Smärta och nedsatt funktion vid artros är vanligt hos äldre. För att upprätthålla funktion och minska smärta på längre sikt rekommenderas i första hand fysisk aktivitet och anpassad träning och i andra hand läkemedelsbehandling med antiinflammatoriska eller smärtlindrande preparat så som ibuprofen eller paracetamol. Många personer med artrosbesvär använder även glukosamin eller kondroitin för smärtlindring och funktionsförbättring vid artros.

Fråga

Sammanfattning

Artros är ett samlingsbegrepp för ledsjukdomar som innebär att brosk och andra vävnader bryts ned i en eller flera leder och kan även innebära att musklerna försvagas. Smärta och nedsatt funktion är vanligt vid artros, men sambandet mellan grad av ledförändringar och symtom är svagt. Artros är den vanligaste ledsjukdomen och förekomsten ökar med stigande ålder med en markant ökning efter 50 års ålder. Mer än hälften av alla personer över 70 år har artros. Andra riskfaktorer förutom ålder är övervikt, tidigare ledskador på grund av idrott eller arbetsrelaterad ledbelastning. Även ärftlighet spelar en betydande roll [1].

Den rekommenderade behandlingen vid artros är i första hand patientutbildning, fysisk träning och vid behov viktminskning. Det är patientens upplevda smärta, funktionsnedsättning och livskvalitet som avgör behandling. Om grundbehandlingen är otillräcklig kan tillägg av läkemedel eller hjälpmedel sättas in. I sista hand kan även kirurgi bli aktuellt. Vid läkemedelsbehandling mot artros rekommenderar Socialstyrelsen i första hand NSAID-preparat, sedan paracetamol eller kortisoninjektioner och i sista hand opioider [1]. Alla dessa läkemedel medför biverkningar, framför allt vid långtidsanvändning vilket ofta krävs vid artros.

Förutom de rekommenderade läkemedlen finns även andra preparat avsedda för att lindra smärta och öka funktion vid artros. Två av dessa är glukosamin och kondroitin. Glukosamin och kondroitin är kroppsegna substanser som är viktiga vid uppbyggnaden av den extracellulära miljön i bland annat broskvävnad [2] [3]. Glukosamin är ett registrerat läkemedel och kan erhållas både via recept och receptfritt på apotek, men säljs även som kosttillskott i hälsokosthandeln [4] [5]. Ämnen som är godkända läkemedel kan även i vissa fall säljas som kosttillskott. En anledning kan vara att dosen är lägre eller att produkten marknadsförs med andra effekter än för läkemedlet [6]. Kondroitin är inte ett godkänt läkemedel i Sverige och säljs endast som kosttillskott [4] [5]. I andra länder kan situationen vara annorlunda och i till exempel Schweiz är kondroitin ett godkänt läkemedel och ingår även i landets läkemedelsrekommendationer vid artros [7].

Vad gäller preparat som används som kosttillskott så råder Livsmedelsverket, som är ansvarig myndighet för reglering av kosttillskott, konsumenter att inte använda kosttillskott i stället för läkemedel och att alltid rådgöra med läkare om kosttillskott och läkemedel används samtidigt [8].

Upplysningstjänsten har gjort sökningar (se Bilaga 1) i databaserna MedLine, Embase, CINAHL, Scopus och KSR Evidence. Vi har även sökt publikationer i HTA-organisationen INAHTA:s databas.

Upplysningstjänsten har tillsammans med frågeställaren formulerat frågan enligt följande PICO¹:

• Population: Personer med artros i höft-, hand- eller knäled
• Intervention: Behandling med glukosamin, kondroitin eller en kombination av båda
• Control: Ingen behandling, placebo eller behandling med smärtstillande läkemedel såsom antiinflammatoriska preparat (non-steroidal anti-inflammatory drugs, NSAID) eller paracetamol
• Outcome: Smärta, funktion, livskvalitet

Litteratursökningen har begränsats till systematiska översikter publicerade efter år 2011.

För att vi skulle inkludera en artikel i svaret krävde vi att den var publicerad på engelska eller ett av de skandinaviska språken.

^1. PICO är en förkortning för patient/population/problem, intervention/index test, comparison/control (jämförelseintervention) och outcome (utfallsmått).

I en systematisk översikt finns det risk för bias, det vill säga att resultatet blir snedvridet på grund av brister i avgränsning, litteratursökning och hantering av resultatet. Det är därför viktigt att granska metoden i en systematisk översikt. En utredare bedömde risken för bias i översikterna med stöd av SBU:s granskningsmall för att översiktligt bedöma risken för snedvridning/systematiska fel hos systematiska översikter (Bilaga 5). Granskningsmallen har sex steg och bygger på frågorna i AMSTAR granskningsmall [9]. Om översikten inte uppfyllde kraven i ett steg bedömdes den inte vidare i efterföljande steg. En systematisk översikt har bedömts ha måttlig till låg risk för bias om den uppfyller alla kraven till och med steg 4 i SBU:s mall (Bilaga 5 och Faktaruta 2).

