiva åtgärder vid ökad risk för fall efter stroke
-
Kommunikationspartnerträning för närstående vid afasi efter stroke
-
Kompensatoriska tekniker jämfört med ingen behandling, eller annan behandling som inte är kompensatoriskt inriktad, vid afasi efter stroke
-
ADL-träning i hemmet efter utskrivning jämfört med ingen träning eller träning i öppenvård vid nedsatt ADL-förmåga efter stroke avseende livskvalitet, upplevd delaktighet och måluppfyllelse
-
Anpassning av omgivningsfaktorer för att öka aktivitet och delaktighet vid nedsatt ADL-förmåga efter stroke
-
Inläggning på strokeenhet som första vårdenhet jämfört med ingen direktinläggning på strokeenhet vid misstänkt stroke
-
Inläggning på strokeenhet som första vårdenhet med snabb utredning och tidigt insatt sekundärpreventiv behandling jämfört med omhändertagande inom öppenvården inklusive hälsocentral vid akut transitorisk ischemisk attack (TIA)
-
Multidisciplinär teambaserad rehabilitering i sluten vård direkt efter vård på strokeenhet jämfört med icke teambaserad strokerehabilitering vid måttlig till svår stroke, stort kvarvarande rehabiliteringsbehov och kvarstående omvårdnadsbehov
-
Tidig nutriering med sond, jämfört med intravenös vätska (parenteral nutrition) eller ingen sond, hos patienter med dysfagi vid stroke
-
Sensorimotorisk träning med munskärm jämfört med ingen träning med munskärm, oralmotoriska övningar utan munskärm eller sväljningsövningar vid kvarstående dysfagi efter stroke
-
Lågmolekylärt heparin i lågdos för att förebygga venös tromboembolism jämfört med sedvanlig behandling (som utesluter lågmolekylärt heparin) vid benpares eller oförmåga att gå vid intracerebral blödning i akutskedet
-
Nutriering med perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) jämfört med nasogastrisk sond vid kvarstående dysfagi efter stroke