SBU har kartlagt forskning om insatser för beteendeförändring som erbjudits till äldre personer för att främja hälsa – till exempel genom att ge stöd för att ändra levnadsvanor som annars kan påverka hälsan negativt på sikt.

Kartläggningen visar att ett antal sådana insatser har utvärderats i olika systematiska översikter de senaste åren. Det är främst insatser för ökad fysisk aktivitet och insatser för egenvård vid olika ohälsotillstånd som undersökts.

Det är 38 systematiska översikter som ingår i kartläggningen. I majoriteten av dem har man undersökt insatser för ökad fysisk aktivitet med målet att förbättra styrka, kondition och balans hos äldre personer. En annan stor grupp av översikter är de som har undersökt insatser som ska främja egenvård vid åldersrelaterade ohälsotillstånd som till exempel diabetes eller hjärt- och lungsjukdom. Enstaka översikter har utvärderat insatser för att främja andra hälsosamma levnadsvanor.

I sju av den delgrupp av 22 översikter som av SBU bedömts som tillräckligt tillförlitliga anger författarna att resultaten visar en positiv effekt av insatsen på beteende eller hälsa: det gäller fyra översikter i vilka man har utvärderat olika insatser för egenvård och tre för ökad fysisk aktivitet. I en av de 22 översikterna anger författarna att insatsen inte har någon effekt, och i övriga 14 att det vetenskapliga underlaget inte har räckt för att besvara frågan om de utvärderade insatserna har en effekt.

Enbart en minoritet av översikterna har tagit stöd av en teoretisk modell för beteendeförändring vid utvärderingen.

Det finns utvärderingar av olika insatser som syftar till ökad fysisk aktivitet och till egenvård av åldersrelaterade ohälsotillstånd. Däremot saknas utvärderingar av insatser för många andra viktiga beteenden och levnadsvanor som kan främja hälsa hos äldre personer.

Enbart i en mindre andel av översikterna har författarna angett att de kan uttala sig om de utvärderade insatsernas effekter, men i övriga att underlaget inte räcker för att man ska kunna dra några säkra slutsatser. Det betyder att vi för de insatserna inte vet om, eller hur, de påverkar beteende och hälsa – de behöver studeras vidare.

Vi inkluderade systematiska översikter, publicerade från år 2020 till oktober 2024, som har utvärderat insatser för beteendeförändring och undersökt deras effekter på beteende eller på hälsa (inklusive funktion och livskvalitet). Insatserna skulle dessutom ha utvärderats för äldre personer över 65 år och kunna erbjudas inom ramen för svensk primärvård.

Översikternas tillförlitlighet har granskats, och risken för att de resultat som presenterats i dem kan ha påverkats av bias har bedömts som antingen låg, måttlig eller hög. För den delgrupp av översikter som bedömts ha låg eller måttlig risk för bias redovisas översiktsförfattarnas resultat om insatsernas effekter. Resultat som beskriver innehåll redovisas för samtliga inkluderade översikter.

Resultat som visar vad det finns för sammanställd forskning presenteras i en interaktiv evidenskarta. Resultat som visar kunskap och kunskapsluckor om insatsernas effekter redovisas i resultatkapitlet i rapporten.

Rapporten är utförd inom ramen för ett regeringsuppdrag om kommunal hälso- och sjukvård (Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens beredning för medicinsk och social utvärdering S2022/03243). I uppdraget ingår att SBU ska ta fram kunskapsunderlag som kan stödja den primärvård som bedrivs i kommunal regi och de insatser för patienter som samordnas av region och kommun. Kunskapsunderlagen ska även ge stöd till Socialstyrelsen i deras arbete med vägledning.

Rapporten vänder sig till alla som vill veta mer om det aktuella kunskapsläget om insatserna. Vi tror att särskilt de som arbetar med, eller forskar om, hälsofrämjande insatser för äldre i primärvården och i omsorgen kan ha nytta av kartläggningen.

Vem som räknas till kategorin äldre personer varierar något mellan länder, men vanligt är att sätta en gräns vid 60 eller 65 år – det vill säga en ålder då många närmar sig pension. I Sverige går den gängse gränsen för vad som räknas som en äldre person vid 65 år. År 2023 var en femtedel av Sveriges befolkning över 65 år. Gruppen äldre personer ökar såväl i Sverige som i många andra länder. Det är främst andelen personer i det äldsta spannet, det vill säga de som är 80 år eller äldre, som ökar. I en prognos beräknas dessutom medellivslängden i Sverige förlängas ytterligare under de närmaste femtio åren, från dagens 85 år för kvinnor och 82 för män, till 90 år för kvinnor respektive 88 för män. Enligt samma prognos kommer då personer som är 80 år och äldre att utgöra 10 procent av befolkningen, jämfört med dagens fem [1] [2].

Att en högre andel människor lever allt längre kan ses som en framgång för samhället, som ett resultat av ett ökat välstånd och som en följd av god tillgång till modern hälso- och sjukvård (med vars hjälp tidigare livshotande tillstånd kan behandlas). För många kan också den livserfarenhet som kommer med ålder förenas med positiva upplevelser av personlig utveckling och emotionell stabilitet [3]. Samtidigt följer med ökad ålder en högre risk för åldersrelaterade sjukdomar och funktionsnedsättning [4] [5] något som kan medföra oönskade begränsningar och minskad självständighet [6]. Denna utveckling ställer i sin tur högre krav på vård och omsorg i samhället.

För att möta behoven i en åldrande befolkning har Världshälsoorganisationen (WHO) föreslagit en strategi för ett hälsosamt åldrande. Med ett hälsosamt åldrande menar WHO en process som bidrar till att utveckla och bibehålla individens funktionsförmåga vid de fysiologiska och psykologiska förändringar åldrandet kan medföra. Vidare menar WHO att det är samhällets uppgift att erbjuda insatser som stödjer detta, se Faktaruta 2.1.

Hälsopromotion bygger på kunskapen om att levnadsvanor och livsstil påverkar hälsa. Syftet med hälsopromotion är att ge människor stöd för att kunna välja och utöva en hälsosam livsstil. Det omfattar enligt WHO dels arbete med att skapa en hälsofrämjande miljö på samhällsnivå, dels insatser som underlättar och stödjer hälsosamma val på individnivå (Faktaruta 2.2). De insatser vi undersöker i den här rapporten syftar till att stödja det som WHO benämner som hälsolitteracitet, det vill säga individens tillgång till kunskap, förmåga och information som grund för hälsosamma val.

