Kunskapsläget kan ha förändrats genom att det har kommit ny forskning eller systematiska översikter av relevans för den aktuella frågeställningen. Sammanställda resultat och ett kunskapsläge med starkt vetenskapligt stöd är dock ofta tillförlitliga över tid.

Välkommen att läsa mer i SBU:s Metodbok. Metodboken ger vägledning åt de som utför och granskar systematiska översikter inom hälso- och sjukvård, tandvården samt socialtjänst och funktionshinderområdet. 

Enklare att utesluta hjärtsvikt

Ett nytt blodprov gör det möjligt att på ett säkert sätt utesluta hjärtsvikt hos patienter med symtom. Färre behöver utredas i onödan. Det visar en ny rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Lästid: ca 1 min

Ungefär 200 000 svenskar har hjärtsvikt, det vill säga nedsatt hjärtfunktion, med symtom. Tillståndet ger till exempel andfåddhet, trötthet och svullna ben. Samma symtom är dock vanliga även hos personer utan hjärtsvikt.

För att vara säker på om en person har hjärtsvikt krävs en mätning av hjärtats funktion. Idag används oftast ultraljud, så kallad ekokardiografi, men den metoden är både personalkrävande och relativt dyr. Därför är det viktigt att så få patienter som möjligt undersöks i onödan.

En ny metod innebär att man mäter blodets halt av vissa ämnen, de så kallade peptiderna BNP (Brain Natriuretic Peptide) respektive NT-proBNP. Dessa produceras i ökad mängd när musklerna i hjärtats kammare utsätts för belastning som vid hjärtsvikt.

När blodets nivå av peptiderna är låg fungerar hjärtat normalt och då behövs ingen fortsatt utredning av hjärtsvikt. Vid förhöjda värden måste man däremot undersöka hjärtfunktionen på andra sätt för att kunna slå fast om en patient har hjärtsvikt eller inte.

SBU-rapporten visar att det finns måttligt starkt vetenskapligt stöd för att den nya metoden är bra på att utesluta att en undersökt person har hjärtsvikt. Däremot är kunskapen om metodens kostnadseffektivitet fortfarande otillräcklig, tillägger SBU. 

Till toppen