Prioriterade behov av kunskap och utveckling inom BUP heldygnsvård

Ett samverkansprojekt mellan SBU och Socialstyrelsen

Ungdomar som sitter på en mur

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att stärka det nationella utvecklingsarbetet samt ge kunskapsstöd till de barn- och ungdomspsykiatriska verksamheterna som bedriver heldygnsvård. Som en del i detta inledde Socialstyrelsen och SBU därför ett samverkansprojekt för att identifiera viktiga kunskaps- och utvecklingsbehov.

Vad tycker de som vårdats inom barn- och ungdomspsykiatrisk (BUP) heldygnsvård, deras anhöriga samt yrkesverksamma inom området att vården behöver mer kunskap om? Var finns det utvecklingsbehov inom BUP heldygnsvård?

I detta projekt lyfts de kunskaps- och utvecklingsbehov som patienter, anhöriga och vårdpersonal tycker är allra viktigast att jobba vidare med för att förbättra vården. Resultatet kan användas av beslutsfattare, till exempel inom regioner, barnpsykiatriska verksamheter samt professionsföreningar, vid styrning och utveckling av vården och dess innehåll. Det kan även vara viktig kunskap för forskare och forskningsfinansiärer när ny forskning initieras.

De högst prioriterade kunskapsbehoven

Tabell 1 De högst prioriterade kunskapsbehoven, prio 1.
Prio 1 prioriterades av samtliga fyra grupper på workshoppen
Kunskap om behandling vid olika diagnoser, problematik och samsjuklighet som förekommer inom BUP heldygnsvård t.ex. ätstörningar, självskadebeteende och autism.
Kunskap om bemötande/förhållningssätt inom BUP heldygnsvård utifrån samtliga förekommande diagnoser och specifik problematik inom psykiatrin.
Kunskap om vilken vård som är meningsfull inom BUP heldygnsvård, dvs. hur kan innehållet i heldygnsvården läggas upp och utvecklas?
Kunskap om hur samverkan kan organiseras mellan olika aktörer utanför sjukvården (socialtjänst, skola, polis) samt med öppenvården vid inläggning, behandling och uppföljning inom BUP heldygnsvård.

 

Tabell 2 De näst högst prioriterade kunskapsbehoven, prio 2.
Prio 2 prioriterades av två till tre av grupperna på workshoppen
Vad är effekten av tvångsåtgärder (t.ex. sondmatning eller bältning) inom BUP heldygnsvård och vad är patienter och anhörigas upplevelse?
Hur skapas förutsättningar för en bra fysisk, psykisk och social vårdmiljö dvs. både lokaler, aktiviteter, stämning, känsla av trivsel etc. inom BUP heldygnsvård?
Kunskap om djupgående utredning som pågår kortare eller längre tid under behandlingstiden inom BUP heldygnsvård och även tar in sociala faktorer t.ex. hemförhållanden och livssituation som kan påverka barnets mående.
Vad är effekten av att vårdas i BUP heldygnsvård samt betydelse av vårdtidens längd? När bör man skrivas ut?
Vad är effekten av att blanda patienter med olika typer av diagnoser, åldrar och problem inom BUP heldygnsvård och vad är patienter och anhörigas upplevelse av detta?
Vilket stöd bör anhöriga få när inläggningen pågår inom BUP heldygnsvård?
Vilka yrkeskategorier behövs inom BUP heldygnsvård, vilka roller ska de ha och vilken kompetens krävs för att bedriva heldygnsvård med god kvalitet? Exempelvis betydelse av att psykolog och socionom medverkar, effekt av specialisering av sjuksköterskor och skötare samt personalens kunskaper inom barn- och ungdomspsykiatri.

Citera denna rapport:

SBU. Prioriterade behov av kunskap och utveckling inom BUP heldygnsvård. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU-rapport nr 330. ISBN 978-91-88437-74-7.

Ladda ner sammanfattning

Prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor En prioritering utifrån brukares, patienters, närståendes och vårdpersonals perspektiv på vilka kunskapsluckor som är mest angelägna att täppa till med klinisk forskning. Arbetsmetoden för prioritering är framtagen av James Lind Alliance i Storbritannien.

Publicerad: 2021-09-07
Rapportnr: 330
Diarienr: SBU 2020/339
https://www.sbu.se/330