Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Reglering av marknadsföring av ohälsosam mat och dryck till barn

Ohälsosamma matvanor kan leda till övervikt, fetma och följdsjukdomar som till exempel högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Övervikt och fetma hos barn är vanligt. Barn och unga är extra mottagliga för kommersiella budskap. En viktig fråga är om dagens reglering av marknadsföring är tillräcklig för unga konsumenter eller om det finns skäl till ytterligare reglering för att skydda deras hälsa.

Lästid: ca 1 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU:s upplysningstjänst

Strukturerad litteratur­sökning som besvarar fråga från vården eller social­tjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Vi bedömer risken för bias i systematiska översikter och vid behov även kvalitet och över­förbarhet av resultaten i hälso­ekonomiska studier. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig.

Kontakta SBU
Publicerad: Rapportnr: ut201836 Diarienr: SBU 2018/532 https://www.sbu.se/ut201836

Liknande upplysningstjänstsvar

Sökord

Reklam tv radio fetma övervikt diabetes fett socker marknadsföring konsumtion reglering självreglering livsmedelsindustri matvanor Commercial TV radio obesity overweight diabetes fat sugar marketing regulations

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Har offentligt styrd reglering eller industrins självreglering av marknadsföring av ohälsosam mat och dryck riktad till barn någon effekt?

Frågeställare: Statskontoret

Sammanfattning

SBU:s upplysningstjänst har identifierat tre systematiska översikter som utvärderar effekten av offentligt styrd reglering eller industrins självreglering av marknadsföring av ohälsosam mat till barn. Översikterna bygger till viss del på samma studier och analyserar inte effektmått som är relevanta för individens hälsa, utan fokuserar på marknadsföring och exponering för reklambudskap. Översikterna undersöker främst reglering av tv-reklam, vilket översiktsförfattarna bedömer vara en begränsning. De betonar bristen på överensstämmelse i valda effektmått, bristen på definitioner av ohälsosam mat och på tidsplaner i studierna. På grund av det är det svårt att väga samman resultaten. Författarna skriver att en statlig reglering kan minska volymen för barns exponering för marknadsföring av ohälsosam mat medan industrins självreglering visar ett mer varierat resultat. De skriver vidare att en oberoende utvärdering av industrins självreglering behövs.

SBU har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom vi inte har bedömt de enskilda studiernas kvalitet eller vägt samman resultaten. Här redovisar vi därför endast de enskilda författarnas slutsatser.

Litteratursökning

Litteratursökning.pdf

Projektgrupp

Detta svar är sammanställt av Miriam Entesarian Matsson (projektledare), Emin Hoxha Ekström (hälsoekonom) och Ann Kristine Jonsson (informationsspecialist) på SBU.

Sidan publicerad
Till toppen