Koagulationspåverkan vid infektion med coronavirus

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Vilka vetenskapliga studier finns om: (1) koagulationspåverkan (2) behandling mot tromboembolism och (3) behandling av patienter med redan pågående antikoagulantiabehandling vid infektionssjukdomarna covid-19, sars och mers?

Frågeställare: Krisledningen på Socialstyrelsen

Sammanfattning

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning, relevansgranskning och bedömning av vetenskaplig kvalitet (risk för bias) inkluderat totalt 13 artiklar.

När det gäller frågan (1) om koagulationspåverkan hos patienter med covid-19 har två systematiska översikter inkluderats. Översikterna redovisar resultat för olika koagulationsmått i relation till svårighetsgrad i sjukdomen covid-19. Fem primärstudier, som undersökt olika grupper av covid-19 patienter, har också inkluderats. Resultaten visade främst att förhöjda värden på D-dimer och vita blodkroppar, samt sänkta värden för lymfocyter och trombocyter, hade samband med allvarliga symptom och mortalitet för patienter med covid-19.

Utöver det har ytterligare tre primärstudier inkluderats, där två studier har jämfört covid-19 patienter med andra grupper och en studie har jämfört sars-patienter med friska personer. Sammantaget framgick att koagulationsrubbningar var vanliga, och att tromboemboliska komplikationer förekommer förhållandevis ofta vid infektion med SARS-CoV-2 virus.

När det gäller frågan (2) om behandling mot tromboembolism hos patienter med covid-19 har tre artiklar, baserade på två primärstudier, inkluderats. Två av dessa artiklar (från samma datainsamling) beskrev patienter med allvarlig covid-19 som behandlats med antikoagulantia. I hela behandlingsgruppen kunde någon effekt av behandlingen inte påvisas. Däremot framgick att bland de patienter som hade påtagligt förändrade koagulationsvärden och som behandlats med antikoagulantia avled färre personer jämfört med obehandlade patienter. Bland de patienter som inte fått någon behandling ökade mortaliteten med ökande koagulationsvärden. Dessutom visade en jämförelse med influensapatienter på intensivvårdsavdelning att patienter med covid-19 generellt sett hade högre trombocytvärden. Sammantaget redovisade de två artiklarna en effekt av förebyggande antikoagulantiabehandling på mortalitet för patienter med tydligt förändrade koagulationsvärden, men inte för hela patientgruppen med covid-19.

Den tredje artikeln var en liten studie som undersökt behandling med det orala läkemedlet dipyridamol för patienter med allvarlig covid-19. Ytterligare tre studier identifierades om trombosprofylax, men utan att någon jämförelse gjordes inom eller mellan grupper. Dessa beskrivs kortfattat under avsnittet ”Övriga studier”. Ingen studie hade studerat patienter i öppen vård.

När det gäller frågan (3) om covid-19 patienter med en redan pågående antikoagulantiabehandling har ingen studie identifierats.

SBU:s upplysningstjänst identifierar och redovisar sammanställd forskning (systematiska översikter) eller identifierar vetenskapliga studier som svar på en avgränsad fråga. Vi bedömer risken för bias (överskattning eller underskattning av resultat) i studierna och presenterar författarnas slutsatser från systematiska översikter med låg eller måttlig risk för bias. I svaren väger vi inte samman resultaten eller bedömer graden av vetenskaplig tillförlitlighet.