Att tillägna sig vanor som stödjer hälsa, och att undvika onödiga risker som kan leda till ohälsa, är viktigt för alla. Men, på grund av den ökade sårbarhet för sjukdom och funktionsnedsättning som följer med hög ålder, kan det vara särskilt viktigt för äldre personer. Konkret kan det handla om att få stöd för att ändra beteenden i en hälsofrämjande riktning: som att utöva fysisk aktivitet på ett sätt som bidrar till kondition, styrka och balans; att äta en tillräckligt varierad och näringsrik kost; och att undvika skadliga droger som alkohol och tobak [10]. För äldre personer kan sådana förändringar understödja möjligheterna till bibehållen självständighet och livskvalitet. Och för samhället till ett minskat behov av vård- och omsorg och därmed minskade kostnader [11] [12].

2.3.1 Hälsopromotion i svensk hälso- och sjukvård och äldreomsorg

Hälso- och sjukvården har i uppdrag att arbeta förbyggande. Sedan år 2021 är det förebyggande arbetet en del av primärvårdens grunduppdrag (13 a kap. 1§ HSL (2017:30)) [16]. Av lagtexten framgår att primärvården ska ”tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förutsättningar.” Primärvården, som omfattar även den kommunala hälso- och sjukvården och hemsjukvården, har alltså i uppdrag att arbeta hälsofrämjande både på samhälls- och på individnivå. Även i den nya Socialtjänstlag som trädde i kraft i juli 2025 anges att Socialtjänsten ska arbeta förebyggande – något som får betydelse för äldre personer i behov av äldreomsorg (2 kap. 4§ SoL (2025:400)) [17].

Några exempel på hälsofrämjande insatser som prövas i hälso- och sjukvården idag för att undersöka hälsorisker, och vid behov stödja förändring till hälsosamma levnadsvanor hos äldre personer, är riktade hälsosamtal, förebyggande hembesök och olika insatser för fallprevention [18] [19] [20] [21].

Att ändra beteende och att byta väl inarbetade levnadsvanor kan vara en utmaning – även för den som har kunskap och vet vad som behöver förändras. Teorier om beteendeförändring försöker förstå och förklara processer som styr våra beteenden och vad som driver förändring av dem. Teorierna kan bidra med en systematik som hjälper den som vill utveckla en ny insats, och den som vill förstå en redan införd insats, att identifiera komponenter som påverkar beteenden.

Nedan ger vi några exempel på teorier om beteendeförändring. Vi beskriver också kort ett ramverk som i hälso- och sjukvårdssammanhang ofta refereras.

2.4.1 Teorier om beteendeförändring

Några exempel på ofta citerade teorier om beteendeförändring är den socialkognitiva teorin, den transteoretiska modellen och COM-B-modellen [22] [23]. Dessa tre teorier har alla som mål att förstå och förklara beteendeförändring, men med olika utgångspunkter: den socialkognitiva teorin beskriver hur yttre faktorer samverkar med egenskaper hos den enskilda individen för att förändra beteende; den transteoretiska modellen beskriver beteendeförändringen som en process i ett antal steg; och COM-B-modellen beskriver hur egenskaper hos individen samspelar med varandra och med beteende (Faktaruta 2.3).

2.4.2 Från teori till insats

Den forskargrupp som står bakom COM-B har med den modellen som grund också utvecklat ett ramverk för beteendeförändring: Behaviour Change Wheel eller beteendeförändringshjulet. Hjulet utgår från COM-B-modellen men bygger ut den med olika funktioner för beteendeförändring för olika ändamål. Vitsen med beteendeförändringshjulet är att ge den som själv vill konstruera en insats ett verktyg som stöd för att fundera över vad, eller vilka olika komponenter, man kan behöva påverka för att nå beteendeförändring i olika sammanhang [24].

Forskargruppen har dessutom utvecklat en taxonomi (en systematisk klassificering) för beteendeförändringstekniker för att identifiera specifika komponenter som beroende av ändamål och kontext kan vara lämpliga att inkorporera i en insats, och som i taxonomin kopplas till beteendeförändringshjulet [24].

Under arbetet med kartläggningen har vi noterat att COM-B-modellen, beteendeförändringshjulet och tillhörande taxonomi för beteendeförändringstekniker är det ramverk författare nästan undantagslöst använt sig av.

Kartläggningen utförs med en systematisk arbetsprocess som liknar processen för en systematisk översikt – och syftet med den systematiska metoden är detsamma: att så långt det är möjligt säkerställa att de resultat vi redovisar är representativa för forskningsområdet. Skillnaderna, jämfört med en systematisk översikt, är att vi:

• samlar forskning på en aggregerad nivå ovanför den systematiska översikten (Figur 2.3)
• inte gör några egna analyser av effekter utan stannar vid att beskriva innehållet och resultaten i de översikter vi har identifierat.

Vårt mål är att visa vad det finns för sammanställd forskning om hälsofrämjande insatser för beteendeförändring riktade till äldre personer: vilka insatser man har utvärderat genom att sammanställa forskningen om dem; hur man har utvärderat insatserna; och vilka slutsatser man har dragit om insatsernas effekter.

2.5.1 Resultaten redovisas i en evidenskarta och tabellform

Information om de översikter som har identifierat sammanfattas i en evidenskarta. Där uppges:

• för vilka insatser och populationer som vi har hittat systematiska översikter
• hur vi har bedömt översikternas risk för bias (risken för att resultaten i dem kan vara missvisande)
• länk till var respektive översikt är publicerad.

För de översikter som håller en tillräckligt hög kvalitet (låg eller måttlig risk för bias) redovisar vi även översiktsförfattarnas slutsatser om effekt. Om författarna anger att kunskapsunderlaget inte räcker för att uttala sig om insatsen effekt räknar vi det som en kunskapslucka. Resultat som visar översiktsförfattarnas bedömning av effekt hittar du i resultatkapitlet, i Tabell 5.2.

Syftet har varit att identifiera och kartlägga systematiska översikter om insatser för beteendeförändring som erbjuds för att främja hälsa hos äldre personer – avgränsat till sådan beteendeförändring som personen kan upprätthålla självständigt efter insatsens avslut.

De övergripande frågorna är:

• Vad finns det för systematiskt sammanställd forskning om insatser för beteendeförändring som syftar till att främja hälsa hos äldre personer?
• Vilken kunskap och vilka kunskapsluckor om effekter av sådana insatser går att identifiera?

Nedan beskrivs de krav som ställts på en översikt för att den ska inkluderas i kartläggningen.

