Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Hittade 317 kunskapsluckor
Sökresultatet visar endast vetenskapliga kunskapsluckor.Vill du söka bland våra publikationer och andra sidor klicka här
-
Datortomografisk angiografi jämfört med fyrkärlsangiografi för diagnostik av total hjärninfarkt (hjärndöd)
-
Kvalificerat rådgivande samtal vid riskbruk av alkohol hos vuxna med särskild risk
-
Kvalificerat rådgivande samtal vid ohälsosamma matvanor hos vuxna med särskild risk
-
Kvalificerat rådgivande samtal vid otillräcklig fysisk aktivitet hos vuxna med särskild risk
-
Kvalificerat rådgivande samtal vid daglig rökning hos vuxna med särskild risk
-
Rådgivande samtal vid daglig rökning hos vuxna med särskild risk
-
Rådgivande samtal vid riskbruk av alkohol hos vuxna med särskild risk
-
Webbaserad intervention vid daglig rökning hos vuxna med särskild risk
-
Rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av läkemedel för rökavvänjning (vareniklin, bupropion) vid daglig rökning hos vuxna med särskild risk
-
Munhåleundersökning och rådgivande samtal vid daglig snusning hos vuxna med särskild risk
-
Rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel vid daglig snusning hos vuxna med särskild risk
-
Webbaserad intervention vid ohälsosamma matvanor hos vuxna med särskild risk
-
Webbaserad intervention vid riskbruk av alkohol hos vuxna med särskild risk
-
Rådgivande samtal med tillägg av läkemedel för snusavvänjning (vareniklin) vid daglig snusning hos vuxna med särskild risk
-
Rådgivande samtal vid daglig snusning hos vuxna med särskild risk
-
Rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal med tillägg av nikotinläkemedel vid daglig rökning hos vuxna med särskild risk
-
Antitrombotisk läkemedelsbehandling vid dissektion i precerebrala kärl med cerebrala ischemiska symtom
-
Karotisstent jämfört med karotiskirurgi vid symtomgivande karotisstenos avseende funktionsberoende
-
Förmaksplugg (left atrial appendage occlusion, LAAO) vid intracerebral blödning och förmaksflimmer
-
Statin jämfört med placebo vid ischemisk stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA) avseende dödlighet
-
Insättning eller återinsättning av orala antikoagulantia jämfört med ingen oral antikoagulantia vid intracerebral blödning och förmaksflimmer
-
Strukturerad uppföljning i öppen vård jämfört med sedvanlig uppföljning vid stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA)
-
Antiepileptika vid central smärta efter stroke
-
Avlastande hjälpmedel för armen jämfört med inget avlastande stöd (analgetika, vanlig fysioterapi) vid smärta i skuldran efter stroke
-
Praktisk handledning och träning för närstående till en person som haft stroke jämfört med ingen praktisk handledning och träning avseende aktivitetsförmåga, upplevd delaktighet, livskvalitet, aktiviteter i dagliga livet (ADL) och gångförmåga
-
Tricykliska antidepressiva läkemedel (amitryptilin) vid central smärta efter stroke
-
Träning av trötthetshantering enligt fatigue management program jämfört med ingen trötthetshantering alternativt farmakologisk behandling vid trötthetssyndrom (fatigue) efter stroke
-
Sensorisk stimulering med transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) jämfört med sedvanlig behandling, ingen behandling, eller farmakologisk behandling vid smärta i skuldran efter stroke
-
Ögonrörelseträning jämfört med ingen träning vid synfältsbortfall efter stroke
-
Långvarig töjning (med eller utan ortos) jämfört med sedvanlig vård vid spasticitet som orsakar problem efter stroke
-
Strukturerat träningsprogram (innehållande till exempel konditions- och styrketräning) jämfört med inget strukturerat träningsprogram vid trötthetssyndrom (fatigue) efter stroke
-
Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) vid central smärta efter stroke
-
Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion jämfört med sedvanlig vård/ingen intervention som innehåller kompensatoriska tekniker vid nedsatt minne efter stroke
-
Arbetsminnesträning jämfört med sedvanlig vård/ingen riktad arbetsminnesträning vid nedsatt arbetsminne efter stroke
-
Minnesträning jämfört med sedvanlig vård/ingen minnesträning vid nedsatt minne efter stroke
-
Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan, jämfört med sedvanlig vård/ingen rehabilitering som innehåller kompensatoriska tekniker, vid nedsatt problemlösningsförmåga och exekutiv förmåga efter stroke
-
Spegelterapi jämfört med ingen träning eller annan arm- och handträning vid nedsatt motorik i arm och hand (måttlig till uttalad) efter stroke avseende aktivitetsförmåga
-
Fallpreventiva åtgärder vid ökad risk för fall efter stroke
-
