Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Vetenskap & Praxis

Arbetsmiljö – kemikalier kopplas till sjukdomar i hjärta och kärl

Hjärtsjukdom är vanligare hos personer som arbetar där det förekommer exempelvis kvartsdamm, motoravgaser och svetsning. Det visar SBU:s granskning av arbetsmiljöstudier av samband mellan olika kemiska ämnen och sjukdom i hjärta och kärl.

Med hjälp av ledande forskare har SBU utvärderat arbetsmiljöstudier av exponering för olika kemikalier på arbetet och förekomst av vissa sjukdomar i hjärta och kärl: hjärtsjukdom, stroke, högt blodtryck och lung-hjärtsjukdom, cor pulmonale, ett tillstånd där lungsjukdom har fått blodtrycket i lungorna att stiga och hjärtats högersida att svikta. Resultaten sammanfattas i tabellen här intill. Kunskaperna kan få betydelse bland annat för arbetsmiljöarbetet – exponeringen för vissa faktorer på svenska arbetsplatser kan behöva följas och insatser prövas för att minska exponeringen.

Rapporten visar hur olika kemikalier i arbetsmiljön har kunnat kopplas till hjärt-kärlsjukdom i så kallade epidemiologiska studier. Granskningen visar också hur säkra kopplingarna i dessa undersökningar är, och på vilka områden det saknas kunskap. Däremot visar SBU-rapporten inte hur starka de påvisade sambanden är, det vill säga hur mycket vanligare en sjukdom är när ett visst ämne förekommer i arbetsmiljön.

Vad en exponering kan innebära för en enskild person måste alltid bedömas från fall till fall, betonar SBU. Bland annat varierar förutsättningarna för hälsa och sjukdom hos olika individer. Dessutom har de epidemiologiska studierna analyserat exponering för kemikalier på arbetsplatsen som helhet, inte på individnivå. SBU framhåller att den forskning som har utvärderats nu inte kan förväntas fånga upp samtliga ämnen med koppling till sjukdom i hjärta och kärl. För det första är det fortfarande ett begränsat antal ämnen som har undersökts. För det andra finns det sällan epidemiologiska studier av ämnen som leder till akut död i hjärt-kärlsjukdom – sådana kemikalier är ovanliga i arbetsmiljön. Ändå vet man exempelvis att fluorvätesyra kan leda till dödlig rubbning av hjärtrytmen redan vid hudkontakt. Detta har dokumenterats på annat sätt.

En av många utmaningar för arbets-miljöforskare är den så kallade healthy worker survivor-effekten. Vissa arbetsplatser ställer nämligen krav på fysisk arbetsförmåga vid anställningen. Då kan det redan från början bli ett urval av ovanligt friska personer som anställs. Dessa börjar med ett hälsomässigt bättre utgångsläge än andra. Dessutom är det bara personer som håller sig friska som i längden finns kvar i samma arbetsmiljö. Alla som tidigare har arbetat där och som har blivit sjuka saknas. Skulle forskarna rakt av jämföra hälsan hos personer som finns på en sådan arbetsplats med hälsan i den allmänna befolkningen, skulle läget alltså se likvärdigt ut i båda grupperna, även om arbetsmiljön har varit skadlig. Det finns dock metoder i forskningen för att försöka kompensera för sådana metodfel.

I SBU-projektet granskades och gallrades över 8 000 artikelsammanfattningar utifrån studiernas relevans och kvalitet. Kvar blev 164 vetenskapliga artiklar som gällde olika kemikalier och olika sjukdomar i hjärta och kärl. Slutsatserna bygger på just dessa studier, som avser exponering för kemiska ämnen i arbetsmiljön, inte i den allmänna miljön eller i hemmiljön. Den nya översikten kompletterar en tidigare utvärdering från 2015 där SBU granskade andra faktorer i arbetsmiljön som kan ha samband med hjärt-kärlsjukdom. Andra tidigare SBU-rapporter om arbetsmiljö har inriktats på sömnstörningar, symtom på depression och utmattningstillstånd, ryggproblem och artros-besvär.

