Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Prioriteringar för forskning om socialtjänsten

Perspektiv från brukare, policy och praktik

Hur kan socialtjänstens insatser bättre följas upp? Och vilka effekter får digitaliseringen på socialtjänstens arbete? Det är några av de frågor som landets socialchefer och brukar- och intresseorganisationer vill se mer forskning kring. Det visar en undersökning som Forte och SBU genomfört.

Lästid: ca 2 min Publicerad: 2019-03-26 Publikationstyp:

Prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor

En prioritering utifrån brukares, patienters, närståendes och vårdpersonals perspektiv på vilka kunskapsluckor som är mest angelägna att täppa till med klinisk forskning. Arbetsmetoden för prioritering är framtagen av James Lind Alliance i Storbritannien.

Närmare 600 personer har deltagit i undersökningen som Forte och Statens Beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, genomfört. I undersökningen har professioner och brukare inom socialtjänsten fått möjligheten att identifiera och prioritera vilka forskningsfrågor som de anser är viktiga för att kunna förbättra verksamhetens arbete.

– Satsningen är unik. Det är första gången som den här modellen för att identifiera och prioritera forskningsfrågor används på socialtjänstområdet och där både socialtjänst- och brukarföreträdare deltagit, säger Therese Åström, disputerad socionom och projektledare vid SBU.

Undersökningen är en del av Fortes arbete med det nationella programmet för tillämpad välfärdsforskning och ska stärka klient- och praktiknära forskning inom socialtjänstens områden.

– För oss är det viktigt att finansiera forskning som utgår från klienters och professionens behov och som kan komma till direkt användning för att utveckla och förbättra verksamheten. Genom den här undersökningen ser vi nu tydligt vad som efterfrågas och kan prioritera våra satsningar och säkerställa att vi uppfyller de kunskapsbehov som finns, säger Stella Jacobson, programansvarig Forte.

Några av de mest angelägna forskningsfrågorna som framkom i undersökningen var:

Hur kan brukares och anhörigas delaktighet utvecklas inom socialtjänsten?
Hur kan socialtjänsten arbete med implementering, utmönstring och införande av evidensbaserad kunskap?
Vilka effekter har olika insatser?
Vilka effekter har idéburen välfärd?
Vilka är framgångsfaktorer och hinder för effektiv och fungerande samverkan?

Resultatet från undersökningen kommer huvudsakligen att användas inom ramen för det nationella programmet för tillämpad välfärdsforskning, men också inom SBU:s arbete med forskningssammanställningar.

Hela resultatet från undersökningen återfinns i rapporten ”Prioriteringar för forskning om socialtjänsten – perspektiv från brukare, policy och praktik”.