Effektiva insatser och metoder inom socialtjänstområdet

Här listar vi metoder och insatser som det finns vetenskapligt stöd för. I rapporterna redovisas hur starkt det vetenskapliga stödet är.

Urvalet består av rapporter som är publicerade 2015 och framåt. Sammanställningen uppdateras kontinuerligt.

Funktionsnedsättning

Population Insats eller metod Jämförelse Utfall Resultat
Personer med psykisk funktionsnedsättning. Individanpassat stöd till arbete (Individual Placement and Support, IPS). Sedvanligt stöd eller inget stöd. Arbete på den reguljära arbets­marknaden. Individanpassat stöd till arbete ökar chansen för personer med psykisk funktionsnedsättning att få arbete.

Till rapporten
Ungdomar och vuxna med en fysisk funktionsnedsättning. Beteendeförändrande tekniker. Sedvanlig insats eller ingen insats. Ökad fysisk aktivitet. Beteendeförändrande tekniker kan öka den fysiska aktiviteten hos personer med fysisk funktionsnedsättning.

Till rapporten
Vuxna med varaktigt nedsatt rörelseförmåga som använder rullstol och kör den själv. WheelSeeYou, WSTP och EpicWheels (praktiska utbildnings- och träningsprogram i färdigheter att manövrera och använda rullstol). Ingen utbildning och träning eller teoretisk information och instruktion.

Rullstolsmanövrerings-förmåga, användbarhet, förflyttningsförmåga, kör- och sittställning.

De praktiska utbildnings och träningsprogrammen WSTP, WheelSeeYou, och EpicWheels kan förbättra rullstolsmanövrerings-förmågan hos vuxna användare. Användarnas erfarenhet är också att praktisk träning, är nödvändig.

Till rapporten

 

Missbruk och beroende

Population Insats eller metod Jämförelse Utfall Resultat
Barn, ungdomar och unga vuxna upp till 25 år Universella eller selekterade preventionsinsatser på gruppnivå samt individuella insatser i anslutning till screening. Sedvanlig insats, väntelista eller annan insats. Konsumtion av ANDTS. Lokala samhällsinsatser kan minska bruk av tobak och alkohol. Vid riskbruk av alkohol kan konsumtionen minska genom motiverande samtal. Enstaka förebyggande program i skolan kan försena tobaksdebut, minska tobaks- och cannabisbruk samt minska tungt episodiskt drickande.

Till rapporten
Ungdomar och vuxna av båda könen som kontaktat primärvården utan tecken på ohälsosam alkoholkonsumtion. Screening och beteendeförändrande stödsamtal. Standardtest och jämförelsegrupp som inte fått behandling eller som fått en annan behandling. Olika mått på alkoholkonsumtion, inklusive nykterhet. Screeningfrågor i primärvård plus beteendeinriktade stödsamtal kan minska alkoholkonsumtionen hos högkonsumerande personer.

Till rapporten
Män och kvinnor över 18 år med diagnostiserat skadligt bruk eller alkoholberoende, som frivilligt sökt vård. Olika former av 12-stegsmodellen. Olika psykosociala insatser (KBT, MET, TAU). Olika mått på alkoholkonsumtion samt fysiska, sociala och psykologiska konsekvenser av alkoholkonsumtion. 12-modellen kan öka nykterhet upp till 36 månader efter behandlingen. 12-stegsmodellen har lika god eller bättre effekt än andra behandlingar vid skadligt alkoholbruk.

12-stegsmodellen leder eventuellt till större ekonomiska besparingar än andra behandlingar

Till rapporten
Hemlösa och de som riskerar att bli hemlösa. Case Manager, Bostad först, Drogfria boenden, boenden utan krav på nykterhet samt behandlingshem. Traditionella insater. Minskad hemlöshet samt stabilitet i boendet. Stöd från personlig samordnare, case manager, samt insatsen Bostad först kan hjälpa mot hemlöshet.

Till rapporten

Psykologisk behandling

Population Insats eller metod Jämförelse Utfall Resultat
Vuxna med lindrig till medelsvår depression. Interpersonell terapi (IPT), kognitiv beteendeterapi (KBT) och tidsbegränsad psykodynamisk terapi (PDT). Väntelista, sedvanlig insats, placebotabletter eller annan insats. Depressionssymtom, tillfrisknande, acceptans av insatsen.

