Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
När Niklas Nielsen ännu var doktorand, år 2006, kom SBU:s Alert-rapport om nedkylning efter hävt hjärtstillestånd. Behandlingen var redan då införd på många svenska sjukhus. Att nedkylning kan minska negativ påverkan på hjärta och hjärna tycks rimligt bland annat eftersom metoden har visat positiva resultat i djurstudier och är bevisat effektiv vid syrebrist hos för tidigt födda barn. Men den vetenskapliga grunden för vuxna personer var klen, fann SBU; två relativt små studier publicerade i New England Journal of Medicine 2002.
Det här väckte Niklas Nielsens intresse:
– Jag hänvisade till SBU:s rapport och sökte 2009 anslag till vår första studie. I den jämförde vi om nedkylning till 33 grader var bättre än till 36 grader. Vi såg inga fördelar för den lägre temperaturen.
Att ändra klinisk praxis görs dock inte i en handvändning. Eftersom patienten ändå måste kylas ned används 33 grader fortfarande på många sjukhus i världen. Så även på en del sjukhus i Sverige, trots att internationella rekommendationerna anger att nedkylning till 36 grader kan anses fungera lika bra som till 33 grader.
– I den nya studien, TTM2, följer vi upp de studier som publicerades 2002 och som idag i det närmaste kan räknas som pilotstudier och jämför 33 grader mot normaltemperatur, men där vi behandlar feber om det uppstår. Är nedkylningen överflödig kan man spara resurser och undvika eventuella biverkningar. Men om den är effektiv så får vi starka bevis för dess nytta, säger Niklas Nielsen, som numera också är överläkare på Helsingborgs lasarett.
TTM2-studien ska genomföras på 60–70 sjukhus i 15 länder, med 1 900 patienter under tre års tid. Idag har man kommit halvvägs. Projektet tilldelades över 20 miljoner kronor i anslag redan vid start, främst från Vetenskapsrådet. Andra viktiga finansiärer är Hjärt-Lungfonden, regionala medel, privata fonder och via ALF-avtalet. I sina ansökningar har Niklas Nielsen hänvisat till att SBU efterlyser bättre kunskap på området, bland annat genom en definierad kunskapslucka.
Studieresultaten kommer tidigast till årsskiftet 2020–2021. Niklas Nielsen har själv ingen teori om vad de kommer att visa:
– Antingen får vi bevis för att nedkylning har effekt, eller inte. Hur som helst, detta är något vi behöver veta säkert. Vilken behandling skulle jag själv vilja ha ifall jag drabbades av hjärtstopp? Jag skulle nog inte vilja välja – vore helt nöjd med att bli randomiserad till endera behandlingen.
Marie Österberg är projektledare vid SBU och arbetar bland annat med databasen för kunskapsluckor:
– Vi hoppas att våra sammanställningar ska användas just så som Niklas Nielsen gjort, så att forskarna får resurser för att fylla de kunskapsluckor som anses viktigast. SBU har även arbetat med topp 10-prioriteringar av forskningsbehov inom några specifika områden; adhd, socialtjänsten och nu senast kvinnors förlossningsskador. Även de här rapporterna kan utgöra bra motiv för anslag. Besök gärna SBU:s databas för Vetenskapliga kunskapsluckor – otillräckligt utvärderade åtgärder och metoder.
Publicerad 2019-06-10
Fler prioriteringsprojekt har tillkommit sedan artikeln publicerades, bl a den om inventering och prioritering av forskningsfrågor gällande långvariga symtom vid covid-19 (postcovid)
