Vetenskap & Praxis
Hur undersöker vi egentligen effekter?
Kommer den här insatsen leda till att fler personer kan försörja sig? Kommer det nya arbetssättet medföra att färre ungdomsbrottslingar återfaller i brott? Och hur är det med eventuella negativa konsekvenser?


Födsel: Önskat snitt eller vaginalt spelar roll för mödrar och barn
Barn som har fötts med kejsarsnitt på kvinnans önskemål och utan medicinska skäl har lätt till måttligt ökad risk att få andningsstörning efter förlossningen, att behöva neonatalvård och att under uppväxten utveckla astma, jämfört med barn som har fötts vaginalt. Även kvinnorna får något oftare komplikationer, om även senare födslar räknas in. Det visar SBU:s utvärdering.

Viss effekt av hjärnträning vid mild till måttlig demens
Så kallad kognitiv träning för personer med mild till måttlig demens ger troligen viss allmän kognitiv förbättring under en period, och förbättrar möjligen även ordflödet i tal, jämfört med sedvanliga insatser, ospecifika aktiviteter eller ingen insats. Det visar en välgjord systematisk översikt från Cochrane som SBU har granskat* och kommenterat. Sammanlagt 2000 personer deltog i de 33 ingående studierna, varav de flesta randomiserade. Träningen bedrevs ofta individuellt under månader, och effekten verkade bestå 3–12 månader efter avslutad insats.

Diabetes: Samlad forskning visar kopplingar mellan mat och hälsa
Viss kost och livsstil är gynnsamt vid diabetes, visar en ny SBU-rapport. Hälsan är bättre hos dem som väljer att äta medelhavskost eller mer fibrer, baljväxter, kaffe, nötter och omättat fett. Samtidigt finns det personer som antagligen har sämre intellektuella, språkliga och ekonomiska förutsättningar att följa kostråd vid diabetes.
Senaste artiklarna från Vetenskap & Praxis
-
När gör screening nytta?
-
Sjukskrivning – åtta dagar eller sjuttioen?
-
Åtta steg mot klarare budskap
-
Det stora undantaget
-
Fakta tänjs till bristningsgränsen
-
Glöm mirakelmedicinen!
-
Starka bevis inte alltid användbara
-
Varken sjuk eller frisk
-
Vetenskap eller propaganda?
-
Sensation eller fakta?
-
Inte bara bot
-
Utvärderingar i ett samlat grepp
-
Innan skadan är skedd
-
Risker missbedöms på grund av irrationella faktorer
-
Skulle vi inte förstå vårt eget bästa?
-
Alla talar om kostnadseffektivitet men få vet vad som menas
-
Resurser för sjukvård: Används pengarna rätt?
-
Fallgropar i medicinen
-
Finns det några friska kvar?
-
Starka och svaga bevis – vad är det?
-
Gör hälsokontroller nytta?
-
Beprövad erfarenhet behöver omprövas
-
Indikationsglidning: Sikta brett – träffa snett?
-
Frågor och svar om vetenskaplig kvalitet
-
Utvärdering vaskar guldet ur en flod av forskningsresultat
-
Vården är till för de sjuka – inte för staten
-
Innovation är inte trolleri
-
Placera först och stödja sen troligen bäst
-
Ny insulinpump ger jämnare socker – men ännu ovisst vad detta är värt
-
Gallblåseinflammation: Operation blir bäst tidigt och med titthål
-
Främst teori bakom medel för andning hos nyfödd
-
Bipolär – nyare medel som fungerat akut kan förhindra återfall
-
Hur mår de sämst ställda?
-
SBU upplyser om lödning av åderbråck
-
SBU upplyser om metod mot hälsporre
-
Hur bra är blodprov för att upptäcka alzheimer?
-
Registerstudier bör utnyttjas bättre
-
Bipacksedeln – AVSEDD för vem?
-
Vad är vetenskap och varför behövs den?
-
Kotfraktur – bencement som sprutas in i ryggkotor har ett visst stöd
-
Ledningen måste bidra när ny kunskap tillämpas
-
Karies – svårt att avgöra vilka barn och unga som löper störst risk
-
Forskningsresultat om barn och läkemedel publiceras inte
-
Diagnostik på fastare grund
-
Hur ska vården främja rökstopp?
-
Så förebygger Stockholm karies hos barn och ungdomar