Systematiska översikter med måttlig till låg risk för bias beskrivs i text och tabell. De översikter som bedöms ha hög risk för bias presenteras inte i text och tabell eftersom risken för att resultaten är missvisande bedöms vara för hög.

Upplysningstjänstens litteratursökning genererade totalt 1 359 artikelsammanfattningar (abstrakt) efter dubblettkontroll. Ett flödesschema för urvalsprocessen visas i Bilaga 2. Två utredare på SBU läste alla artikelsammanfattningar och bedömde att 32 översikter kunde vara relevanta för frågan. Dessa artiklar lästes i fulltext av två utredare och de artiklar som inte var relevanta för frågan exkluderades. Exkluderade artiklar finns listade i Bilaga 3.

Två utredare på Upplysningstjänsten bedömde risken för bias i 23 systematiska översikter som var relevanta för frågan och fem av dessa bedömdes ha medelhög risk för bias. Resultat och slutsatser från dessa översikter redovisas nedan. Följaktligen bedömdes 18 översikter ha hög risk för bias. Upplysningstjänstens bedömning av risk för bias redovisas i Bilaga 4.

SBU:s upplysningstjänst inkluderade fem systematiska översikter med måttlig risk för bias i svaret (Tabell 1) [7] [10] [11] [12] [13]. Två av dessa undersökte olika typer av behandling vid knäartros varav glukosamin och kondroitin också ingick [10] [12]. Vidare undersökte två översikter behandling med kondroitin för artros i knä-, höft- och handleder [7], eller i alla leder [13] och översikterna inkluderade studier som jämfört behandling med placebo eller annan aktiv behandling [7] [13]. Slutligen inkluderades också en översikt som enbart sammanfattat studier med glukosamin [11]. Fokus i denna översikt låg på att identifiera orsaker till låg samstämmighet mellan de olika studierna på glukosamin.

I en HTA-rapport från det schweiziska Federal Office of Public Health (FOPH), från år 2020, undersökte Jacobsen och medarbetare effekten av medicinskt kondroitin på artros i knä, höfter eller handleder [7]. Med medicinskt kondroitin avsågs preparat som i enlighet med schweiziska rekommendationer kan skrivas ut av läkare som behandling vid artros. Medicinskt kondroitin har en kontrollerad renhet till skillnad från kondroitinpreparat som säljs som kosttillskott. Kondroitin jämfördes i de inkluderade studierna med behandling både i form av placebo, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (engelska: Non Steroidal Anti-Inflammatory Drugs, NSAID) och paracetamol, för flera typer av smärt- och funktionsutfall på både kort (sex månader) och lång sikt (12 och 24 månader). Författarna fann att kondroitin, jämfört med placebo, på kort sikt minskade smärta i knä med en standardiserad medelvärdesskillnad (SMD) på −0,28 (95 % KI, −0,47 till −0,09). Resultatet baserades på nio studier och tillförlitligheten enligt GRADE² bedömdes som låg på grund av framför allt låg samstämmighet mellan studierna och låg precision i resultatet. Översiktsförfattarna kommenterade även att skillnaden i minskad smärta mellan behandlings- och kontrollgruppen troligtvis inte var kliniskt relevant. Även för hand- och höftsmärta sågs en signifikant skillnad mellan kondroitin och placebo på kort sikt, baserat på utfall i endast en studie. Resultatet för höftsmärta bedömdes som osäkert (låg tillförlitlighet) på grund av bristande rapportering av baslinjevärden i studien. Resultatet för handsmärta bedömdes ha måttlig tillförlitlighet, men även här kommenterade översiktsförfattarna att skillnaden troligtvis inte är tillräckligt stor för att vara kliniskt relevant. För övriga tidpunkter (12 och 24 månader) och jämförelser (NSAID och paracetamol) fann man inga signifikanta skillnader. Översiktsförfattarna drog slutsatsen att kondroitin kan minska artrossmärta jämfört med placebo på kort sikt, men att effekten inte skiljer sig från NSAID, och att effekten troligtvis är för liten för att vara kliniskt relevant. Författarna noterade att biverkningsfrekvensen av kondroitin var låg och inte skilde sig från placebo, även om resultaten var baserade på relativt få individer och endast på data upp till 12 månader.

^2. GRADE (Grading of Recommendations Assessment Development and Evaluation). GRADE syftar till att på ett strukturerat och transparent sätt bedöma osäkerheter, risker, i det sammanvägda resultatet. Med GRADE klassificeras tillförlitligheten som hög (), måttlig (), låg () eller mycket låg () tillförlitlighet. Mer info hittas i SBU:s metodbok, kapitel 9 (www.sbu.se/metodbok).