KBT minskar depressionssymtom.

Till rapporten

Vuxna med diagnostiserat posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) samt vuxna personer med kliniskt viktiga symtom på PTSD mer än en månad efter ett trauma. Kognitiv beteendeterapi med och utan traumafokus, psykologisk debriefing, Eye movement desensitisation and reprocessing (EMDR), självhjälp med stöd, hypnoterapi, psykodynamiska terapier, counselling, human givens therapy, kombinerade somatiska och kognitiva terapier, parinterventioner, föräldraträning/­familjeinterventioner, meditation, mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR), stödd anställning, praktiskt stöd, psykoedukation, peer support, akupunktur, träning, repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS), yoga). Väntelista, sedvanlig insats eller annan insats. PTSD-symtom, PTSD-diagnos, acceptans för insatsen.

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (KBT) och Eye movement desensitisation and reprocessing (EMDR) minskar symtom på PTSD. KBT-interventioner är effektivt vid
behandling av specifika symtom för PTSD, som sömnbesvär.

Till rapporten

Vuxna flyktingar och asylsökande med diagnostiserat posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Narrative Exposure Therapy (NET), kortvariant av kognitiv beteendeterapi (KBT) med traumafokus, andra former av KBT, traumafokuserad psykoterapi (TFP), Culture-Sensitive Oriented Peer (CROP), Family Group Intervention (FGI). Väntelista eller sedvanlig insats. PTSD-symtom, PTSD-diagnos, depression och
allmänt fungerande (eng. global functioning). 

Narrative Exposure Therapy (NET) minskar symtom på PTSD.

Till rapporten

Barn och unga upp till 18 år med diagnostiserad PTSD. Kognitiv beteendeterapi (KBT) med traumafokus, KBT utan traumafokus, Eye movement desensitation and reprocessing (EMDR), psykodynamisk terapi, Councelling, combined somatic and cognitive therapies, föräldraträning eller familjeinriktade interventioner, lekterapi, bildterapi, meditation. Väntelista, sedvanlig insats, eller annan insats. PTSD-diagnos eller posttraumatiska symtom, dissociativa symtom, funktion, sömnsvårigheter, livskvalitet, annan psykisk ohälsa, acceptans för insatsen.

Kognitiva beteendeterapier (KBT) som är traumafokuserade minskar symtom på PTSD.

Till rapporten

Barn under 18 år. Standardiserade, individuella eller gruppbaserade manualbaserade insatser som ges på universell eller selektiv nivå. Ingen insats, annan insats sedvanlig insats eller placebo. Suicid och suicidförsök.

Youth Aware of
Mental Health (YAM) och Good Behavior Game (GBG) förebygger suicid och suicidförsök.

Till rapporten

 

Social barnavård

Population Insats eller metod Jämförelse Utfall Resultat
Barn som placerats i annat hem än hos föräldrarna på grund av omsorgsbrist eller övergrepp. Släktinghem (familjehem med släkt- eller vänskapsrelation). Familjehem (hem där ingen sådan relation finns) Beteende, psykisk hälsa, placeringens stabilitet, placeringens varaktighet. Släktinghem kan gynna barns utveckling jämfört med placering i vanliga familjehem.

Till rapporten
Ungdomar med allvarliga beteendeproblem Behandlingsfamiljer (Treatment Foster Care Oregon, TFCO). Placering på institution. Fortsatt brottslighet, placering i sluten institutionsvård, missbruk, psykisk ohälsa, livskvalitet, social anpassning, fysisk hälsa. Behandlingsfamilj kan minska risken för brottslighet, placering på sluten institution, psykisk ohälsa och missbruk jämfört med institutionsvård.

Till rapporten
Ungdomar som är placerade i social dygnsvård och som ska flytta till ett eget boende. Independent living service (proaktiv träning av olika vuxenfärdigheter). Andra insatser eller ingen insats alls. Olika utfall om att ungdomarna fått en bra start i ett självständigt vuxenliv till exempel bostad, utbildning, arbete, samt fysisk och psykisk hälsa. Ett förberedande stöd till unga som flyttar från dygnsvård till eget boende kan hjälpa dem att få ett stabilt boende, prioritera utbildning, få ett betalt arbete, samt uppleva självbestämmande, och livskvalitet.