Elektromekanisk gångträning (robotträning) i kombination med annan fysioterapi jämfört med annan gångträning vid nedsatt gångförmåga efter stroke avseende gångsträcka, aktiviteter i det dagliga livet (ADL), gångkvalitet och livskvalitet
-
Kommunikationspartnerträning för närstående vid afasi efter stroke
-
Kompensatoriska tekniker jämfört med ingen behandling, eller annan behandling som inte är kompensatoriskt inriktad, vid afasi efter stroke
-
ADL-träning i hemmet efter utskrivning jämfört med ingen träning eller träning i öppenvård vid nedsatt ADL-förmåga efter stroke avseende livskvalitet, upplevd delaktighet och måluppfyllelse
-
Anpassning av omgivningsfaktorer för att öka aktivitet och delaktighet vid nedsatt ADL-förmåga efter stroke
-
Gångmatta med kroppstyngdsavlastning, jämfört med annan gångträning, vid nedsatt gångförmåga efter stroke avseende gångkvalitet, balans, aktiviteter i dagliga livet (ADL), delaktighet och livskvalitet
-
Träning i visuell avsökning jämfört med insats utan visuell avsökningsträning/sedvanlig vård vid neglekt efter stroke
-
Språklig träning jämfört med social stimulans vid afasi efter stroke avseende utfallet benämning
-
Samtalsstöd jämfört med insats utan samtalsstöd/sedvanlig behandling vid emotionella och psykiska reaktioner efter stroke
-
Antikoagulantia vid cerebral venös trombos i akutskedet
-
Pneumatisk kompressionsstrumpa för att förebygga venös tromboembolism jämfört med ingen pneumatisk kompressionsstrumpa vid benpares eller oförmåga att gå vid stroke i akutskedet avseende livskvalitet
-
Lågmolekylärt heparin i lågdos för att förebygga venös tromboembolism jämfört med sedvanlig behandling (som utesluter lågmolekylärt heparin) vid benpares eller oförmåga att gå vid intracerebral blödning i akutskedet
-
Nutriering med perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) jämfört med nasogastrisk sond vid kvarstående dysfagi efter stroke
-
Multidisciplinär teambaserad rehabilitering i sluten vård direkt efter vård på strokeenhet jämfört med icke teambaserad strokerehabilitering vid måttlig till svår stroke, stort kvarvarande rehabiliteringsbehov och kvarstående omvårdnadsbehov
-
Tidig nutriering med sond, jämfört med intravenös vätska (parenteral nutrition) eller ingen sond, hos patienter med dysfagi vid stroke
-
Inläggning på strokeenhet som första vårdenhet jämfört med ingen direktinläggning på strokeenhet vid misstänkt stroke
-
Inläggning på strokeenhet som första vårdenhet med snabb utredning och tidigt insatt sekundärpreventiv behandling jämfört med omhändertagande inom öppenvården inklusive hälsocentral vid akut transitorisk ischemisk attack (TIA)
-
Sensorimotorisk träning med munskärm jämfört med ingen träning med munskärm, oralmotoriska övningar utan munskärm eller sväljningsövningar vid kvarstående dysfagi efter stroke
-
Neurokirurgi (kraniektomi, durotomi, infarktutrymning, ventrikeldränage) vid expansiv lillhjärnsinfarkt i akutskedet
-
Neurokirurgi i akutskedet jämfört med sedvanlig medicinsk behandling vid supratentoriell intracerebral blödning avseende livskvalitet
-
Neurokirurgi jämfört med bästa tillgängliga medicinska behandling och intensivvård (ingen neurokirurgi) vid expansiv lillhjärnsblödning i akutskedet
-
Reversering av antikoagulantiaeffekt med andexanet jämfört med ingen behandling med antidot vid intracerebral blödning under behandling med faktor Xa-hämmare i akutskedet
-
Reversering av antikoagulantiaeffekt med idarucizumab jämfört med ingen behandling med antidot vid intracerebral blödning under behandling med dabigatran i akutskedet
-
Reversering av antikoagulantiaeffekt med koagulationsfaktorkoncentrat kombinerat med K-vitamin jämfört med inga koagulationsfaktorkoncentrat kombinerat med K-vitamin vid intracerebral blödning under behandling med warfarin i akutskedet
-
Blodtryckssänkande läkemedel vid intracerebral blödning i akutskedet
-
Sonotrombolys, med eller utan kontrastförstärkning, vid ischemisk stroke i akutskedet
-
Hypotermi vid ischemisk stroke i akutskedet
-
Läkarbedömning med ställningstagande till fortsatt vårdform vid eventuellt strokeinsjuknande hos multisjuk med stort omvårdnadsbehov inom hemsjukvård eller särskilt boende, jämfört med ingen läkarbedömning avseende fortsatt vårdform
-
Strukturerat omhändertagande (exempelvis "Rädda hjärnan-larm") före ankomst till sjukhuset respektive inne på sjukhuset jämfört med frånvaro av strukturerat omhändertagande vid misstänkt stroke där trombolys eller trombektomi kan vara aktuellt
-
Kardiovaskulär läkemedelsprevention jämfört med ingen kardiovaskulär läkemedelsprevention vid tyst hjärninfarkt
-
Karotisstent jämfört med karotiskirurgi eller bästa medicinska behandling vid asymtomatisk karotisstenos
-
Information till allmänheten om akuta strokesymtom i syfte att öka förutsättningarna för tidig behandling jämfört med ingen riktad information eller informationskampanj
