Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Vetenskap & Praxis

Artärbråck – massundersökning av pulsåderbråck i buken räddar mäns liv

En enkel ultraljudsundersökning av alla 65-åriga män gör att färre dör av brustet pulsåderbråck i buken. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att metoden räddar liv och är kostnadseffektiv för män. För kvinnor är det vetenskapliga underlaget otillräckligt.

Varje år dör omkring 600 män och 200 kvinnor av bukaortaaneurysm, bråck på stora kroppspulsådern i buken. Bråcket ger inga symtom förrän det vuxit sig så stort att det brister. Då är tillståndet livshotande, hälften av dem som drabbas dör innan de når sjukhus. Varannan av de personer som opereras akut överlever.

Ett sätt att upptäcka aneurysmet innan det brister är att undersöka buken med ultraljud. Då kan läkaren se hur stor utvidgningen på aorta är, följa hur bråcket växer och eventuellt besluta om förebyggande operation. Dödligheten vid planerad operation är omkring 3 procent.

En ny rapport som utarbetats av SBU i samarbete med professor emeritus Jesper Swedenborg vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna visar att massundersökning av alla 65-åriga män räddar liv. Om metoden infördes i Sverige skulle det innebära att omkring 50 000 män per år erbjöds ultraljudsundersökning. I genomsnitt behöver 700 män genomgå undersökningen för att sjukvården ska kunna rädda ett liv.

Massundersökning enligt denna metod, så kallad screening, leder till fler planerade operationer. Samtidigt beräknas kostnaden för de betydligt dyrare akuta operationerna bli lägre. Utifrån den forskning som finns på området bedömer SBU att metoden sammantaget är kostnadseffektiv.

Bukaortaaneurysm är ovanligare bland kvinnor än bland män. Studier av screening på kvinnor pågår, men här går det inte att dra några slutsatser om metodens effekter eller kostnadseffektivitet eftersom det vetenskapliga underlaget är otillräckligt.

I dag görs screening redan i flera landsting och andra är på väg att besluta om det ska införas. Men för att screeningen ska vara etiskt försvarbar krävs att alla som kallas till ultraljud får balanserad och lättbegriplig information om konsekvenserna av undersökning och behandling. De ska också få tillfälle att överväga olika alternativ i samråd med behandlande läkare och anhöriga.

– I dag vet vi att risken för bristning hänger samman med aneurysmets diameter. Men det är också en balans mellan risk och vinst – om aneurysmet inte är tillräckligt stort är risken med operation större än risken med att avvakta.

– Därför är det viktigt att föra en dialog med patienten för att kunna ge en realistisk bild av vad tillståndet innebär och inte skapa onödig oro, säger Jesper Swedenborg, sakkunnig i SBU:s projekt. [JT]

SBU:s slutsatser – Screening för bukaortaaneurysm

  • Screening för bukaortaaneurysm leder till minskad dödlighet relaterad till bukaortaaneurysm hos män (Evidensstyrka 1)*. Metoden är kostnadseffektiv (Evidensstyrka 1)*.
  • Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt* beträffande effekterna av screening för bukaortaaneurysm hos kvinnor.
  • Screening för bukaortaaneurysm är etiskt försvarbart förutsatt att verksamheten utformas så att grundläggande etiska principer tillgodoses och att den information som ges i samband med initial undersökning och uppföljning är objektiv och lättbegriplig.

* Siffrorna inom parentes anger evidensstyrka.

Läs rapporten Screening för bukaortaaneurysm

Vetenskap & Praxis nr 3/4 2008 (pdf)