Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
SBU samlar vetenskapliga kunskapsluckor inom områdena hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst, funktionstillstånd och funktionshinder samt arbetsmiljö för att visa var det behövs ny forskning. Med hjälp av vår databas med kunskapsluckor samverkar vi bland annat med forskningsfinansiärer. Målet är att den framtida forskningen ska riktas mot forskningsprojekt som i slutändan gör nytta i vardagen för brukare, patienter och närstående.
Vad är en vetenskaplig kunskapslucka och vad behövs för att fylla den enligt SBU:s modell?
En vetenskaplig kunskapslucka innebär att det saknas evidens för vilken sammanvägd effekt en metod eller insats har, det vill säga kunskap från en systematisk översikt. Baserat på vilken forskning som behövs för att fylla luckan finns tre typer av vetenskapliga kunskapsluckor enligt SBU:s modell:
- En systematisk översikt behövs när vi inte vet vilka studier som finns och därmed inte den sammanvägda effekten. De primärstudier som eventuellt finns behöver identifieras, granskas och vägas samman i en systematisk översikt för att kunskapsläget ska kunna fastställas.
- Fler primärstudier behövs när en tillförlitlig systematisk översikt visar att det är osäkert vilken den sammanvägda effekten är. Det kan bero på att det saknas studier, att studierna har bedömts ha hög risk för systematiska fel, är för få, för små eller visar motsägande resultat (tillförlitligheten hos den sammanvägda effekten är mycket låg, till exempel enligt GRADE (läs mer om GRADE i SBU:s metodbok)).
- En uppdaterad systematisk översikt behövs när det tidigare gjorts en systematisk översikt som visar att primärstudier behövs, och det finns skäl att tro att nya studier har tillkommit som möjligen kan ändra kunskapsläget.
För att en vetenskaplig kunskapslucka ska läggas in i SBU:s databas krävs att metoden eller insatsen används i Sverige, eller bedöms kunna bli aktuell för användning inom en snar framtid.
Genom att granska och sammanställa forskning i en systematisk översikt kan man identifiera vilka åtgärder och metoder som har ett vetenskapligt stöd och var det finns oklarheter, det vill säga vetenskapliga kunskapsluckor. Detta faktum gör att systematiska översikter bör vara en självklar del vid uppstart av forskningsprojekt eller i en avhandling.
I den tillförlitliga systematiska översikten presenteras de eventuella studierna med ett förutbestämt PICO på ett transparent sätt. Anledning till att kunskapsluckor identifieras är att de studier som finns om åtgärden eller metoden är för få, för små, har dålig kvalitet eller visar motstridiga resultat. Då behövs mer praktiknära forskning för att ta fram kunskap om för- och nackdelar med åtgärden eller metoden. Det är viktigt att notera att även systematiska översikter som inte identifierar några primärstudier inom området är viktiga att publicera då de visar på behov av ytterligare forskning.
Varför är det viktigt att identifiera kunskapsluckorna?
- Kunskapsläget blir tydligare för patienter, brukare, närstående och personal. När man väljer (prioriterar) vilka åtgärder och metoder man använder inom områdena hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst, funktionstillstånd och funktionshinder samt arbetsmiljö, från högsta beslutande nivå till det enskilda mötet mellan brukare och personal, kan information om var det saknas kunskap utgöra ett av underlagen.
- Områden där det är angeläget med praktiknära forskning eller systematiska översikter kan lyftas fram.
Kunskapshjulet vid praktiknära forskning
Att fylla vetenskapliga kunskapsluckor genom praktiknära forskning kräver samverkan mellan många olika aktörer. Processen kan liknas vid ett ekologiskt system där de enskilda aktiviteterna är beroende av varandra (se figur).
Delarna i processen omfattar att utvärdera kunskapsläget genom en systematisk översikt, identifiera vetenskapliga kunskapsluckor, prioritera vilka forskningsfrågor som är viktigast att beforska och finansiera samt att utföra praktiknära forskning. I centrum av hjulet finns de som bäst kan visa var både praktiknära forskning och systematiska översikter behövs, nämligen patienter, brukare, profession och närstående. De är även nyckelpersoner när det gäller att prioritera forskningsfrågor, medverka i utformningen av forskningen samt vid implementering av den kunskap som tas fram. Läs mer om kunskapshjulet
Varifrån kommer en vetenskaplig kunskapslucka?
Kunskapsluckorna i SBU:s databas kommer främst från SBU:s systematiska översikter och från de vetenskapliga underlagen till Socialstyrelsens nationella riktlinjer. De kan också hämtas från SBU:s övriga publikationstyper, till exempel svar från SBU:s Upplysningstjänst och SBU:s prioriteringar av vetenskapliga kunskapsluckor enligt James Lind Alliances metod. Även i rapporter från de regionala HTA-organisationerna och i andra systematiska översikter, till exempel från Cochrane och Campbell Collaboration, identifieras kunskapsluckor. Kunskapsluckorna plockas ut från rapporterna och publiceras i databasen på SBU:s webbplats.
I de vetenskapliga underlag som kunskapsluckorna hämtas från kan utvärderingsprocesserna skilja sig åt mellan systematiska översikter och andra typer av publikationer. Skillnaderna kan till exempel gälla omfattning av litteratursökning, granskning av ingående studier, och i vilken utsträckning som externa experter varit delaktiga i arbetet. Du hittar information om SBU:s olika publikationstyper här. På Socialstyrelsens webbplats kan du läsa om hur de nationella riktlinjerna tas fram. För kunskapsluckor hämtade från rapporter framtagna av övriga organisationer hänvisar vi till respektive rapport som utgör källa för kunskapsluckan (se länk i respektive kunskapslucka).
Vad innehåller SBU:s databas över vetenskapliga kunskapsluckor?
Databasen innehåller information om var det råder brist på praktiknära forskning eller sammanställd vetenskaplig kunskap. Däremot ingår inte kunskapsluckor inom exempelvis grundforskning i databasen.
Innehållet förändras ständigt eftersom nya vetenskapliga kunskapsluckor kontinuerligt läggs in i databasen, samtidigt som andra beforskas och tas bort.
På uppdrag av regeringen har SBU analyserat och sammanställt information om innehållet i databasen. Hittills har två sådana rapporter publicerats, den senaste våren 2017, läs här
Använd SBU:s databas!
Databasen har en sökfunktion som gör det möjligt att filtrera sökning efter vissa kategorier som alla kunskapsluckor är märkta med. Några av kategorierna anger vilka åldrar och vilket/vilka kön respektive kunskapslucka gäller för. Vidare finns kategorier som anger vilken källa kunskapsluckan är hämtad från samt vilken typ av praktiknära forskning som behövs. Utöver dessa finns ämneskategorier som ger en mer detaljerad bild av vilken population, åtgärd, metod eller miljö/sammanhang (setting) luckan avser. Läs mer om hur kunskapsluckorna kategoriseras här
Sökresultatet kan exporteras till Excel (öppna data). Detta underlättar för dig som vill använda informationen, till exempel för att lista kunskapsluckor inom vissa områden eller göra egna analyser av innehållet i databasen.
För att underlätta för dig som forskar eller finansierar forskning arbetar vi även med att sammanställa information inom vissa områden. Hittills har vi publicerat information om framtida forskning om arbetsmiljö
I ett separat dokument, avskild från SBU:s databas, finns vetenskapliga kunskapsluckor från DUETs – The UK Database of Uncertainties about the Effects of Treatments