-
Passivt rörelseuttag jämfört med ingen behandling hos patienter med ryggmärgsskada
-
Triage för direkttransport till sjukhus där trombektomi utförs, jämfört med inget triage till sjukhus med trombektomimöjlighet, vid misstänkt akut ischemisk stroke med ocklusion av hjärnans främre stora kärl där trombektomi kan vara aktuellt
-
Karotiskirurgi jämfört med bästa medicinska behandling (ingen karotiskirurgi) vid asymtomatisk karotisstenos
-
Passivt rörelseuttag jämfört med ingen behandling hos patienter med stroke
-
Individuellt anpassade kognitiva hjälpmedel jämfört med sedvanlig vård vid demenssjukdom
-
Individuellt anpassat stöd till ung anhörig till person med demenssjukdom jämfört med frånvaro av interventionen
-
Möjlighet till utomhusvistelse vid demenssjukdom
-
Vårdarsång jämfört med sedvanlig vård vid måttlig till svår demenssjukdom
-
Analys av biomarkörer i cerebrospinalvätska för diagnostik av Alzheimers sjukdom jämfört med diagnostik av Alzheimers sjukdom enligt fastställda kliniska kriterier
-
Diagnostik av munhälsa och ätproblem med strukturerade bedömningsinstrument vid demenssjukdom jämfört med ingen bedömning eller bedömning som sker på annat sätt än med en bestämd struktur
-
Regelbunden och sammanhållen uppföljning av den demenssjukes situation och behov, inklusive medicinsk bedömning samt vård- och omsorgsinsatser, jämfört med utredning och uppföljning av vård- och omsorgsinsatser enligt sedvanlig rutin vid demenssjukdom avseende flera utfall
-
Strukturerad uppföljning och utvärdering av beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) och effekt av insatta åtgärder jämfört med sedvanlig vård och handläggning av BPSD vid demenssjukdom och beteendemässiga och psykiska symtom
-
Individuellt planerade toalettbesök vid måttlig till svår demenssjukdom
-
Anpassad måltidsmiljö i särskilt boende eller dagverksamhet vid demenssjukdom jämfört med ingen anpassning av måltidsmiljö
-
Strukturerade och kontinuerliga utvärderingar av fysiska skyddsåtgärder jämfört med frånvaro av insatsen vid demenssjukdom och insatta fysiska skyddsåtgärder
-
Strukturerade och kontinuerliga utvärderingar av välfärdsteknik jämfört med frånvaro av strukturerad utvärdering vid demenssjukdom och insatt välfärdsteknik
-
Demensprofilerade hemtjänstlag jämfört med sedvanlig hemtjänst vid demenssjukdom
-
Långsiktig och kontinuerlig utbildning kombinerad med praktisk träning och handledning i personcentrerad vård och omsorg för personal som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom, jämfört med frånvaro av utbildningsinsatsen, avseende livskvalitet, funktion, vård- och omsorgsbehov, biverkningar och negativa konsekvenser
-
Multiprofessionellt teambaserat arbete inom vård och omsorg jämfört med frånvaro av insatsen vid demenssjukdom
-
Utbildning om demenssjukdom för biståndshandläggare och LSS-handläggare som kommer i kontakt med personer med demenssjukdom jämfört med frånvaro av utbildningsinsatsen
-
Utredning av demenssjukdom efter minst två månaders alkoholfrihet vid kognitiv svikt och samtidigt alkoholberoende eller missbruk jämfört med utan föregående krav på alkoholfrihet
-
Utredning av demenssjukdom vid försämrad kognitiv funktion vid Downs syndrom
-
Funktionell FDG-PET för diagnostik av blanddemens jämfört med diagnostik enligt fastställda kliniska kriterier
-
Funktionell FDG-PET för diagnostik av frontotemporal demenssjukdom jämfört med diagnostik enligt fastställda kliniska kriterier avseende sensitivitet
-
Funktionell FDG-PET för diagnostik av vaskulär demens jämfört med diagnostik enligt fastställda kliniska kriterier
-
Amyloid-PET för diagnostik av Alzheimers sjukdom jämfört med diagnostik baserad på fastställda kliniska kriterier
-
Mätning av dopamintransportsystemet i hjärnan med single-photon emission computed tomography (SPECT) för diagnostik av Lewykroppsdemens jämfört med diagnostik av Lewykroppsdemens enligt fastställda kliniska kriterier
-
Strukturell magnetresonanstomografi för differentialdiagnostik av Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens respektive vaskulär demens jämfört med differentialdiagnostik enligt fastställda kliniska kriterier för respektive sjukdom
-
Mätningar av regionala hjärnblodflödet med single-photon emission computed tomography (SPECT) för differentialdiagnostik av Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens respektive vaskulär demens jämfört med differentialdiagnostik enligt fastställda kliniska kriterier för respektive sjukdom
-
Neuropsykologiska test för diagnostik av frontotemporal demenssjukdom jämfört med diagnostik enligt fastställda kliniska kriterier
-