3.2.1 Population

Populationen ska ha bestått av äldre personer från 65 år (den gränsen valdes då projektgruppen ansåg att den bäst motsvarar svenska förhållanden och svensk lagstiftning). Åldersgränsen behöver inte ha varit beskriven som ett urvalskrav i översikten, det räcker att den sammantagna snittåldern i inkluderade primärstudier var 65 eller äldre.

Vi har gjort en tydlig avgränsning i populationen. Översikter som behandlat personer med allvarlig sjukdom som medför kort förväntad återstående livslängd har inte tagits med.

3.2.2 Interventioner

De undersökta insatserna ska ha erbjudits för att främja hälsa hos äldre personer.

Dessutom ska:

• insatserna ha relevans för svensk hälso- och sjukvård och kunna erbjudas inom ramen för primärvård. Vi har inkluderat insatser som kan erbjudas i samarbete med det som i Sverige motsvaras av äldreomsorg.
• författarna till översikten ha angett att insatserna erbjuds för att åstadkomma en beteendeförändring hos de personer som får dem.
• personen kunna bibehålla beteendeförändringen efter insatsens avslut självständigt.

3.2.3 Kontroll

För att utvärdera effekten av olika insatser ska man i översikten ha jämfört resultaten med:

• en annan insats
• sedvanlig vård
• ingen insats
• en mätning efter insatsens avslut (jämfört med före insatsens inledning).

3.2.4 Utfall

Utfallen ska ha mätts vid, eller helst en tid efter, insatsens avslut. Det ska finnas utfallsmått som visar effekter på antingen:

• fysisk eller psykologisk hälsa
• funktion
• beteende.

Om det har undersökts i en översikt redovisar vi även utfallsmått som visar:

• livskvalitet och välbefinnande
• upplevelser och erfarenheter av insatsen
• implementering
• kostnadseffektivitet
• negativa effekter och biverkningar.

3.2.5 Designkrav på systematiska översikter

Enbart systematiska översikter som utvärderat effekter som mätts kvantitativt har inkluderats.

3.2.6 Andra avgränsningar

Vi har enbart inkluderat:

• systematiska översikter som publicerats från år 2020 till oktober 2024. Detta för att säkerställa att de resultat som presenteras i kartläggningen visar aktuellt kunskapsläge.
• översikter som publicerats i en fackgranskad tidskrift eller av en offentlig HTA-organisation.
• översikter som har publicerats på engelska eller ett skandinaviskt språk.

3.3.1 Litteratursökning

Systematiska litteratursökningar utfördes den 14 maj 2024 och den 3 oktober 2024. Sökstrategin redovisas i sin helhet i Bilaga 1.

Sökningarna utfördes i databaserna:

• APA PsycInfo (EBSCO)
• CINAHL (EBSCO)
• Epistemonikos
• International HTA Database
• Ovid MEDLINE® ALL
• Scopus (Elsevier).

Sökningen delades in i tre block: ett för populationen äldre personer, ett för beteendeförändring (kopplat till intervention eller utfall) och ett för studiedesignen systematiska översikter. För att undvika en orimlig mängd sökträffar med låg precision avgränsande vi söktermerna för beteendeförändring till termer med stark anknytning till det ordet, vilket kan ha begränsat sökningens sensitivitet (det vill säga möjlighet att identifiera alla relevanta referenser).

Den systematiska sökningen kompletterades med:

• en kontroll av referenslistor och citeringssökning baserad på de översikter som inkluderats i kartläggningen fram till oktober 2024
• en citeringssökning av två centrala metodartiklar [26] [27].

Vi undvek att lägga med språk och tidsavgränsningar i litteratursökningen. De avgränsningarna hanterades istället i det verktyg som användes för relevansgranskning och databashantering i projektet: EPPI-reviewer [25]. Dubblettrensning utfördes i Deduklick [28] och i EPPI-reviewer.

3.3.1.1 Kontroll av forskningsintegritet

I december 2024 kontrollerade vi risk för bristande forskningsintegritet i de systematiska översikter som ingår i kartläggningen. Kontrollen omfattade:

• Genomgång i databasen Retraction Watch av om någon av de aktuella publikationerna återkallats av utgivaren. Genomgången gjordes i EndNote.
• Genomgång av om Comments, Errata eller Expression of Concern publicerats i PubMed, samt publicering av eventuella kommentarer i databasen PubPeer.
• Tidskrifterna som översikterna publicerats i har kontrollerats i Norwegian Register for Scientific Journals, Series and Publishers [29].

3.3.2 Bedömning av relevans

Relevansgranskningen utfördes i två steg.

1. Samtliga referenser granskades i sammanfattning av två av varandra oberoende granskare. Granskarna jämförde därefter sina bedömningar med varandra. Publikationer som en eller båda granskare bedömt som relevanta beställdes hem i fulltext. Publikationer som båda granskare bedömt som irrelevanta exkluderades.
2. De publikationer som beställts hem i fulltext granskades av två av varandra oberoende granskare. Granskarna jämförde därefter sina bedömningar med varandra. Vid oenighet söktes konsensus genom diskussion, i första granskarna sinsemellan och i andra hand i projektgruppen som helhet. Publikationer som efter fulltextläsning bedömts som relevanta inkluderades, övriga exkluderades.

I Bilaga 2 redovisar vi samtliga referenser som exkluderats efter granskning i fulltext samt ett skäl till exklusion.

Risk för bias i översikterna bedömdes av två av varandra oberoende granskare som därefter jämförde sina bedömningar med varandra. Vid oenighet söktes konsensus genom diskussion, i första hand granskarna sinsemellan och i andra hand i projektgruppen som helhet.

Bedömningen utfördes med stöd av ROBIS [30]. Risken har bedömts som låg, måttlig eller hög – där vi med hög risk för bias menar att arbetsprocessen i en översikt, eller beskrivningen av den, har sådana brister att det inte går att bedöma om de redovisade resultaten stämmer.

Från varje översikt extraherade vi uppgifter om:

• Den undersökta insatsen (indelat i krav på innehåll, vilket beteende insatsen prövats för att påverka och vilket mål för hälsa man velat uppnå).
• Vilken grupp av äldre personer man utvärderat insatsen för (indelat i hälsotillstånd och ålderskrav).
• Om man i utvärderingen tagit stöd i ett teoretiskt ramverk för beteendeförändring.
• För vilka kategorier av utfall man rapporterat resultat (fördelat på utfall som visat beteendeförändring, hälsa, funktion eller livskvalitet).

