SBU Kartlägger

Systematiska översikter inom ett fält identifieras och kvalitetsgranskas av ämnessakkunniga samt av oberoende granskare. Syftar till att ringa in områden där det finns evidens och peka på områden där säker kunskap saknas – vetenskapliga kunskapsluckor.

Inledning

Varje år publiceras en stor mängd vetenskapliga publikationer. Ett sätt att sammanställa kunskapen kring en viss fråge­ställning är att genomföra en systematisk översikt. Detta blir allt mer vanligt förekommande. Det kan dock vara svårt att hålla sig uppdaterad med alla de systematiska översikter som publiceras för en viss fråge­ställning och som är av intresse till exempel för de som arbetar inom ett område. Ytterligare en faktor är att flertalet av de systematiska översikter som publiceras har brister i sin metodologiska ansats eller beskrivning vilket gör att översikternas resultat och författarnas slutsatser kan vara missvisande.

I rapporttypen SBU Kartlägger tar SBU ett bredare grepp om ett större område och granskar och kategoriserar de systematiska över­sikter som finns publicerade inom området. Över­sikterna sorteras utifrån population, intervention och utfall så att det ska bli lätt att identifiera de över­sikter som är relevanta utifrån vad som är relevant för den som letar. Även de systematiska över­sikternas användbarhet och risk för snedvridning bedöms och märks ut. Risken för snedvridning görs utifrån över­siktens metodologiska beskrivning.

Syftet med SBU Kartlägger

I SBU Kartlägger identifieras andra aktörers systematiska översikter utifrån en bred fråge­ställning. Syftet är att dels göra det enkelt för yrkesverksamma att snabbt identifiera relevanta systematiska översikter med låg risk för snedvridning av resultaten inom sitt intresseområde, och dels att baserat på dessa systematiska översikter, visa var det:

  • behövs ytterligare primärstudier
  • behövs systematiska översikter
  • finns kunskap.

SBU Kartlägger är dessutom tänkta att utgöra ett underlag för personer som planerar att göra en systematisk översikt inom området. Detta dels genom att rapporten visar för vilka specifika fråge­ställningar en systematisk översikt behöver göras eller uppdateras, dels genom att visa hur delar av översikter som redan gjorts kan användas. I enstaka fall kan även primär­studier gallras fram och kategoriseras upp i en SBU Kartlägger. 

Metod för SBU Kartlägger

Nedan beskrivs kortfattat de olika steg som ingår i arbetet med en SBU Kartlägger. Mindre avvikelser från denna beskrivning kan dock förekomma, så för en detaljerad beskrivning av metoden hänvisas till metodkapitlet i respektive rapport.

Delsteg som ingår i arbetet med en SBU Kartlägger:

  1. En SBU Kartlägger, med tillhörande övergripande fråge­ställning, påbörjas
  2. Sakunniga för ämnesområdet anlitas
  3. Fråge­ställningen definieras ytterligare utifrån PICO
  4. Relevansen för det som ska inkluderas i rapporten stäms av med profession och brukare
  5. En bred litteratur­sökning genomförs
  6. Sammanfattningar och heltext­artiklar granskas utifrån relevans
  7. Metoden i de inkluderade systematiska översikterna bedöms
  8. De inkluderade systematiska översikterna kategoriseras utifrån population, intervention och utfall
  9. Manus skrivs och granskas av SBU:s kvalitesgrupp, SBU:s råd och externa granskare.

1. Start; 2. Sakkunniga anlitas; 3. Frågeställning definieras; 4. Relevans på frågeställning stäms av; 5. Litteratursökning genomförs; 6. Relevansgranskning; 7. Kvalitetsgranskning; 8. Uppmärkning efter innehåll; 9. Rapport skrivs och granskas

Figur 1 Delstegen för en SBU Kartlägger.

Avgränsning av fråge­ställningen

När ett nytt projekt initieras så finns det redan en över­gripande fråge­ställning. Utifrån vad det är som ska undersökas så anlitar SBU sakkunniga personer för just det område som fråge­ställningen avser. För att kunna göra en relevans­granskning på ett objektivt sätt behöver man sedan ytterligare definiera fråge­ställningen och ta fram inklusions- och exklusions­kriterier. Det arbetet görs genom att projektets sakkunniga tar fram ett förslag på vad som bör ingå, enligt formatet PICO, det vill säga:

I en SBU Kartlägger är det vanligtvis en population som ingår, men många olika interventioner, kontroll­alternativ och utfall. De interventioner som ingår ska vara sådana som används i Sverige eller är på väg att införas inom en snar framtid. För att säkerställa att det framtagna förslaget är relevant tillfrågas personer som arbetar i området, brukar- och patient­föreningar, intresse­organisationer och eventuellt även enskilda brukare och patienter. Hur detta sker baseras till stor del på projektets inriktning och storlek men kan till exempel ske genom e-post eller fysiska diskussions­möten. PICO:t justeras sedan utifrån de synpunkter som inkommer och beslutas därefter.