Neuropsykologiska test för diagnostik av vaskulär demenssjukdom jämfört med diagnostik enligt fastställda kliniska kriterier
-
Neuropsychological Assessment Battery (NAB) för diagnostik av Alzheimers sjukdom jämfört med diagnostik enligt fastställda kliniska kriterier
-
A Quick Test (AQT) som komplement till Mini Mental State Examination Svensk Reviderad version (MMSE-SR) för diagnostik av demenssjukdom vid basal utredning jämfört med diagnostik enligt fastställda kliniska kriterier för demenssjukdom
-
Instrument för strukturerade intervjuer med anhöriga som en del i utredningen av personer med misstänkt demenssjukdom jämfört med diagnostik av demenssjukdom enligt fastställda kliniska kriterier
-
Datortomografi för differentialdiagnostik av Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens respektive vaskulär demens vid basal utredning av misstänkt demens jämfört med differentialdiagnostik enligt fastställda kliniska kriterier för respektive sjukdom
-
Remiss till klinisk genetiker för genetisk vägledning jämfört med frånvaro av åtgärden vid ökad risk för ärftlig demenssjukdom
-
Kvantitativ elektroencefalografi (QEEG) för differentialdiagnostik av Alzheimers sjukdom, vaskulär demens respektive frontallobsdemens jämfört med differentialdiagnostik enligt fastställda kliniska kriterier
-
Memantin jämfört med placebo vid Lewykroppsdemens avseende kognitiv funktion och ADL-funktion
-
Vitamin D vid demens
-
Bedömning av sociala konsekvenser inför vård- och framtidsplanering vid nydiagnostiserad demenssjukdom jämfört med ingen, eller sedvanlig, utredning och bedömning av biståndsbehov
-
Särskilt boende anpassat för personer med demenssjukdom vid måttlig till svår demenssjukdom jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Galantamin vid Lewykroppsdemens
-
Psykosociala stödprogram i grupp för anhöriga till personer med demenssjukdom
-
Individuella psykosociala stödprogram för anhöriga till personer med demenssjukdom avseende livskvalitet, utmattning, social aktivitet, tillfredsställelse, tilltro till egna möjligheter
-
Avlösning, exempelvis i hemmet eller i form av särskilt boende eller dagverksamhet, för anhörig till person med demenssjukdom jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Klometiazol till natten vid demenssjukdom och kvarvarande konfusion och samtidig sömnstörning efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Kognitiv stimulering jämfört med sedvanlig vård vid demenssjukdom avseende ångest hos personen med demenssjukdom och dygnet-runt-omsorg
-
Relationsbaserat stödprogram för anhörig till person med demenssjukdom och den demenssjuke personen tillsammans jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Haloperidol vid demenssjukdom och kvarvarande konfusion efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Mirtazapin vid demenssjukdom och samtidig depression jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Risperidon jämfört med placebo vid demenssjukdom och kvarvarande aggressivitet efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling avseende effekter och biverkningar vid långtidsanvändning
-
Risperidon vid demenssjukdom och kvarvarande konfusion efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Olanzapin jämfört med placebo vid demenssjukdom och kvarvarande aggressivitet efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling avseende effekter och biverkningar vid långtidsanvändning
-
Klometiazol till natten vid demenssjukdom och beteendemässiga och psykiska symtom och sömnstörningar jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Oxazepam vid demenssjukdom med uttalad ångest och orostillstånd jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Kvetiapin jämfört med placebo vid demenssjukdom och kvarvarande aggressivitet efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling avseende effekter och biverkningar vid långtidsanvändning
-
Aripiprazol jämfört med placebo vid demenssjukdom och kvarvarande aggressivitet efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling avseende effekter och biverkningar vid långtidsanvändning
-
Kvetiapin jämfört med placebo vid demenssjukdom och kvarvarande psykotiska symtom efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling avseende effekter och biverkningar vid långtidsanvändning
-
Risperidon jämfört med placebo vid demenssjukdom och kvarvarande psykotiska symtom efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling avseende effekter och biverkningar vid långtidsanvändning
-
Olanzapin jämfört med placebo vid demenssjukdom och kvarvarande psykotiska symtom efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling avseende effekter och biverkningar vid långtidsanvändning
-
Antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat) vid frontotemporal demenssjukdom och samtidig depression jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Aripiprazol jämfört med placebo vid demenssjukdom och kvarvarande psykotiska symtom efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling avseende effekter och biverkningar vid långtidsanvändning
-
Första generationens antipsykotiska läkemedel vid demenssjukdom och kvarvarande psykotiska symtom efter utredning av bakomliggande orsaker och icke-farmakologisk behandling
-
Dagverksamhet anpassad för yngre personer vid demenssjukdom hos yngre personer jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Kolinesterashämmare jämfört med placebo vid mild till måttlig Alzheimers sjukdom med cerebrovaskulära inslag avseende död, livskvalitet och tid till vårdhemsplacering
-
Kolinesterashämmare jämfört med placebo vid försämrad kognitiv funktion vid Downs syndrom avseende dödlighet, vårdbehov och vårdarens stress
-
Kolinesterashämmare jämfört med placebo vid mild till måttlig Alzheimers sjukdom avseende död, livskvalitet och tid till vårdhemsplacering
-
Memantin i kombination med kolinesterashämmare jämfört med memantin som monoterapi vid måttlig till svår Alzheimers sjukdom
-
Dagverksamhet anpassad för personer med demenssjukdom vid mild till måttlig demenssjukdom jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Kognitiv träning och rehabilitering jämfört med sedvanlig vård vid mild till måttlig demenssjukdom avseende ångest, beteendestörning, livskvalitet och dygnet-runt-omsorg hos personen med demenssjukdom samt depression hos anhörig
-
Reminiscens jämfört med ingen behandling vid demenssjukdom avseende depression, beteendestörning, ADL-funktion, livskvalitet, ångest, dygnet-runt-omsorg och utfall mätt på anhöriga
-
Strukturerade insatser med musik, sång och dans vid måttlig till svår demenssjukdom jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Validation enligt Feil jämfört med sedvanlig vård vid demenssjukdom och beteendestörning avseende depression, ADL-funktion, ångest, livskvalitet, dygnet-runt-omsorg och utfall mätt på anhöriga
-
Taktil massage vid svår demenssjukdom jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Djur i vården inom särskilt boende vid måttlig till svår demenssjukdom jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Datortomografi som en del i den basala demensutredningen för att utesluta annan orsak till kognitiv svikt än demenssjukdom jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Psykosociala stödprogram i grupp vid mild till måttlig demenssjukdom jämfört med frånvaro av åtgärden
-
Anpassad måltidsmiljö i ordinärt boende vid demenssjukdom jämfört med ingen anpassning av måltidsmiljö
-
Strukturerad utredning av funktions- och aktivitetsförmåga som en del i den basala demensutredningen vid misstänkt demenssjukdom
-
Kognitiva screeningbatteriet (KSB) på svenska som en del i den utvidgade demensutredningen vid misstänkt demenssjukdom
-
Montreal Cognitive Assessment (MoCA) som en del i den basala demensutredningen för att differentiera mellan olika demenssjukdomar
-
Transkutan supraorbital elektrostimulering för att förebygga migränanfall hos personer med två eller fler migränanfall per månad
-
Ökat stöd från socialtjänsten till familjehem vid fetala alkoholspektrumstörningar (FASD) eller misstänkt FASD
-
Minnesträning vid fetala alkoholspektrumstörningar (FASD)
-
Intervention för att minska alkoholriskbeteende hos barn med fetala alkoholspektrumstörningar (FASD)
-
Språk- och lästräning vid fetala alkoholspektrumstörningar (FASD)
-
Intervention för att minska beteendeproblem hos barn med fetala alkoholspektrumstörningar (FASD)
-
Föräldraträningsprogram vid fetala alkoholspektrumstörningar (FASD)
-
Datorbaserad träning vid fetala alkoholspektrumstörningar (FASD)
-
Självregleringsträning vid fetala alkoholspektrumstörningar (FASD)
-
Social färdighetsträning vid fetala alkoholspektrumstörningar (FASD)
-
Navigerad transkraniell magnetstimulering (nTMS) jämfört med funktionell magnetresonanskameraundersökning (fMRI) vid preoperativ kartläggning för patienter som ska genomgå hjärnkirurgi på grund av hjärntumör
-
Enstaka behandling med repetitiv transkraniell magnetisk stimulering jämfört med placebo eller sham vid kronisk neuropatisk smärta
-
Smärtbehandling med adjuvant analgetika för vuxna med cerebral pares
-
Dexametason jämfört med betametason vid hjärnhinneinflammation hos barn
-
Parkinsonsjuksköterska vid Parkinson sjukdom
-
Naltrexon till personer med Parkinson sjukdom och kvarstående impulskontrollstörningar trots optimerad dopaminerg behandling avseende långtidseffekt och livskvalitet
-
Noradrenalininfusion till personer med Parkinson sjukdom och svår ortostatism trots att optimala basala åtgärder är vidtagna
