Alla talar om kostnadseffektivitet men få vet vad som menas

Nyckelordet inom hälsoekonomi är kostnadseffektivitet – ett mått på hur mycket resurser som krävs för att nå ett visst mål. 

Kostnads-effektanalyser kan användas till exempel som underlag för att fördela resurser inom sjukvården. Läkemedelsindustrin använder också beräkningar av kostnadseffektivitet som argument i sin marknadsföring. Problemet är att experterna är oense om hur analysen ska utföras.

– Vi måste vara lika kritiska till ekonomiska beräkningar som till medicinska forskningsresultat, säger Lars-Åke Marké, hälsoekonom på SBU.

– Hälsoekonomi är en ung vetenskap, och det saknas fortfarande en enhetlig inställning till hur beräkningarna ska göras. Olika modeller kan ge skilda resultat.

En expertgrupp inom det amerikanska socialdepartementet har försökt reda ut oklarheterna. Deras nya rapport Cost-Effectiveness in Health and Medicine tar upp problem och felkällor som kan påverka resultaten. Marké ger exempel.

– Vilka kostnader ingår i beräkningarna och vilka utesluts? I vissa fall ingår bara direkta kostnader för sjukvården, i andra fall inkluderar man samhällets kostnader för produktionsbortfall på grund av sjukskrivning och förtidspensionering.

– Bedömningarna av vilken metod som är mest kostnadseffektiv blir också mycket olika beroende på vilket perspektiv som anläggs – individens, sjukvårdens, industrins eller samhällets.

– En annan viktig upplysning är vilka forskningsresultat som man har använt för att ange den medicinska nyttan. Om beräkningarna bygger på optimistiska tolkningar av osäkra studier så överskattas kostnadseffektiviteten.

– Vi måste också vara skeptiska till uttalanden om att en metod "är kostnadseffektiv". Det beror alltid på vad man jämför med - det bästa alternativet, ett dåligt alternativ, placebo eller ingen åtgärd alls. Allt är ju relativt.