Befolkningsscreening av riskfaktorer och livsstilsförändrande samtalsstöd som prevention för hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor i Sverige. Det finns flertalet kända riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom, bland annat högt blodtryck, övervikt, diabetes, hög ålder och rökning. Flera regioner i Sverige har infört befolkningsinriktade preventionsprogram. Programmen bjuder in individer från en viss åldersgrupp i befolkningen till en riktad hälsokontroll eller screening för att bedöma förekomsten av kardiovaskulära riskfaktorer samt ett efterföljande hälsosamtal där deltagarna får information som sina individuella risk- och friskfaktorer samt råd och stöd kring sin livsstil.

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Vilken sammanställd forskning finns på effekten av program med befolkningsscreening av kardiovaskulära riskfaktorer i kombination med livsstilsförändrande hälsosamtal?

Frågeställare: Primärvårdsanställda, Region Kalmar

Sammanfattning

På SBU:s upplysningstjänst identifierar och redovisar vi sammanställd forskning (systematiska översikter) eller identifierar vetenskapliga studier som svar på en avgränsad fråga. Vi bedömer risken för bias (överskattning eller underskattning av resultat) i systematiska översikter och presenterar författarnas slutsatser från systematiska översikter med låg eller måttlig risk för bias. I vetenskapliga primärstudier bedömer vi inte risken för bias och därför presenteras de bara som referenser. Vid behov bedömer vi kvalitet avseende ekonomiska aspekter och överförbarhet av resultat i hälsoekonomiska studier och presenterar författarnas slutsatser från de studier som bedöms ha tillräcklig kvalitet. I svaren väger vi inte samman resultaten eller bedömer graden av vetenskaplig tillförlitlighet.

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning och kvalitetsgranskning av systematiska översikter inkluderat fyra systematiska översikter i svaret. Författarna till översikterna drog slutsatsen att befolkningsinriktade preventionsprogram kan ha en eventuell gynnsam effekt på kardiovaskulära riskfaktorer och riskbeteenden. Evidensläget kring direkta hälsoutfall, såsom dödlighet och insjuknande, är dock fortsatt osäkert. Enligt författarna saknas även tillförlitlig evidens om befolkningsinriktade riskbedömnings- och preventionsprogram är kostnadseffektiva. Författarna uppmärksammade ett dos-responsförhållanden där högintensiva livsstilsinsatser verkade vara effektivare än lågintensiva, värt att uppmärksamma är att kunskapsläget om effekten av just de lågintensiva interventionerna är svagt. Författarnas slutsatser har inte analyserats utifrån svenska förhållanden.

Ladda ner rapport

SBU:s upplysningstjänst Strukturerad litteratur­sökning som besvarar fråga från vården eller social­tjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Vi bedömer risken för bias i systematiska översikter och vid behov även kvalitet och över­förbarhet av resultaten i hälso­ekonomiska studier. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig.

Publicerad: 2019-12-20
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: ut201940
Diarienr: SBU 2019/652
https://www.sbu.se/ut201940