-
Kognitiv beteendeterapi (KBT) till personer med Parkinson sjukdom och kvarstående impulskontrollstörningar trots optimerad farmakologisk behandling avseende långtidseffekt och livskvalitet
-
Etilefrin till personer med Parkinson sjukdom och svår ortostatism trots att optimala basala åtgärder är vidtagna avseende fallrisk och långtidseffekter
-
Fludrokortison till personer med Parkinson sjukdom och svår ortostatism trots att optimala basala åtgärder är vidtagna avseende fallrisk och långtidseffekter
-
Botulinumtoxinbehandling av hyperhidros (extrem svettning) från andra delar av kroppen än armhåla, händer och fötter
-
Droxidopa till personer med Parkinson sjukdom och svår ortostatism trots att optimala basala åtgärder är vidtagna avseende långtidseffekter
-
Midodrin till personer med Parkinson sjukdom och svår ortostatism trots att optimala basala åtgärder är vidtagna avseende fallrisk och långtidseffekter
-
Behandling av centralstimulerande läkemedel vid Parkinsons sjukdom och parkinsonrelaterad trötthet (fatigue)
-
Memantin vid Parkinsons sjukdom med demens eller Lewy body-demens
-
Modafinil vid Parkinsons sjukdom och uttalad trötthet under dagen (EDS)
-
Glycopyrrolat vid Parkinsons sjukdom och svår siolorré (ökad salivmängd)
-
Icke-dopaminerga läkemedel vid Parkinsons sjukdom och anhedoni
-
Perifera antikolinergika vid Parkinsons sjukdom och överaktiv blåsa
-
Inhalation av ipratropiumbromid vid Parkinsons sjukdom och svår siolorré (ökad salivmängd)
-
Bolulinumtoxin i blåsvägg vid Parkinsons sjukdom och överaktiv blåsa
-
Duodopainfusion jämfört med apomorfin-infusion vid Parkinsons sjukdom där oral, transdermal eller subkutan läkemedelsbehandling ger otillräcklig effekt
-
Duodopainfusion jämfört med djup hjärnsimulering vid Parkinsons sjukdom där oral, transdermal eller subkutan läkemedelsbehandling ger otillräcklig effekt
-
Behandling med apomorfinpump vid Parkinsons sjukdom där oral, transdermal eller subkutan läkemedelsbehandling ger otillräcklig effekt avseende humör- och tankemässig funktion, vardagliga funktioner, icke motoriska symtom, livskvalitet
-
Rivastigmin jämfört med donezepil vid Parkinsons sjukdom med demens eller Lewy body-demens
-
Acetylkolinesterashämmare i form av medicinskt plåster vid Parkinsons sjukdom med demens eller Lewy body-demens
-
Byte till långtidsverkande levadopa vid Parkinsons sjukdom och motoriska komplikationer trots optimal behandling av levadopa
-
Lee Silverman Voice treatment- metoden vid Parkinsons sjukdom och nedsatt röststyrka
-
Sammanhängande teamrehabilitering vid Parkinsons sjukdom och nedsatt funktionsförmåga
-
Tilläggsbehandling med COMT-hämmare vid Parkinsons sjukdom och motoriska komplikationer trots optimal behandling av levadopa avseende livskvalitet och komplikationer av behandling
-
Återkommande undersökning (minst 2 gånger per år) av läkare med betydande erfarenhet av Parkinsons sjukdom vid Parkinsons sjukdom
-
Monoaminoxidas-B-hämmare (MAOBI) kombinerat med Levadopa jämfört med enbart MAOBI vid Parkinsons sjukdom
-
Rasaglin kombinerat med Levadopa jämfört med enbart Levadopa vid Parkinsons sjukdom
-
Tilläggsbehandling med amantadin vid Parkinsons sjukdom och motoriska komplikationer trots optimal behandling av levadopa avseende livskvalitet
-
Optimal behandling med dopaminantagonist jämfört med optimal behandling med levadopa vid tidig fas av Parkinsons sjukdom
-
Gastrostomi vid Parkinsons sjukdom med svåra sväljningssvårigheter (dysfagi)
-
Parkinsonskola för närstående till personer med Parkinsons sjukdom avseende närståendebörda och livskvalitet
-
Behandling med perifera antikolinergika vid multipel skleros (MS) och blåsdysfunktion avseende urinträngningar, livskvalitet
-
Behandling med ren intermittent kateterisering (RIK) vid multipel skleros (MS) och svår blåsdysfunktion med tömningssvårigheter
-
Återkommande (minst årligt intervall) undersökningar av läkare med betydande erfarenhet av multipel skleros (MS) vid multipel skleros, kliniskt isolerat syndrom (CIS) och radiologiskt isolerat syndrom (RIS)
-
Multidisciplinärt team vid Parkinsons sjukdom
-
Parkinsonskola vid Parkinsons sjukdom avseende patienttillfredsställelse, livskvalitet
-
Tillgång till MS-sjuksköterska vid multipel skleros (MS)
-
Återkommande (minst årligt intervall) undersökningar med magnetresonanstomografi vid multipel skleros (MS), kliniskt isolerat syndrom (CIS) och radiologiskt isolerat syndrom (RIS)
-
Behandling med intratekal baklofenpump vid multipel skleros (MS) och svår para- eller tetraspasticitet
-
Behandling med munspray cannabinoider vid multipel skleros (MS) och spasticitet avseende spasticitet, livskvalitet, funktionsgrad
-