SBU:s slutsatser kemi & hjärt-kärlsjukdom

SBU har systematiskt granskat och sammanställt den samlade forskningen om samband mellan exponering för kemiska ämnen i arbetsmiljön och hjärt-kärlsjukdom. Här används hjärt-kärlsjukdom som ett övergripande begrepp för hjärtsjukdom, lung-hjärtsjukdom, stroke och högt blodtryck.

  • Hjärtsjukdom: Det finns ett påvisat samband med exponering för kvartsdamm, motoravgaser och svetsning i arbetsmiljön, vilket är vanligt i Sverige i dag. Samband har också påvisats när det gäller arsenik, bens(a)pyren, bly, dynamit, koldisulfid, kolmonoxid, skärvätskor, samt tobaksrök i arbetsmiljön. Detsamma gäller arbete med elektrolytisk aluminiumframställning och framställning av papper med sulfatmetoden. Samband har också konstaterats för ämnen som i dag inte är tillåtna i svensk arbetsmiljö, som fenoxisyror och nyanvändning av asbest.
  • Lung-hjärtsjukdom (cor pulmonale): Det finns ett påvisat samband med exponering för kvartsdamm och asbest i arbetsmiljön.
  • Stroke: Det finns ett påvisat samband med exponering för bly, koldisulfid och fenoxisyror, liksom för arbete med elektrolytisk aluminiumframställning.
  • Högt blodtryck: Det finns ett påvisat samband med exponering för asbest och bly i arbetsmiljön.
  • Det saknas underlag för att bedöma om sårbarheten för hjärt-kärlsjukdom skiljer sig mellan kvinnor och män som har samma exponering för kemiska ämnen i arbetsmiljön.

Samband med hjärt-kärlsjukdom har påvisats

Exponeringen för kemikalier i arbetsmiljön sker i olika form: som vätska, gas eller aerosol – små partiklar som är finfördelade i luften, i flytande form eller som fast materia, det vill säga damm. Partiklarna når olika långt ner i andningsorganen beroende på sin storlek. De sammanvägda forsknings-rönen i SBU-rapporten redovisas utifrån ämne, inte partikelstorlek.

Kemikalier kan delas in på många olika sätt. Ett system som används för ämnen och blandningar som släpps ut på marknaden inom EU är classification, labelling and packaging, CLP. Ett annat system inom EU är registration, evaluation, authorisation and restriction of chemicals, Reach. SBU har dock inte utgått från dessa kategoriseringar – de studier som rapporten vägt samman har andra utgångspunkter.

Observera att listan nedan bara anger ämnen där befintliga studier har påvisat ett samband med hjärt-kärlsjukdom. Ämnen som inte undersökts alls eller där underlaget inte räcker för en slutsats har inte tagits med här.