Till rapporten
Barn 2–9 år med utagerande beteenden. Föräldrastödsprogram som baseras på social inlärningsteori. Andra insatser eller ingen insats alls. Barns utagerande beteende samt komponenter som återfinns i effektiva föräldrastödsprogram. Föräldrastödsprogram kan minska barns utagerande beteenden vid selektiv och indikerad prevention samt behandling. Det saknas stöd för att universell prevention har effekt.

Till rapporten
Barn 0–17 år som placerats i familjehem samt personer som ansökt om att få bli familjehem. Insatser till barn och familjehemsföräldrar och metoder för att utreda samt utbilda familjehemsföräldrar. Andra insatser eller ingen insats alls. Internaliserade och externaliserande symtom, självbestämmande, föräldakompetens, utbildning och anställning. Attachment & Biobehavioral Catch-up kan minska barns psykiska symtom. Increadible years kan öka familjehems­föräldrars omsorgs­förmåga och minska barns beteendeproblem samt Take Charge kan förbättra ungdomars självbestämmande, utbildning och möjlighet till arbete.

Till rapporten
Barn och ungdomar 12–17 år med brottsligt beteende (ej sexualbrott) oberoende av allvarlighetsgrad eller vilket lands lagstiftning det gäller. 17 olika öppenvårdsinsatser som kan genomföras inom socialtjänsten eller barn- och ungdomspsykiatrin och som involverar ungdomen eller ungdom och vårdnadshavare/familj. Insatserna kan ges individuellt eller i grupp. Annan insats eller ingen insats (t.ex. stått på väntelista). Kriminalitet (själv-rapporterad, skattad av annan person eller registerdata).. Ingen insats var mer effektiv i att minska ungdomarnas kriminalitet.

Till rapporten
Vårdnadshavare och barn i familjer där man vet eller misstänker att barn exponerades för någon form av våld och försummelse. Insatsen skulle vara indikerad och kunna genomföras inom social- eller barnpsykiatrisk öppenvård. Insatsen kunde genomföras individuellt eller i grupp. Sedvanlig insats, väntelista eller ha fått en annan definierad insats. Minskad förekomst av våld och försummelse mot barn eller mellan föräldrarna, barnets psykiska hälsa och funktionsförmåga, föräldraförmåga samt föräldrarnas välmående och psykiska hälsa. Project Support och Parent Child Interaction Therapy (PCIT) kan minska våld och försummelse mot barn.

Till rapporten
Ungdomar mellan 13 och 20 år som är institutionsplacerade på grund av antisocial problematik (kriminalitet, missbruk, skolproblem eller annan antisocial problematik). Nio behandlingsmodeller (A-CRA, ART, DBT, PMT, FFT, SITCAP-ART, Token Economy, RP och MST–FIT). Ingen avgränsning Antisociala beteenden såsom kriminalitet, vissa typer av skolproblem, missbruk, aggressivitet och liknande. Adolescent Community Reinforcement Approach inklusive case manager, kan minska risken för återfall i bruk av marijuana.

Till rapporten
Ungdomar 12–18 som begått våldsbrott och/eller annan kriminalitet. Åtta risk- och behovs­bedömnings­metoder. Registerdata eller självrapporterad kriminalitet för att bedöma metodernas förmåga att förutse kriminalitet. Återfall i våld och kriminalitet, upplevelse av metoderna. SAVRY och YLS/CMI kan ge vägledning.

Till rapporten
Föräldrar i riskgrupp med barn under fem år Videoåterkoppling Sedvanliga insatser, inaktiva insatser eller ingen insats. Lyhördhet, anknytning, stress och ångest hos föräldrar. Barns beteendeproblem. Videoåterkoppling kan vara en hjälpsam insats för att förbättra föräldrars lyhördhet.

Till rapporten

 

Våld i nära relationer

Population Insats eller metod Jämförelse Utfall Resultat
Unga i åldrarna 11 till 26 år som utövat eller utsatts för våld i nära relationer. Insatser i skola och närsamhälle, i form av pedagogiska insatser genomförda av lärare, föräldrar eller andra personer i de ungas omgivning. Ej specificerat. Våld i nära relation. Safe Dates och Fourth R kan minska våld i ungas nära relationer.