Behandling med oralt baklofen vid multipel skleros (MS) och lätt till måttlig icke fokal spasticitet
-
Insättande av sjukdomsmodifierande behandling vid radiologiskt isolerat syndrom (RIS) med inflammatorisk aktivitet
-
Behandling med D-vitamin vid multipel skleros (MS)
-
Behandling med fingolimod avseende långtidsuppföljning, livskvalitet, kognition, MS-fatigue och effekt på foster vid graviditet
-
Hematopoetisk stamcellstransplantation jämfört med annan aktiv behandling vid aktiv skovvis multipel skleros
-
Plasmaferes vid multipel skleros och svåra akuta skov avseende långsiktig effekt (minst 24 månader)
-
Behandling med teriflunomid jämfört med annan befintlig sjukdomsmodifierande behandling vid skovvis MS eller kliniskt isolerat syndrom (CIS)
-
Neurologisk expertbedömning vid radiologiskt isolerat syndrom (RIS)
-
Plasmaferes jämfört med immunoadsorption vid multipel skleros och svåra akuta skov
-
Gastrostomi vid multipel skleros (MS) och svår dysfagi
-
Tillgång till multidisciplinärt team vid multipel skleros
-
MS-skola vid multipel skleros avseende patienttillfredsställelse, livskvalitet, vårdbehov
-
Samband mellan fysisk ansträngning i arbetet och sömnstörningar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan alltför mycket tankar på arbetet och sömnstörningar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för bekämpningsmedel i arbetet och sömnstörningar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan exponering för lösningsmedel i arbetet och sömnstörningar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan osäker framtid för arbetet och sömnstörningar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan arbetsveckans längd och sömnstörningar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan nattarbete och sömnstörningar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan vissa aspekter av skiftarbete och sömnstörningar hos vuxna personer i arbete
-
Samband mellan våld eller hot på arbetsplatsen och sömnstörningar hos vuxna personer i arbete
-
Quetiapin i jämförelse med litium hos personer med bipolär sjukdom typ 1, mätt som återfall i mani
-
Läkemedelsbehandling av aggressivitet, agitation samt kraftigt sympatikuspåslag vid amfetamintoxikation
-
Tvångsåtgärder vid psykiatriska krissituationer
-
Olanzapin i jämförelse med litium och valproat hos personer med bipolär sjukdom typ 1, mätt som avbrott och återfall oberoende av polaritet och återfall i mani
-
Olanzapin och risperidon-depot som tilläggsbehandling till litium eller valproat vid underhållsbehandling av personer med bipolär sjukdom typ 1, mätt som avbrott eller återfall
-
Andra generationens antipsykotiska läkemedel (SGA) vid underhållsbehandling av bipolär sjukdom typ 2
-
Transkraniell magnetkamerakontrollerad fokuserad ultraljudsbehandling för patienter med essentiell tremor
-
Transkraniell magnetkamerakontrollerad fokuserad ultraljudsbehandling för patienter med Parkinsons sjukdom
-
Smärtbehandling med lokalbedövning för barn och ungdomar med cerebral pares
-
Smärtbehandling med lokalbedövning för vuxna med cerebral pares
-
Smärtbehandling med opioider för barn och ungdomar med cerebral pares
-
Smärtbehandling med opioider för vuxna med cerebral pares
-
Smärtbehandling med icke-opioida smärtstillande läkemedel för barn och ungdomar med cerebral pares
-
Smärtbehandling med icke-opioida smärtstillande läkemedel för vuxna med cerebral pares
-
Smärtbehandling med adjuvant analgetika för barn och ungdomar med cerebral pares
-
Transkraniell magnetkamerakontrollerad fokuserad ultraljudsbehandling för patienter med neuropatisk smärta
-
Transkutan elektrisk nervstimulering (TENS) vid smärtsam neuropati hos vuxna med diabetes
-
Neurografi vid misstänkt karpaltunnelsyndrom hos vuxna med diabetes
-
Kirurgisk behandling vid konstant symtomgivande kompressionsneuropatier hos vuxna med diabetes då behandling med ortos varit otillräcklig
-
Tricykliska antidepressiva läkemedel (TCA) som förstahandsval vid smärtsam neuropati hos vuxna med diabetes avseende livskvalitet
-
Ortopedteknisk behandling för att förebygga fotsår vid diabetes hos vuxna med fotdeformiteter med nedsatt cirkulation och/eller känsel
-
Ortos vid symtomgivande karpaltunnelsyndrom hos vuxna med diabetes
-
Feldenkraismetoden för behandling av patienter med multipel skleros
-
Konduktiv pedagogik för barn med cerebral pares
-
Testet A-ning för att identifiera patienter med afasi
-
Token test för att identifiera patienter med afasi
-
Pia Apts afasiprövning för att identifiera patienter med afasi
-
Physical activity för patienter med kronisk stroke där det gått minst tre år sedan stroketillfället
-
Centralstimulerande ADHD-läkemedel i kombination med smärtstillande opioider hos patienter med ADHD samt långvarig smärta avseende risken att utveckla missbruk
