Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.
Behandling av förlossningsskador som uppkommit vid vaginal förlossning – en kartläggning av systematiska översikter
Rapporten visar att det generellt saknas kunskap om behandling av förlossningsskador hos kvinnan.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Syfte
Syftet med detta regeringsuppdrag är att kartlägga systematiska översikter som utvärderar behandling av förlossningsskador hos kvinnan och att tydliggöra vilka vetenskapliga kunskapsluckor som fältet rymmer.
Vad tillför denna kartläggning?
Resultatet visar på att ett stort antal av de behandlingar som ges till kvinnor med förlossningsskador inte har vetenskapligt utvärderats i tillförlitliga systematiska översikter.
Bakgrund
Förlossningsskador hos mödrar till följd av vaginal förlossning är vanligt förekommande inom svensk förlossningsvård. Andelen förstföderskor som drabbas av bristningar Grad 3 och 4, så kallade sfinkterskador, varierar mellan 3,9 och 7,6 procent enligt statistik från Socialstyrelsen. Vaginala och perineala bristningar och andra skador på bäckenbotten hos kvinnor som föder vaginalt, kan orsaka lidande både på kort och lång sikt. Förutom smärta, kan förlossningsskador på bäckenbottens stödjefunktioner leda till urinläckage, avföringsläckage, tarmtömningssvårigheter, framfall av vaginalväggarna, samt sexuell dysfunktion.
Metod
En systematisk kartläggning innebär att sakkunniga identifierar domäner och frågeställningar inom området, vilka sedan ligger till grund för en systematisk litteratursökning. Efter litteratursökningen identifieras, relevans- och kvalitetsbedöms systematiska översikter och slutligen sammanställs resultaten i de inkluderade systematiska översikterna på ett överskådligt sätt. Kartläggningen inkluderar ingen kvalitetsbedömning av de primärstudier som ingår i de systematiska översikterna. I Kapitel 3 finns en mer detaljerad information kring metod samt avgränsningar.
Huvudresultat
Totalt identifierades 8 systematiska översikter som bedömdes hålla en god kvalitet. Resultaten i dessa översikter visar att det generellt saknas kunskap om behandling av förlossningsskador hos kvinnan för samtliga domäner, men inom några domäner finns det viss kunskap för specifika behandlingsstrategier (Tabell 1).
| Domän | Vetenskaplig kunskap | Vetenskapliga kunskapsluckor | Systematisk översikt av medelhög eller hög kvalitet |
| Grad 1-bristning | Nej | Ja | Nej |
| Grad 2-bristning | Ja (delvis) | Ja | Ja |
| Grad 3- och/eller 4-bristning | Nej | Ja | Ja |
| Djupare vaginal bristning | Nej | Ja | Nej |
| Skada orsakad av klipp | Ja (delvis) | Ja | Ja |
| Skada på levatormuskeln | Nej | Ja | Nej |
| Livmoderframfall akut | Nej | Ja | Nej |
| Skada på benstruktur i bäckenbotten | Nej | Ja | Nej |
| Separation av blygdbensfog | Nej | Ja | Nej |
| Specifik skada på könsstympad | Nej | Ja | Nej |
| Fistel mellan blåsa och vagina eller tarm och vagina | Nej | Ja | Nej |
| Hemorrojd | Nej | Ja | Nej |
| Smärta i mellangården | Ja (delvis) | Ja | Ja |
| Samlagssmärta | Ja (delvis) | Ja | Ja |
| Urininkontinens | Nej | Ja | Ja |
| Analinkontinens | Nej | Ja | Ja |
| Tarmtömningssvårighet | Nej | Ja | Ja |
| Uterusruptur | Nej | Ja | Nej |
Citera denna rapport: SBU. Behandling av förlossningsskador som uppkommit vid vaginal förlossning – en kartläggning av systematiska översikter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2016. SBU-rapport nr 250. ISBN 978-91-85413-93-5.
Liknande rapporter
Se filmen om vad vi vet om förlossningsskador och hur ska de diagnostiseras?
Tre frågor till Marie Vikström Bolin, sakkunnig i projektet
Marie Vikström Bolin, överläkare, med dr, Sundsvalls sjukhus
Vilken är den viktigaste slutsatsen i rapporten?
Den viktigaste slutsatsen är att förlossningsskador går att påverka. Utbildning och träning ger effekt även om vi ännu inte vet exakt vilka delmoment som är viktigast.
Vad hoppas du ska hända i vården?
Det finns ett stort intresse inom professionen för denna fråga så min förhoppning är att det skapas möjlighet till mer utbildning i verksamheten samt att förebyggande åtgärder och efterföljande behandling utvärderas vetenskapligt.
Var det något resultat du själv blev överraskad av i rapporten?
Även om jag anade att vetenskapliga arbeten gällande förlossningsskador hade brister i olika avseenden blev jag förvånad över att det var så pass få som höll en sådan kvalitet att de gick att utvärdera i denna rapport.
Pressmeddelande
Ultraljud hittar fler förlossningsskador
Om vårdpersonalen gör en undersökning med ultraljud direkt efter förlossning kan dolda bristningar i ändtarmens ringmuskel upptäckas i tid. Det visar SBU:s utvärdering av det vetenskapliga underlaget.
Läs pressmeddelandeProjektgrupp
Sakkunniga
- Marie Vikström Bolin, Överläkare, Med dr, Sundsvalls sjukhus
- Anna Dencker, Barnmorska, Fil. Dr. Göteborgs universitet
- Ann Olsson, Barnmorska, Med dr, Danderyds sjukhus AB
- Gunilla Tegerstedt, Överläkare, Med dr, Karolinska Universitetssjukhuset
SBU
- Frida Mowafi, Projektledare
- Helena Domeij, Biträdande projektledare
- Elisabeth Gustafsson, Projektadministratör
- Hanna Olofsson, Informationsspecialist
Artikel från SBU:s tidning Vetenskap & Praxis
Kartläggning – samlad bild av åtgärder vid förlossningsskador behövs
Det saknas bra systematiska översikter av behandlingar mot skador efter vaginal förlossning. Det konstaterar ämnessakkunniga som SBU har anlitat för att kartlägga behandlingsforskningen på området. Signalen till vetenskapssamhället och forskningsfinansiärerna är: här finns kunskapsluckor som borde täppas till.
Läs mer