3.5.1 Process för kategorisering av teman

Projektgruppen diskuterade de extraherade uppgifterna tillsammans och fattade därefter ett gemensamt beslut om den kategorisering av materialet som vi ansåg skulle kunna ge en läsare mest information om, och överblick över, insatserna i den interaktiva evidenskartan.

I den färdiga evidenskartan redovisas översikterna primärt efter: 

1. det fokus för beteendeförändring man haft för insatserna, och
2. för vilket hälsotillstånd insatserna utvärderats.

3.5.2 Information om översikterna i tabellform

Mer ingående information om översikterna redovisas i tabellform i Bilaga 3. Där redovisas även andra uppgifter än de ovan beskrivna, som till exempel mer information om vilket underlag som resultaten i en översikt bygger på (som antalet studier och antalet deltagare som ingår).

Vår bedömning av evidens och kunskapsluckor bygger på den bedömning av risk för bias som vi gjort av resultaten i en översikt.

3.6.1 Översikter med låg till måttlig risk för bias

Om författarna till en översikt anger att resultaten visar en påvisbar effekt på ett eller flera utfall rapporterar vi det som evidens för en effekt. Om författarna istället anger att underlaget i en översikt inte räcker för att dra slutsatser om effekt anger vi det som en kunskapslucka.

3.6.2 Översikter med hög risk för bias

Resultat som hämtats från översikter där vi bedömt risken för bias som hög avstår vi från att rapportera eftersom bedömningen medför att vi inte kan lita på att de är rättvisande.

Vid relevansgranskningen identifierades även ett antal scopingöversikter som undersökt insatser som uppfyller urvalskraven och som prövats för äldre personer. De översikterna uppfyller inte urvalskraven för design och metod för effektutvärdering och ingår därför inte i den formella kartläggningen. Däremot redovisar vi dem för kännedom i Bilaga 4. Scopingöversikterna har inte bedömts avseende risk för bias.

 

I den interaktiva evidenskartan finns samtliga 38 inkluderade översikter kategoriserade och länkade.

Kartan visar vilket mål för beteendeförändring av levnadsvanor man haft med de insatser som undersökts i en översikt. Därtill visar kartan om man prövat insatsen för äldre personer i allmänhet eller för personer med olika hälsoproblem.

Det går att filtrera översikterna för att se vilka som:

• har bedömts ha en viss nivå av risk för bias
• rapporterar att man grundar undersökningen i ett teoretiskt ramverk för beteendeförändring
• haft ett visst mål avseende hälsa som beteendeförändringen ska påverka
• ställt olika krav på ålder hos deltagare för att ta med en studie i översikten (snittåldern är 65 eller äldre i samtliga översikter, men kraven på ålder skiljer sig och saknas helt i några av dem).

I evidenskartan har vi även valt att redovisa vilka utfall i händelsekedjan fram till målet, en bättre hälsa, som man har undersökt (Figur 5.1). Utfallen är:

• beteendeförändring
• hälsa
• funktion
• livskvalitet.

I följande kapitel presenteras en mer detaljerad sammanställning av översikternas innehåll än vad som ryms i evidenskartan för att ge en bättre förståelse av det samlade kunskapsläge. Några av uppgifterna går att ta fram med hjälp av evidenskartan, andra redovisas enbart här.

Vi har sammanställt och presenterar:

• Målet för den beteendeförändring man vill uppnå.
• Hur många översikter som bygger utvärderingen på ett teoretiskt ramverk för beteendeförändring.
• Översiktsförfattarnas hemvist.
• Antalet primärstudier som man har identifierat och inkluderat i olika översikter.
• Hur målpopulationerna för översikterna har definierats i urvalskraven, och hur de slutgiltiga deltagare som ingått i översikten har beskrivits.
• Hur de insatser eller det insatsområde som man har undersökt har definierats.
• Kraven på vad en insats ska ha jämförts med i effektutvärderingen.
• Vilka utfallsområden som man presenterat resultat för.

5.2.1 Målet för beteendeförändringen

I majoriteten av översikterna, 25 av 38, kan insatsen förknippas med beteenden som har med fysisk aktivitet att göra. Av dessa 25 undersöker 15 översikter insatser för att påverka nivån av fysisk aktivitet, fyra stillasittande beteende och sex beteenden som kan minska risken för fall.

En annan stor grupp av översikter är de som undersökt insatser som ska bidra till bättre egenvård vid ett specifikt hälsoproblem, till exempel vid diabetes, kronisk obstruktiv lungsjukdom eller hjärtsvikt (Figur 5.2). Observera att samma översikt kan återkommer under flera mål.

5.2.2 Förekomst av teoretiskt ramverk för beteendeförändring

Hälften av översikterna, det vill säga 19, refererar någonstans i texten till ett teoretiskt ramverk för beteendeförändring. Av de 19 som refererar till teoretiskt ramverk är det 12 som tydligt angivit att utvärderingen av den undersökta insatsen grundas i teoretiska ramverk och sju där kopplingen till den egna utvärderingen är oklar (Faktaruta 5.1). I de resterande 19 översikterna saknas uppgift om teoretisk anknytning helt.

5.2.3 Översiktsförfattarnas hemvist

Med utgångspunkt i den universitetsanknytning försteförfattaren till en översikt har angett ser översikterna ut att ha producerats i 16 olika länder i fem världsdelar (Figur 5.3). Några länder sticker ut: Australien (7 översikter), Kanada (6), Storbritannien (5) och USA (5). En förklaring kan vara att intresset för insatser för beteendeförändring i hälsofrämjande syfte för äldre har varit större i de här länderna än i andra delar av världen.

5.2.4 Antal identifierade primärstudier i olika översikter

Antalet identifierade primärstudier, och därmed också deltagarantalet och det underlag resultaten grundar sig på, varierar kraftigt mellan olika översikter (Figur 5.4).

5.2.5 Målpopulationer och slutliga deltagare

Nedan redovisas först hur man i olika översikter har definierat vilka urvalskrav man ställt upp för målpopulationerna (avseende ålder, hälsa och boendeform). Därefter redovisas hur de populationer av deltagare som inkluderats i de olika översikterna har rapporterats.

5.2.5.1 Urvalskrav för ålder

I de översikter som inkluderats i denna rapport har deltagarna haft en snittålder på minst 65 år. Gemensamt för dessa översikter har varit målet att undersöka äldre personer. Avgränsningen av vilken undre ålder som ska användas som avgränsning har dock varierat mellan 50 och 65 år. Det vanligaste urvalskravet har varit 60 år och detta krav förekom i 17 av översikterna.