-
Fiberendoskopisk undersökning hos patienter med sväljningssvårigheter för att förhindra uppkomst av aspirationspneumoni
-
Bildterapi för behandling av Alzheimers sjukdom
-
Högdos av steroider jämfört med lågdos av steroider vid primär malign hjärntumör
-
Trombolysbehandling med tPA inom 3-4.5 timmar efter ischemisk stroke hos personer över 80 år
-
Kraniotomi på vaken patient med peroperativ kortikal/subkortikal kartläggning av funktionella områden i hjärnan jämfört med tvåstegsförfarande med "cortical grid" vid operation av hjärntumör
-
Kraniotomi på vaken patient med peroperativ kortikal/subkortikal kartläggning av funktionella områden i hjärnan jämfört med biopsi av tumören som följs av strålningsterapi eller avvaktande för patienter med hjärntumör
-
Typ av kateter vid bestående blåstömningsproblem hos vuxna med neurogen blåsrubbning
-
Klimatvård vid multipel skleros (MS)
-
Klimatvård vid neuromuskulära sjukdomar
-
Rituximab vid kroniskt trötthetssyndrom (CFS/ME)
-
Frenikusstimulator jämfört med kronisk ventilatorbehandling vid traumatisk tvärsnittslesion av ryggmärgen
-
Ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin behandling vid Parkinsonssjukdom
-
Multimodal rehabilitering vid långvarig nack- och skuldersmärta
-
Beteendemedicinska behandlingar vid långvarig ryggsmärta
-
Psykologiska behandlingsmetoder vid långvarig smärta
-
Triggerpunktsbehandling vid långvarig ryggsmärta
-
Akupunktur vid långvarig nack- och skuldersmärta
-
Form av multimodal rehabilitering vid fibromyalgi
-
Antibiotikaprofylax vid skallbasfraktur
-
Omega-3-fettsyror vid demenssjukdom
-
Vitamin C och/eller vitamin E vid demens
-
Ballongkyfoplastik vid ryggsmärta orsakad av kotkompression till följd av osteoporos
-
Perkutan vertebroplastik vid ryggsmärta orsakad av kotkompression till följd av osteoporos
-
Dekompressiv hemikraniektomi vid malign mediainfarkt hos patienter över 60 år
-
Injektionsventiler till centrala och perifera venösa infarter
-
Perifert inlagd central venkateter (PICC) jämfört med andra centrala venösa infarter hos patienter med behov av central venväg
-
Nitrazepam vid behandling av sömnbesvär
-
Triazolam 0,5 mg vid behandling av sömnbesvär som pågår längre tid än fyra veckor
-
Zopiklon 7,5 mg vid behandling av sömnbesvär som pågår längre tid än fyra veckor
-
Zolpidem 10 mg vid behandling av sömnbesvär som pågår längre tid än fyra veckor
-
Zaleplon 10 mg vid behandling av sömnbesvär som pågår längre tid än fyra veckor
-
Flunitrazepam vid behandling av sömnbesvär
-
Antihistaminer vid behandling av sömnbesvär
-
Effekten av kylbehandling på längre sikt än 18 månader av nyfödda barn som drabbats av allvarlig syrebrist under förlossningen
-
Propiomazin vid behandling av sömnbesvär
-
Antidepressiva läkemedel vid behandling av sömnbesvär
-
Rengöring av central venkateter (CVK) med saltsyra (HCl) vid misstänkt infektion
-
Optimal dos av nimodipine vid cerebral vasospasm orsakad av en hjärnblödning
-
Hyperbar oxygenbehandling vid hjärnabscess
-
Zolpidem för barn med sömnproblem
-
Flunitrazepam vid sömnproblem hos barn
-
Melatonin till barn som har flera funktionsnedsättningar och sömnproblem
-
Zopiklon för barn med sömnproblem
-
Klometiazol vid sömnproblem hos barn
-
Melatonin som behandling av sömnproblem hos barn med ADHD
-
Triazolam för barn med sömnproblem
-
Nitrazepam för barn med sömnproblem
-
Propiomazin för barn med sömnproblem
-
Melatonin för i övrigt friska barn med sömnproblem
-
Trombocyt-APP-kvot vid utredning av Alzheimers sjukdom
-
Pulpotomi och försegling med temporär fyllning vid pulpit där kariesskadans uppmjukningszon nått pulpan
-
Farmakologisk behandling vid tung- och munsveda
-
Capsaicinkräm eller lidocainsalva vid idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi
-
Terapilaser vid idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi
-
Bettskena vid tung- och munsveda
-
Tricykliska antidepressiva vid idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi
-
Akupunktur vid idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi
-
Elektrisk biofeedback vid bruxism och annan orofacial parafunktion
-
Tidig träning av språkliga funktioner efter stroke-orsakad afasi jämfört med träning påbörjad i ett senare skede
-
Alimemazin vid behandling av sömnbesvär
Exportera till Excel
Endast titel och diarienr All data från sökresultatet
Läs mer om vetenskapliga kunskapsluckor
Tips på hur du kan förfina din sökning
Om sökfunktionen
Du kan förfina din sökning genom att lägga till ett eller flera filter. Du kan även använda orden AND, OR, NOT (med versaler) i sökrutan för att kombinera sökord. Exempel ”karies AND fluor” eller ”smärta NOT rygg” eller ”adhd OR autism”Tips på hur du kan förfina din sökning
Till toppen