  • Aluminiumframställning med elektrolys kan innebära exponering för bl a aluminiumoxid, kryolit, poly-cykliska aromatiska kolväten, fluorider, kolmonoxid och svaveldioxid.
  • Arsenik förekommer till exempel i arbetsmiljöer där man smälter bly, zink och koppar, där man tillverkar eller använder bekämpningsmedel samt inom mikroelektronik- och läkemedelsindustrin.
  • Asbest förbjöds främst på grund av cancerrisken. Materialet har främst använts i byggindustrin, men det förekommer i äldre byggnadsmaterial, men även till exempel som isolering på båtar, samt i bromsband.
  • Bens(a)pyren är ett polycykliskt aromatiskt kolväte som bildas vid förbränning av organiska ämnen i många industriella processer.
  • Bly förekommer bl a i arbetsmiljön på blysmältverk, vissa gjuterier, glasbruk, vid skrotning, skärbränning, slipning och renoveringsarbeten i material som innehåller bly eller målats med blyfärg.
  • Dynamit innehåller nitratestrar. Vid sidan av personer som tillverkar sprängämnen exponeras till exempel bergsprängare, gruv- och byggnadsarbetare.
  • Fenoxisyror har använts som växtbekämpningsmedel och har sålts under namnet hormoslyr, som använts bl a för bekämpning av sly inom skogsbruket. Förbjöds 1992 i Sverige.
  • Koldisulfid används främst som lösningsmedel vid tillverkning av rayontextilier men också vid tillverkning av andra kemikalier.
  • Kolmonoxid bildas vid ofullständig förbränning av organiska material och finns bl a i cigarrettrök. Ämnet är också förknippat med många industriprocesser som gjuteriarbete, elektrolytisk aluminiumframställning, motoravgaser, framställning av koks och stadsgas samt svetsning med acetylengas.
  • Kvartsdamm (kristallin kiseldioxid) är vanligt inom gruv-, sten- och stålindustrin samt vid glas- och slipvarutillverkning, porslins- och keramikarbete och byggnadsarbete. Cirka 85 000 personer är yrkesexponerade i vårt land.
  • Motoravgaser innehåller dels partiklar med en kärna av elementärt kol som polycykliska aromatiska kolväten fastnar på, dels gaser med en blandning av många ämnen, bl a kväveoxider, koldioxid och kolmonoxid. Omkring 81 000 personer i Sverige utsätts för dieselavgaser på arbetet.
  • Papperstillverkning med sulfatmetoden innebär exponering för svavelväte, dimetylsulfid, dimetyldisulfid och metylmerkaptan. I Sverige arbetar 40 000 personer med framställning av pappersmassa och papper. Sulfatmetoden är den vanligaste. (De arbetsmiljöstudier som SBU har sammanställt räcker inte för att dra slutsatser om sulfitmetoden och hjärtsjukdom.)
  • Skärvätskor (kylvatten eller kyl-vätska) kan vara syntetiska eller halvsyntetiska och innehåller ibland mineraloljor, bakterier och endotoxiner. Vätskorna används vid metallbearbetning inom verkstadsindustrin, som slipning, svarvning, borrning och fräsning.
  • Svetsrök innehåller oftast järnpartiklar, men flera andra metaller kan ingå, till exempel aluminium, mangan och bly. Antalet svetsare i landet brukar uppskattas till 20 000, men betydligt fler svetsar i arbetet utan att kallas svetsare. 
  • Tobaksrök i arbetsmiljön förekommer fortfarande i Sverige, bl a vid arbete i andras hem och på vissa vård-hem och institutioner. Många människor har exponerats tidigare vid arbete i restauranger och barer men också i kontorsmiljö och inom vården.
Kort översikt av resultaten. 
Kemiska ämnen i arbetsmiljönHjärt-kärlsjukdom
HjärtsjukdomLung-hjärtsjukdomStrokeHögt blodtryck
Arsenik
Asbest
Bens(a)pyren
Bly
Electrolytisk aluminiumframställning
Fenoxisyror med TCDD
Framställning av papper med sulfatmetoden
Koldisulfid
Kolmonoxid
Kvarts och andra former av kristallin kiseldioxid
Motoravgaser
Nitroglycerin/dynamit
Skärvätskor
Svetsning
Tobaksrök på arbetsplatsen
Övriga kemiska exponeringar* ⚪* ⚪*  ⚪*  ⚪* 

* SBU har bearbetat data som gäller många andra ämnen, där det vetenskapliga underlaget inte räcker för att avgöra om exponering är kopplat till hjärt-kärl-sjukdom. Ett exempel är kvicksilver, där underlaget är otillräckligt för att bedöma eventuella samband med hjärtsjukdom, stroke och högt blodtryck. En fullständig sammanställning finns i SBU-rapporten.

♢ = Samband har påvisats mellan exponering för ämnet och förekomst av tillståndet.

⚫ = Det går inte att avgöra om det finns ett samband eller inte. (Observera att ”otillräckligt” vetenskapligt underlag inte behöver innebära att ämnet är riskfritt. Det betyder bara att kunskap saknas.)

⚪ = Ingen studie motsvarade de krav som ställdes i översikten. För ”tillstånd med blodtrycksförändringar under graviditet” gick det inte att avgöra om det fanns något samband med exponering för kemiska ämnen i arbetsmiljön.