I tio av översikterna har författarna undersökt en bredare population än enbart äldre personer och har antingen inkluderat alla vuxna eller inte ställt upp något urvalskrav för ålder alls. Gemensamt för dessa tio översikter är att man istället har varit intresserad av att undersöka en insats vid ett åldersrelaterat hälsoproblem, som diabetes typ 2 eller hjärtsvikt, och att merparten av deltagarna trots bristen på ålderskrav därför har varit över 65 år.

5.2.5.2 Urvalskrav för hälsotillstånd

Samtliga översikter undersöker insatser som syftar till att främja hälsa – antingen för att bibehålla hälsa hos äldre utan hälsoproblem eller för att förbättra hälsa hos äldre som lever med ett hälsoproblem. I majoriteten av översikterna framgår det vilka krav man ställt på hälsa för att en primärstudie ska tas med – samtidigt saknas uppgiften 13 översikter (Figur 5.5).

5.2.5.3 Urvalskrav för boendeform

I en äldre befolkning kan kännedom om boendeform berätta något viktigt om personens förmåga och hälsa, till exempel om en person bor i eget ordinärt boende eller har flyttat till någon form av boende med stödfunktioner. I hälften (19) av översikterna tas uppgiften boendeform med som ett urvalskrav men i övriga är den oklar (2) eller saknas helt (17).

5.2.5.4 Vad vet vi om de deltagare som kommit med i översikterna?

Grunduppgifter om snittåldern, könsfördelningen och hälsostatus för deltagarna i de primärstudier som ingår i en översikt har oftast, men inte alltid, rapporterats. Till exempel framgår snittåldern tydligt i 29 av 38 översikter, men är oklar eller saknas helt i nio (i de fallen har vi gått tillbaka till översikternas primärstudier för att verifiera att snittåldern är minst 65 år).

Som väntat är kvinnor i majoritet i flertalet av de översikter som rapporterat en uppgift om könsfördelningen hos deltagarna. Uppgiften om könsfördelning saknas dock, eller är oklar, i 14 av 38 översikter (Figur 5.6).

 

I flertalet översikter, 29 av 38, ger författarna en beskrivning av studiedeltagarnas hälsostatus, exempelvis andelen friska respektive andelen med hälsoproblem eller specifika sjukdomstillstånd. I två översikter saknas uppgiften om hälsostatus helt och i sex är den oklar.

5.2.6 Hur har de undersökta insatserna definierats?

Nedan beskriver vi hur de insatser eller grupper av insatser man velat studera har definierats i olika översikter. Därefter redogör vi för hur man hanterat uppföljningslängd vid analys.

5.2.6.1 Beskrivning av insatsen i urvalskraven för en översikt

Hur en insats beskrivits i urvalskraven varierar kraftigt beroende på det fokus som översikternas författare haft. I någon översikt anges enbart ”insatser för fysisk aktivitet” medan en annan beskriver mer i detalj vilka, eller hur många, delkomponenter som måste ingå för att en studie av en insats ska inkluderas i översikten, i vilken miljö den ska erbjudas – och om den ska erbjudas på plats eller på distans. I Bilaga 3 anges författarnas egna definitioner av insatserna.

5.2.6.2 Urvalskrav på den miljö som insatsen erbjuds i

I 18 av 38 översikter, eller något mindre än hälften av dem, har man ställt krav på i vilken miljö som insatsen ska ha erbjudits (Figur 5.7).

5.2.6.3 Urvalskrav på leveranssätt – fysiskt eller på distans

I 12 översikter har man ställt krav på om insatsen ska erbjudas fysiskt på plats eller på distans (Figur 5.8). I de översikter som undersökt insatser som erbjuds på distans har fokus ofta varit olika teknologier – som till exempel mobila verktyg med appar för kommunikation och monitorering vid distansvård, eller accelerometrar för mätning och registrering av fysisk aktivitet.

5.2.6.4 Urvalskrav för uppföljningslängd

Hur länge deltagarna följts före slutgiltig analys av utfallet är en viktig uppgift för att förstå om en insats har påverkat ett beteende som individen upprätthåller även efter att en insats har avslutats. Det är också en förutsättning för att förstå om det förändrade beteendet därefter också bidrar till hälsa.

I Figur 5.9 redovisar vi de tidskrav man ställt på uppföljningslängden i översikterna – krav man ställt i enbart sex översikter. En anledning till avsaknaden av krav på uppföljningslängd kan vara risken för att tvingas sortera bort annars relevanta studier: många studier slutar följa deltagare vid insatsens avslut eftersom långtidsuppföljningar är resurskrävande och svåra att genomföra.

5.2.6.5 Vad vet vi om den uppföljningslängd som analyserats i översikterna?

I ett antal översikter har man analyserat resultat i samband med den utvärderade insatsens avslut. I vissa fall har man också analyserat resultat efter en viss angiven uppföljningslängd, men då utan att specificera om det är tidslängden efter insatsens inledning eller avslut. I ett antal översikter är uppgiften om för vilken eller vilka uppföljningslängder man analyserat resultat oklar, eller saknas helt (Figur 5.10). Observera att en och samma översikt kan förekomma flera gånger i figuren.

5.2.7 Med vad har insatserna jämförts för att utvärdera effekt?

I en klar majoritet av översikterna har man inkluderat enbart randomiserade och kontrollerade studier i vilka man jämfört en grupp av deltagare som fått den insats man vill undersöka med en grupp som inte fått någon insats eller som fått en annan behandling. I några få översikter har man tillåtit jämförelser över tid, där man mätt och jämfört resultat för samma deltagare före och efter insatsen.

Den vanligaste förekommande tillåtna jämförelsen har varit sedvanlig vård följt av en annan insats eller ingen insats. I tio översikter saknas krav på beskrivning av en jämförelse helt (Figur 5.11). Observera att en och samma översikt kan förekomma flera gånger i figuren.

5.2.8 Utfall som rapporterats

Nedan redovisas vilka kategorier av utfall som har rapporterats i olika översikter. Observera att man i en och samma översikt kan ha rapporterat fler än ett utfall inom varje kategori och att den totala summan därför kan överstiga 38.

5.2.8.1 Resultat som visar beteendeförändring

I merparten, 35 av 38 översikter, har man rapporterat resultat för beteendeförändring. I tre av dessa 35 saknas information om insatsens effekt på det beteende man avsåg att påverka. För att se översikternas mål för beteendet, se Figur 5.2.

5.2.8.2 Resultat som visar hälsa

Resultat som visar hälsa rapporteras i 17 av översikterna.

