Subvention av hälsosam mat

En varierad kost baserad på frukt, grönsaker, fullkorn, magra mejeriprodukter, fisk och olja minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes och vissa cancerformer. En viktig fråga är om det går att öka konsumtionen av dessa livsmedel genom att subventionera hälsosamma livsmedel som frukt, grönsaker och fisk.

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Har subventioner av frukt, grönsaker och fisk effekt på hur mycket människor konsumerar av dessa livsmedel?

Sammanfattning SBU:s upplysningstjänst

Upplysningstjänsten har identifierat tre systematiska översikter från år 2014, 2015 och 2017 som utvärderar effekter på konsumtionen om man subventionerar hälsosam mat. Dessa översikter undersöker även vilka effekterna blir om man beskattar ohälsosam mat. Några av de studier som är relevanta för frågeställningen återfinns i flera av översikterna.

I översikten från år 2017 som är baserad på empiriska studier skriver författarna att subventioner ökar konsumtionen av frukt, grönsaker och annan hälsosam mat. Studierna genomfördes i cafeterior, köpcentrum samt genom att granska försäljning i automater. Förändringen i försäljning tolkades som en förändring i matvanor i merparten av studierna. Enligt författarna talar översikten från år 2015 för att subventioner och skatter kan användas för att förbättra människors kosthållning genom att deras konsumtion av hälsosam mat ökar och konsumtionen av ohälsosam mat minskar. Översikten från år 2014 visar också enligt författarna att subventioner ökar konsumtionen av hälsosam mat men också att effekten på totala kaloriintaget är oklar. Författarna stödjer implementering av subventioner och skatter tillsammans med andra interventioner på flera insatsområden som en strategi för att förbättra folkhälsan.

Men översikternas författare belyser också några begränsningar i resultaten. Konsumtion behöver inte alltid vara direkt kopplat till försäljning. De anser också att det finns risk att individer med låg socioekonomisk status gagnas i mindre utsträckning av subventioner på hälsosam mat. Därför anser författarna att framtida effektstudier även behöver rikta in sig på utsatta grupper. Det behövs också studier som utvärderar subventionernas effekt på hälsoutfall på lång sikt för att kunna bedöma om det ändrade konsumtionsbeteendet har en relevant hälsoeffekt. Om subventioner får effekt på folkhälsan på lång sikt kan man på så sätt göra besparingar för samhället. Dock är en viktig fråga om resurserna som används för en subvention av hälsosam mat skulle kunna generera mer hälsa i en alternativ användning.

Hänsyn bör tas till skillnader i kontext i studierna och svenska förhållanden vid tolkning av översikternas resultat. De flesta studier som ingick i översikterna var genomförda i USA.

SBU har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom vi inte har bedömt de enskilda studiernas kvalitet eller vägt samman resultaten. Här redovisar vi därför endast de enskilda författarnas slutsatser.

Detta är en uppdatering av upplysningstjänstsvaret "Subvention av hälsosam mat" från 2 maj 2017 som var en del av utredningen Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet som sammanställts av Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket. Svaret har uppdaterats som underlag till Statskontoret, som fått i uppdrag av Regeringen att utreda hur den offentliga styrningen för att främja hälsosamma matvanor kan stärkas.

Ladda ner rapport

SBU:s upplysningstjänst Systematisk litteratursökning som besvarar fråga från vården eller socialtjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig. Systematisk kvalitetsgranskning görs inte.

Publicerad: 2018-09-28
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: ut201832
Diarienr: SBU 2018/513
https://www.sbu.se/ut201832

Litteratursökning

Projektgrupp

Detta svar är sammanställt av Miriam Entesarian Matsson, Laura Lintamo och Emin Hoxha Ekström vid SBU.

Sidan publicerad