Litteratursökning och relevans­granskning

De framtagna PICO:t används sedan för att utforma en litteratur­sökning. Litteratur­sökningen begränsas vanligtvis till systematiska översikter. Resultatet av litteratur­sökningen relevans­granskas utifrån de för­definierade PICO:t i två steg, först bedömning av titel och samman­fattning (abstrakt), därefter bedömning av de systematiska översikterna i sin helhet. Detta arbete görs av två personer oberoende av varandra.

Bedömning av metod­beskrivningen som kan påverka risken för snedvridning av resultaten

De systematiska översikter som bedöms vara relevanta granskas därefter för att bedöma risken för sned­vridning samt om delar av eller hela översikten kan användas.

För att avgöra hur stor risken för sned­vridning i en systematisk översikt är behöver man granska hur den har utförts. I en välgjord systematisk översikt har man följt en process som minimerar risken för att de data den innehåller har snedvridits och man har övervägt vilken analys som är lämplig för forsknings­frågan och innehållet.

Granskningen av de översikter som bedömts relevanta i SBU Kartlägger görs med en mall som bygger på de frågor som finns beskrivna i AMSTAR utifrån sex delsteg.

Dessa delsteg är:

  1. Fråge­ställning och litteratursökning
  2. Relevansbedömning
  3. Risk för snedvridning och data­presentation av ingående studier
  4. Sammanvägning och analys
  5. Evidensgradering och slutsatser
  6. Transparant dokumentering

Kartläggningen inkluderar däremot inte någon bedömning av de primär­studier som ingår i de systematiska översikterna. Översikterna kan antingen bedömas ha låg, medelhög eller hög risk för snedvridning.

Textversion finns på separat länk

Figur 2 Möjliga användningsområden för systematiska översikter med olika risk för snedvridning. Möjligheten att använda översikter med hög risk för snedvridning varierar beroende på vilket delsteg i granskningen de uppfyller, alla går dock att använda för att stämma av identifierade referenser. Textversion finns här

Om de systematiska översikterna har låg risk för snedvridning kan man använda sig av slut­satsen. Om de däremot har brister i utförandet kan man ofta använda delar när man gör en ny systematisk översikt, exempelvis kan man kanske använda litteratur­sökningen (Figur 2). Men översikter kan även användas på andra sätt beroende på hur många delsteg i gransknings­mallen de uppfyller.

  • Systematiska översikter som inte bedöms uppfylla delsteg 1, det vill säga inte har någon tydlig fråge­ställning eller litteratur­sökning som är transparent och av tillräcklig omfattning, bedöms ha så stora brister att de inte går att använda i en ny översikt annat än att identifierade referenser kan stämmas av.
  • Från de systematiska översikter som klarar granskning upp till delsteg 3 kan sökstrategi respektive de identifierade primär­studierna användas vid framtagande av en ny systematisk översikt på området.
  • De systematiska översikter som klarar granskning upp till delsteg 5 bedöms ha medelhög risk för sned­vridning. Från dessa översikter kan den utförda samman­vägningen av studier användas men slut­satserna behöver justeras utifrån det vetenskapliga underlag som översikten baserar sina resultat på.
  • De systematiska översikter som klarar granskning upp till och med delsteg 6 bedöms ha låg risk för sned­vridning. Dessa översikter kan användas utan justering.

Kategorisering och beskrivning av de relevanta systematiska översikterna

För att presentera resultatet skapas en tabell där det framgår vilka systematiska översikter som finns utifrån de populationer, interventioner och utfall som ingår i översikten. Identifierad vetenskaplig kunskap eller vetenskapliga kunskaps­luckor från de systematiska översikter som bedöms ha låg eller medelhög risk för snedvridning beskrivs även i en separat tabell.

Granskning och publicering

Rapporten genomgår såväl intern, av SBU:s kvalitets­grupp och SBU:s råd, som extern granskning. De externa granskarnas uppgift är att ge övergripande synpunkter på rapportmanus. Efter internt godkännande publiceras rapporterna på SBU:s webbplats.