De hälsoparametrar som rapporterats kan fördelas på är:

• fysisk hälsa (11 översikter)
• psykisk hälsa (7 översikter)
• generiska mått på hälsa eller annat sätt att rapportera (2 översikter).

5.2.8.3 Resultat som visar funktion

Resultat som visar funktion rapporteras i 20 av översikterna.

De parametrar för funktion som rapporterats kan fördelas på är:

• fysisk funktion (16 översikter)
• psykosocial funktion (10 översikter).

5.2.8.4 Resultat som visar livskvalitet

Resultat för livskvalitet och välbefinnande redovisas i 13 översikter. I 11 översikter redovisar man mått på livskvalitet och 2 mått på välbefinnande.  

I Tabell 5.2 sammanfattas översiktsförfattarnas bedömning av kunskapsläget i de 22 systematiska översikter som SBU har bedömt håller tillräcklig hög kvalitet (låg eller måttlig risk för bias).

Tabellen innehåller uppgift om författarnas benämning på den grupp av insatser de undersökt, för vilken population insatserna har undersökts och vilka kategorier av utfall som har utvärderats. För översikter där dess författare angett att kunskapsunderlaget räcker för att kunna uttala sig om en effekt redovisar vi de specifika utfall för vilka den bedömningen gäller.

Vi har klassificerat översiktsförfattarnas bedömning av evidens som:

• otillräcklig evidens (kunskapsunderlaget räcker inte för att man ska kunna uttala sig om insatsen har en effekt eller inte)
• osäker effekt (resultaten pekar mot en effekt, men underlaget räcker inte för att man ska kunna dra säkra slutsatser)
• ingen effekt (insatsen har inte någon effekt)
• positiv effekt (insatsen leder till positiva effekter på beteende och/eller hälsa och funktion)
• negativ effekt (insatsen har negativa konsekvenser för beteende och/eller hälsa och funktion).

För att ge en så trogen bild som möjligt av översiktsförfattarnas evidensbedömningar redovisas citat med slutsatser från publiceringarna i Tabell 5.2. Citaten återges i original på engelska, utan översättning.

I Tabell 5.3 redovisar vi kunskapsluckor. Tabellen innehåller de 14 av 22 översikter med tillräckligt hög kvalitet (låg eller måttlig risk för bias) i vilka författarna har bedömt kunskapsläget för den undersökta insatsen som osäkert.

Nedan ger vi en kort beskrivning av innehållet i översikter med hög risk för bias (som inte finns med i avsnitten om befintlig evidens eller om kunskasluckor eftersom vi inte kan lita på att de resultat som presenteras i dem är rättvisande). Vi redogör enbart för de insatser man har undersökt i översikterna.

De 16 översikterna har undersökt insatser med målsättningen:

• ökad fysisk aktivitet (4 översikter [53] [54] [55] [56])
• fallprevention (3 översikter [57] [58] [59])
• minskat stillasittande beteende (1 översikt [60])
• egenvård av ett specifikt hälsoproblem (3 översikter [61] [62] [63])
• minskat riskbruk av alkohol (1 översikt [64])
• allmän hälsopromotion (1 översikt [65]).

I tre av översikterna har målet för beteendeförändringen varit oklar (3 översikter [66] [67] [68]).

 

Vi har identifierat 38 systematiska översikter som utvärderat allt från en enkel insats till omfattande program med flera komponenter. Det medför att översikterna kan överlappa varandra: enklare insatser som utvärderas i en översikt kan återkomma och ingå som komponenter i andra insatser som utvärderats i andra översikter.

I den interaktiva evidenskartan har vi kategoriserat den insats man undersökt i en översikt efter det beteende man haft som mål att påverka – men inte efter det specifika innehållet i insatsen. Den största gruppen översikter är de som utvärderat insatser för ökad fysisk aktivitet hos äldre och som syftat till att förbättra styrka, kondition och funktion. Till den gruppen kan även utvärderingar av insatser för minskat stillasittande och fallprevention räknas. En annan större grupp av översikter är de som undersökt insatser för egenvård. De översikterna har främst varit inriktade på att förbättra förmågan till egenvård vid specifika ohälsotillstånd som till exempel typ 2-diabetes eller kronisk obstruktiv lungsjukdom.

Enstaka översikter har utvärderat insatser för att främja delaktighet, hälsosamma matvanor, hälsosamma levnadsvanor i allmänhet eller för att motverka riskbruk av alkohol. Tre översikter har beskrivit insatser utifrån det mål för hälsa som ska uppnås snarare än det beteende som ska bidra till hälsa (Figur 6.1).

6.1.1 Kunskap om olika insatsers effekter

Vi har bedömt att 22 av de 38 översikterna är tillräckligt tillförlitliga för att vi ska kunna redovisa dess resultat (Tabell 5.2). I åtta av de översikterna anger författarna att de har kunnat dra slutsatser om insatsens effekt eller brist på effekt (Tabell 5.5). I övriga 14 översikter anges att mer forskning behövs för att kunna dra slutsatser om effekt – de resultaten räknar vi som kunskapsluckor (Tabell 5.2 och 5.3).

I sju av de åtta översikter som redovisar resultat om effekt anger författarna att de utvärderade insatserna gett en positiv effekt. I den åttonde redovisas att insatsen inte gett någon effekt. De utvärderade insatserna som redovisas i dessa åtta studier fördelas på följande vis:

• positiv effekt av insatsen – fyra insatser för egenvård vid typ 2-diabetes, hjärtsvikt, högt blodtryck respektive kronisk obstruktiv lungsjukdom och tre insatser för ökad fysisk aktivitet eller minskat stillasittande för äldre med eller utan hälsoproblem [32] [38] [43] [45] [47] [49] [52].
• ingen effekt av insatsen – livsstilsinsatser erbjudna på distans till äldre för att främja kognition [51].

I de 14 översikter som inte kan besvara frågan om effekt anger författarna som främsta skäl till detta att:

• man kunnat inkludera enbart ett litet antal primärstudier i översikten
• många av de inkluderade primärstudierna brustit i kvalitet
• de insatser som undersökts i primärstudier som ingår i översikten har varit sinsemellan så olika, eller utförda på så skilda sätt, att de inte gått att väga samman på ett tillförlitligt sätt.

Ofta har författarna till en översikt angett fler än ett av ovan angivna skäl som en anledning till bristen på säker kunskap.

Vi hade förväntat oss att hitta fler översikter om insatser till äldre personer för att främja:

• psykisk hälsa genom att motverka stress, ångest eller depressiva symtom
• kognitiv hälsa och funktion
• delaktighet genom att motverka ofrivillig ensamhet
• allmän hälsopromotion – som till exempel hälsosamtal
• hälsosammare levnadsvanor genom att bryta och motverka ohälsosamma matvanor, eller riskbruk av till exempel alkohol och tobak.