Till rapporten
Ungdomar, vuxna, äldre och personer med nedsatt förmåga att ta hand om sig själv. Validerade screeninginstrument för våld i nära relationer. Andra insatser eller ingen insats alls. Våld i nära relationer, fysiska skador, dödsfall, oönskad graviditet, livskvalitet, isolering, stigma, social isolering, avslutande av destruktiv relation. Screening kan upptäcka våld i nära relation men det saknas kunskap om insatser för att minska risken för fortsatt våld är effektiva.

Till rapporten
Kvinnor som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt partnervåld. Stödinsatser (advocacy) och KBT. Sedvanlig insats. Fortsatt utsatthet för partnervåld samt vissa centrala aspekter av psykosocial hälsa. Stödinsatser och KBT kan hjälpa kvinnor som utsatts för våld från en partner.

Till rapporten

 

Äldreomsorg

Population Insats eller metod Jämförelse Utfall Resultat
Personer 65 år och äldre med demenssjukdom och som bor i vård- och omsorgsboende eller på sjukhus. Musikbaserad terapeutisk insats tillhandahållen av en kvalificerad musikterapeut. Sedvanliga insatser eller andra aktiviteter. Känslomässigt välbefinnande inklusive livskvalitet, humörstörning, beteendeproblem, socialt beteende, kognition. Musikbaserade terapeutiska insatser kan minska depressiva symtom och beteendeproblem.

Till rapporten
Äldre som bor i ordinärt boende. Fysisk träning (t.ex. balans, styrka, uthållighet) individuellt eller i grupp och ledd av hälso- och sjukvårdspersonal eller annan utbildad personal. Insatser som inte var tänkta att minska fallfrekvens (t.ex. utbildning)  Fall oavsett om en fysisk skada inträffar eller inte. Fysisk träning minskar fall med cirka 25 procent. Träningen var effektiv oavsett individuellt eller i grupp och vem som ledde den.

Till rapporten
Äldre personer med demenssjukdom på särskilt boende. Interaktion med robotdjur. Sedvanliga insatser (i två fall kombinerat med levande vårdhundar). Ensamhet, oro, depression, livskvalitet med mera. Robotdjur kan öka välbefinnande, minska ensamhet och depression, stimulera minnet och upplevd tillhörighet till boendet samt öka livsglädje och socialt samspel.
Alla äldre är inte positiva till robotdjur. Det är därför viktigt att robotdjur används på ett individanpassat sätt.

Till rapporten
Äldre personer i särskilt boende. Två typer av naturbaserade inomhusinsatser har undersökts. Dels de som gett de äldre möjlighet att själva delta aktivt (till exempel skötsel av blommor), dels mer passiva insatser (möblerat med levande växter eller fotografier av växtlighet). I huvudsak sedvanliga insatser. Hälsa och välbefinnande. Naturbaserade inomhusinsatser som ger de äldre möjlighet till aktiva insatser kan ha positiva effekter för psykologiskt och socialt välbefinnande, engagemang och livskvalitet.

Till rapporten
Äldre med mild till måttlig demens i ordinärt boende eller på särskilda boende. Kognitiv träning av olika kognitiva processer och förmågor (t ex uppmärksamhet, informationsbehandling, minne och problemlösning). Ingen insats, väntelista eller andra insatser (t ex kognitiv rehabilitering, reminiscensterapi). Generell kognition (primärt utfallsmått), andra kliniska mått. upp till mellan 3 till 12 månader efter avslutad träning.

Kognitiv träning kan ha en liten till måttlig effekt på generell kognition för personer med mild till måttlig demenssjukdom
Kognitiv träning har inga kända nackdelar (t ex försämrat humör, minskat välmående, accelererad kognitiv försämring eller ökad belastning på vårdgivare).

Till rapporten

Äldre personer med demens och depression i ordinärt boende eller på särskilt boende. Icke-farmakologiska behandlingar (djurterapi, kognitiv stimulering, träning, massage och beröringsterapi, reminiscensterapi, multidisciplinär vård, arbetsterapi, kognitiv stimulering kombinerat) och läkemedelsbehandling. Sedvanlig insats, placebo, väntelista och annan läkemedels eller psykosocial insats. Symptom på depression.

Icke-farmakologiska insatser är lika eller mer effektiva än läkemedelsbehandling för personer med demenssjukdom och mild till måttlig depression. För personer med allvarlig depression är det vetenskapliga stödet oklart.

Till rapporten