Så hjälper vi gravida med förlossningsrädsla, depression och ångest under graviditet

De flesta gravida upplever en viss grad av oro, rädsla och ångest inför förlossningen. Men för mer än 10 procent är rädslan så intensiv att den betecknas som kliniskt relevant förlossningsrädsla. Hur finner man de gravida kvinnor som behöver hjälp, och hur bör behandlingen vid rädsla, depression och ångest se ut? SBU har gjort en systematisk översikt av forskningen på området.

Lästid: ca 1 min

Gravida med svår förlossningsrädsla identifieras ofta genom att de själva skattar sina besvär högt på en så kallad VAS-skala.

– Men det är då viktigt att få en fördjupad sjukdomshistoria eftersom rädslan kan bero på många olika saker, allt från tidigare traumatiska upplevelser till blod- och injektionsfobi, konstaterar professor Ann Josefsson, en av flera sakkunniga i SBU:s rapport.

Med det vetenskapliga underlag som finns idag går det dock inte att bedöma effekten av behandling av förlossningsrädsla.

Vad gäller behandling av depressiva symtom fann översikten visst vetenskapligt underlag för att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan minska dessa. Effekten på ångestsjukdom kunde däremot inte bedömas.

Psykoedukation, det vill säga utbildning som ger hjälp att hantera svåra känslor, kan tänkas minska depressiva symtom, men den dokumenterade effekten befanns inte kliniskt relevant. För interpersonell terapi (IPT), beteendeaktivering eller mindfulness fanns otillräckliga forskningsresultat, liksom för effekten av stödsamtal och psykodynamisk terapi (PDT).

 

Till rapporten "Förlossningsrädsla, depression och ångest under graviditet"

Publicerad 25 februari 2021

Till toppen