Bristen på översikter för de ändamålen kan bero på att sådana saknas, men kan också vara en följd av de urvalskrav vi ställt upp för att avgränsa kartläggningen till för projektet relevanta översikter. Till exempel har vi ställt krav på att författarna till en översikt själva ska ha uttryckt att den hälsofrämjande verkningsmekanismen för insatsen är beteendeförändring. Det medför att vi har exkluderat översikter där författarna har lämnat detta outsagt. Vi noterar att så har fallet ofta varit i översikter som utvärderat insatser som erbjudits för att behandla ett etablerat ohälsotillstånd, och att detta gäller till exempel utvärderingar av kognitiv beteendeterapi för att motverka psykisk ohälsa hos äldre personer. Detsamma kan även gälla insatser som erbjudits i syfte att motverka riskbruk av alkohol och tobak eller ohälsosamma matvanor.

Ett annat skäl till att vissa typer av insatser saknas är kravet på att beteendeförändringen självständigt ska kunna bibehållas av en person, vilket i hög utsträckning uteslutit insatser för individer med omsorgsbehov. Ett exempel på detta är insatser till äldre personer med kognitiv svikt, där stöd från närstående eller vård- och omsorgspersonal har varit en förutsättning för att man ska kunna utöva och vidmakthålla beteendet.

Slutligen kan det ålderskrav vi ställt, att undersökningspopulationen i en översikt i snitt ska ha varit minst 65 år, medfört att vi behövt sortera bort livsstilsinsatser för ett hälsosamt åldrande ur ett längre tidsperspektiv och som därför erbjudits till yngre åldersgrupper. Som till exempel förebyggande livsstilsinsatser för kognitiv hälsa.

Insatser för beteendeförändring är ofta komplexa i den meningen att de innehåller flera olika komponenter som tillsammans ska bidra till förändring. Det ställer krav på hur man, både på primärstudienivå och på översiktsnivå redogör för insatsen (för ett förtydligande av nivåerna systematisk översikt och primärstudie (Figur 2.2).

6.3.1 Kopplingar till teoretiska förklaringsmodeller om beteendeförändring

Ett teoretiskt perspektiv på beteendeförändring kan ge stöd för att förklara vad i en insats som påverkar beteende. Därtill kan en teoretisk förklaringsmodell bidra till att strukturera upp och redovisa likheter och skillnader avseende olika komponenter för beteendeförändring. I en systematisk översikt kan detta användas för att förstå och kategorisera insatser i olika primärstudier som ingår i översikten. Sådan information kan leda till en mer tillförlitlig tolkning av översiktens resultat, och dessutom ge en indikation om vilka komponenter som kan behöva inkorporeras och prövas i nya insatser.

Den här kartläggningen visar att många översikter saknar en teoretisk koppling och att man i endast en minoritet av dem, eller 12 av 38 översikter, har använt en teoretisk referensram som stöd för att undersöka vilka aktiva komponenter för beteendeförändring som ingått i insatserna på primärstudienivå. Den referensram som främst refererats till i de 12 översikterna är Susan Michie och medarbetare, deras COM-B modell, beteendeförändringshjul och taxonomi över olika tekniker för beteendeförändring (Faktaruta 5.1 och den interaktiva kartan).

Att en teoretisk koppling saknas i 26 översikter leder till att det fattas väsentlig information i dessa översikter om hur eller på vilket sätt insatserna förväntas påverka beteendeförändring.

6.3.2 Redovisning av insatsernas omfattning och sammanhang

De urvalskrav som ställts upp i översikterna tillåter ofta stor variation avseende insatsernas innehåll, i vilken kontext och på vilket sätt de ska ha erbjudits, med vad de ska ha jämförts och med vilken tidslängd effekten av dem ska ha följts upp. Det är inte något konstigt, utan kan vara en förutsättning för att undvika risken för att relevant forskning exkluderas från översikten.

Samtidigt behöver då eventuella skillnader i hur man har utvärderat insatserna i olika primärstudier undersökas, redovisas och hanteras – eftersom enbart de primärstudier som undersökt tillräckligt likartade insatser på ett tillräckligt likartat sätt besvarar samma fråga. Exempelvis kan en insats för fysisk aktivitet ha erbjudits på olika vis i olika primärstudier. I en kan den ha erbjudits i grupp vid ett begränsat antal tillfällen och under ledning av en fysioterapeut, men i en annan erbjudits enskilt och på distans via ett digitalt tillgängligt program som användaren ansluter till och anpassar efter eget tycke. Eller så kan man i en primärstudie ha jämfört insatsen med en annan insats, men med ingen insats alls i en annan. Om insatserna är jämförbara och har undersökts på ett tillräckligt likartat sätt är en bedömningsfråga – men för bedömningen och för att läsaren ska kunna ta ställning till densamma behövs en redovisning av sådana uppgifter.

Kartläggningen visar att man i många översikter har varit sparsam med uppgifterna, men också att viktiga uppgifter om innehållet i en insats inte har varit rapporterade i primärstudierna och därmed okända för översiktsförfattarna. Följden av bristen på uppgifter är att det kan vara svårt för läsaren att ta ställning till översiktens resultat och de slutsatser om den undersökta insatsen som redovisas av översiktförfattarna.

Vi påpekar att detta gäller ett antal av översikterna, men att vi också hittat exempel på noggrant redovisade insatser och hur de vägts samman.

Nedan tar vi upp några metodval som kan ha påverkat våra resultat.

6.4.1 Litteratursökningen

Vi har velat identifiera systematiska översikter om beteendeförändring, men samtidigt undvika att litteratursökningen fångade en alltför stor mängd irrelevanta översikter. Av det skälet avgränsade vi sökstrategin till att omfatta enbart ett begränsat antal termer med stark koppling till beteendeförändring. Men om en översikt inte har med just de termerna i titel, abstrakt eller i den indexering som gjorts i en databas kan den ha missats i litteratursökningen.

6.4.2 Urvalskraven för ålder

Vi har ställt krav på att deltagarna i en översikt ska ha varit 65 år eller äldre för att ta med den i kartläggningen. Detta för att hålla oss till en för svenska förhållanden gängse gräns för när en person kan få tillgång till insatser och service riktade till äldre personer. Men 65 år är en internationellt sett hög åldersgräns och det har medfört att vi har sorterat bort ett antal översikter med fokus på äldre personer där snittåldern legat under 65 år.

