Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Kotfraktur – bencement som sprutas in i ryggkotor har ett visst stöd
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Frakturer i ryggkotor kan vara mycket smärtsamma. Nu finns det ett visst vetenskapligt stöd för att bencement, när det injiceras i skadade ryggkotor hos bensköra personer, på kort sikt ger bättre smärtlindring och funktion än enbart smärtstillande läkemedel.
En ny metod vid svåra smärtor på grund av frakturer i ryggkotor, till exempel vid benskörhet, innebär att bencement sprutas direkt in i den skadade kotan med en kanyl. Metoden kallas perkutan vertebroplastik (PVP).
SBU Alerts granskning av forskningen om metoden visar att det finns begränsat vetenskapligt stöd för att behandling med PVP vid kotkompression som orsakats av benskörhet på kort sikt ger bättre smärtlindring och funktionsförmåga än konventionell behandling (evidensstyrka 3)*. PVP kan ge snabbare smärtlindring, ökad funktionsförmåga och högre livskvalitet jämfört med enbart smärtstillande läkemedel. Komplikationer som ger symtom uppstår vid 3–4 procent av alla ingrepp, men allvarliga komplikationer är ovanligt.
Kunskapsluckor
Fortfarande finns en del kunskapsluckor. Metodens effekter och risker på lång sikt är ofullständigt undersökta. Eventuellt kan PVP öka risken för ny kompression i intilliggande kota, men detta är osäkert.
Det är också oklart hur metoden fungerar för personer som har kotfraktur av andra skäl än benskörhet. Det vetenskapliga underlaget räcker inte för att bedöma patientnyttan vid metastaser i ryggkotor och vid myelom, tumörsjukdomar i benmärgen. Metodens effekter, risker och biverkningar på lång sikt är otillräckligt kända.
SBU understryker att det är angeläget att utföra randomiserade och blindade studier för att minska risken för en överskattning av behandlingseffekten. Observationsstudier av hög kvalitet och med lång uppföljningstid, till exempel i ett nationellt kvalitetsregister, är också angeläget för att möjliggöra bedömning av effekter och risker på sikt.
I dag övervägs PVP i svåra fall då konventionella metoder inte har gett acceptabel smärtlindring. Utan sådan lindring har dessa patienter svårt att röra sig och att klara sitt dagliga liv utan hjälp. [RL]
* Evidensstyrka 3 betyder begränsat vetenskapligt underlag.
SBU:s bedömning av kunskapsläget
- Det går inte att avgöra om perkutan vertebroplastik respektive ballongkyfoplastik vid symtomgivande kotfrakturer beroende på osteoporos leder till bättre behandlingsresultat än icke-kirurgisk behandling respektive ett placeboingrepp1.
- Cementläckage är vanligt förekommande vid genomförandet av båda metoderna. Det ger oftast inga symtom men den kliniska betydelsen av detta läckage är ofullständigt känd.
- Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt avseende kostnadseffektiviteten för perkutan vertebroplastik och ballongkyfoplastik.
- Randomiserade och blindade prövningar bör utföras men dessa är förenade med avsevärda metodologiska problem. Bedömning av metodernas effekter och risker på längre sikt förutsätter systematisk uppföljning, t ex genom ett nationellt kvalitetsregister.
Läs SBU Alert-rapporten "Perkutan vertebroplastik vid svår ryggsmärta pga kotkompression".