6.4.3 Redovisning av undersökta utfall

Vårt intresse har varit att kartlägga forskning om effekten av insatser för beteendeförändring som erbjuds i syfte att främja hälsa (inklusive funktion och livskvalitet) hos äldre personer. En del av kartläggningen har varit att undersöka vilket eller vilka, av de för oss relevanta, utfallen som man har utvärderat i översikterna. Exempel på utfall kan vara om man exempelvis har valt att undersöka enbart insatsens effekt på hälsa eller om man också undersökt om den påverkat beteende. Vi har därför, både i den interaktiva evidenskartan och i Tabell 5.2, valt att redovisa vilka utfall som utvärderats – eller inte utvärderats – fördelat på beteende, hälsa, funktion och livskvalitet.

6.4.4 Tid till mätning av resultat

Som tidigare nämnt har vi avgränsat kartläggningen till utvärderingar av insatser för beteenden som personen kan bibehålla självständigt. Av den anledningen har vi ställt kravet att en insats ska ha ett avslut i tiden och att den ska ha utvärderats tidigast direkt efter insatsens avslut. Det kravet är en kompromiss: enbart översikter som utvärderat resultat en tid efter en insats avslut kan ge information om huruvida man kan vidmakthålla beteendet och om hälsoeffekter på sikt. Ett strängare krav på en längre uppföljningslängd hade dock medfört att vi behövt exkludera en hög andel av de översikter som kartläggningen bygger på.

6.4.5 Scopingöversikter

Vi har valt att redovisa de scopingöversikter vi identifierade vid relevansgranskningen – även om de inte uppfyller urvalskraven för design och metod för effektutvärdering och inte heller ingår i den formella kartläggningen (Bilaga 4). Skälet till det har varit att de översikterna kan vara av särskilt intresse för läsare som intresserar sig för beteendeteoretiska ramverk, och kopplingen mellan sådana ramverk och insatser för beteendeförändring. Något som man i flera av de översikterna har undersökt.

Insatser för beteendeförändring är ofta komplexa i den meningen att de innehåller flera olika komponenter. De kan också ha erbjudits av flera olika behandlare eller i kontexter som skiljer sig åt mellan olika primärstudier. I de översikter som ingår i den här kartläggningen har vi ofta saknat tillräckliga uppgifter, både avseende insatsernas innehåll och utförande i de primärstudier som ingått i en översikt, och avseende jämförbarheten av de insatser som vägts samman med varandra. Ett sätt att motverka den bristen i framtida översikter kan vara att ta stöd av en strukturerad modell för rapportering, som TIDieR (Template for Intervention Description and Replication) [69]. TIDieR tar upp både sådana faktorer som har med innehållet i en insats att göra, och faktorer som berör hur insatsen har utvärderats.

Vi är medvetna om att tillräckliga uppgifter om insatserna ofta saknas redan på primärstudienivå och därför inte är tillgängliga för översiktsförfattare. Men även då kan en strukturerad modell för rapportering bidra genom att tydliggöra sådana luckor i de data som översikten bygger på.

Information om den kontrollgrupp en insats har jämförts med behöver behandlas med samma noggrannhet som information om den insats som utvärderas. Tillräckliga uppgifter om detta har saknats i många översikter. Även för detta ändamål kan en strukturerad modell för rapportering, som TIDieR, bidra.

En teoretisk modell för beteendeförändring kan bidra till att dels identifiera vad i en insats som påverkar beteenden, och dels koppla detta till annan forskning och till gemensam kunskapsutveckling. Vi har saknat detta i många översikter.

8.1.1 Sakkunniga

• Petra von Heideken Wågert, fysioterapeut, professor, Mälardalens universitet
• Staffan Karlsson, sjuksköterska, professor, Högskolan Kristianstad
• Johnny Pellas, psykolog, medicine dr, Uppsala universitet

8.1.2 Kansli

• Anna Christensson, projektledare
• Annika Bring, biträdande projektledare (t.o.m. januari 2025)
• Liv Thalén, biträdande projektledare
• Sara Fundell, projektadministratör
• Sofia Carlsson, projektadministratör (fr.o.m. mars 2025)
• Klas Moberg, informationsspecialist
• Jenny Odeberg, projektansvarig chef

8.1.3 Externa granskare

SBU anlitar externa granskare av sina rapporter. De har kommit med värdefulla kommentarer som förbättrat rapporten. SBU har dock inte alltid möjlighet att tillgodose alla ändringsförslag och de externa granskarna står därför inte med nödvändighet bakom samtliga texter i rapporten.

• Karin Josefsson, leg sjuksköterska, medicine dr, professor, Nord Universitet, Norge, Karlstad universitet
   

8.1.4 Bindningar och jäv

Sakkunniga och externa granskare har i enlighet med SBU:s krav lämnat deklarationer om bindningar och jäv. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisats där är förenliga med myndighetens krav på saklighet och opartiskhet.

8.1.5 SBU:s vetenskapliga råd

SBU:s vetenskapliga råd har informerats om arbetet med kartläggningen och dess innehåll.

• Anna Ehrenberg, Högskolan Dalarna, ordförande (omvårdnad)
• Katarina Steen Carlsson, Lunds universitet, vice ordförande (hälsoekonomi)
• Aron Naimi-Akbar, Malmö universitet (tandvård)
• Ata Ghaderi, Karolinska institutet (psykologi)
• Britt-Marie Stålnacke, Umeå universitet (medicin)
• Carina Berterö, Linköpings universitet (omvårdnad)
• Christina Nehlin Gordh, Uppsala universitet (psykiatri)
• Eva Uustal, Linköpings universitet (medicin)
• Jahangir Khan, Göteborgs universitet (hälsoekonomi)
• Lena Dahlberg, Högskolan Dalarna (socialt arbete)
• Magnus Svartengren, Uppsala universitet (arbetsmiljö)
• Martin Bergström, Lunds universitet (socialt arbete)
• Mussie Msghina, Örebro universitet (medicin)
• Petter Gustavsson, Karolinska institutet (psykologi)
• Susanne Guidetti, Karolinska institutet (arbetsterapi)
• Sverker Svensjö, Falun och Uppsala universitet (medicin)
• Titti Mattsson, Lunds universitet (etik, juridik)
• Ulrik Kihlbom, Karolinska institutet (etik)
• Urban Markström, Umeå universitet (socialt arbete, funktionstillstånd- och funktionshinder)
• Ylva Nilsagård, Örebro universitet (fysioterapi)