Singh och medförfattare inkluderade i sin översikt från år 2015 studier på alla typer av kondroitin [13]. Flera av jämförelserna var mot andra aktiva behandlingar som inte var NSAID eller paracetamol och därför utan relevans för frågeställningen i detta svar. Även studier med kort uppföljningstid och studier med annan design än RCT ingick. Resultaten för smärta och funktion vid behandling med kondroitin jämfört med placebo speglade resultaten i HTA-rapporten av FOPH, och analyserna visade på en signifikant effekt på smärta, men inte på funktion, vid behandling upp till sex månader. I känslighetsanalyser såg författarna att den signifikanta effekten försvann då endast studier utan sponsring av tillverkare ingick i analysen, eller då endast studier med fler än 100 deltagare analyserades. Inga resultat för andra jämförelser var signifikanta (kondroitin jämfört med NSAID, kondroitin plus glukosamin jämfört med placebo).

Gregori och medförfattare utförde år 2018 en nätverksmetaanalys (NMA)³ på alla typer av preparat som vanligen förskrivs eller rekommenderas mot knäartros [12]. Översiktsförfattarna undersökte effekter på utfallen smärta och funktion för interventioner med en uppföljningstid på minst 12 månader. För kondroitin sågs, i likhet med studien från FOPH, ingen signifikant skillnad jämfört med placebo med avseende på smärta och funktion för denna uppföljningstid. Analysen av resultat efter behandling med glukosamin delades upp med avseende på den kemiska produktformuleringen som använts. För glukosaminhydroklorid sågs ingen effekt jämfört med placebo med avseende på smärta och funktion. För glukosaminsulfat sågs en signifikant förbättring av både smärta och funktion jämfört med placebo. Resultatet baserades på två studier som båda hade finansiering från företaget som tillverkar de studerade glukosaminprodukterna. Författarna kommenterade inte huruvida skillnaden i smärta och funktion var kliniskt relevant eller inte. Även glukosamin tillsammans med kondroitin undersöktes men utan att en signifikant effekt kunde noteras. Sammanfattningsvis menade författarna att osäkerheten var stor i alla jämförelser och att fler och större RCT-studier krävs för att klargöra effekten av dessa typer av behandlingar mot artros.

3. En nätverksmetaanalys drar nytta av flera parvisa jämförelser i ett nätverk för att sedan kunna uttala sig om dels hur de olika jämförelserna förhåller sig till varandra, dels om indirekta jämförelser i nätverket.

Beaudart och medförfattare gjorde år 2020 en nätverksmetaanalys enligt samma koncept som Gregori och medförfattare, men med uppföljningstiden sex månader eller mer till skillnad från tolv månader eller mer i översikten av Gregori och medförfattare [10]. I likhet med resultaten från HTA-rapporten från FOPH sågs en signifikant förbättring av smärta för dem som fått behandling med kondroitin jämfört med dem som fått placebo för denna uppföljningstid. Skillnaden var dock liten och, som författarna i HTA-rapporten kommenterade, troligtvis inte kliniskt relevant. För knäfunktion sågs ingen signifikant förbättring och inte heller när kondroitin av en lägre renhet (kosttillskott som inte skrivs ut på recept) jämfördes mot placebo, med avseende på både smärta och funktion. Glukosamin delades upp i två grupper: glukosaminsulfat och kristallint glukosaminsulfat. Inga skillnader avseende smärta och funktion sågs för glukosaminsulfat jämfört med placebo. För kristallint glukosaminsulfat sågs en smärtlindrande effekt som precis uppnådde statistisk signifikans, samt en signifikant förbättring av funktion jämfört med placebo. Resultaten för kristallint glukosamin baserades, i likhet med analysen i översikten av Gregori och medförfattare, på tre studier som alla var sponsrade av det företag som tillverkar kristallint glukosamin.

Eriksen och medförfattare undersökte i sin översikt från år 2014 studier som jämfört glukosamin med placebo [11]. På grund av skillnader i frågeställning och avgränsningar i sökstrategi inkluderade författarna fler studier än i översikterna av Gregori och medförfattare och Beaudart och medförfattare, totalt 25 studier. Eriksen och medförfattare fokuserade på att finna orsaker till den stora variation (hög heterogenitet) som fanns mellan studiernas resultat och fann med hjälp av subgruppsanalyser att den till största del berodde på produktmärke och de individuella studiernas risk för bias. Brister i risk för bias-domänerna blindning, randomisering eller dataanalys sammanföll med positiva resultat av glukosaminbehandling. Detta pekar på problematiken med att inkludera studier med hög risk för bias i en metaanalys, vilket kan innebära att effekten värderas felaktigt. Studier som bedömdes ha hög risk för bias överlappade även till stor del med studier som var utförda med hjälp av finansiering från tillverkare. När endast studier med låg risk för bias inkluderades i metaanalysen fann man en liten positiv effekt av glukosamin i studier med ett visst produktmärke, men inte för de andra. Alla de tre studierna som ingick i denna analys var finansierade av tillverkaren som producerade den undersökta glukosaminprodukten vilket innebär jäv och med det en ökad risk att resultaten är snedvridna. Författarna påpekade i sin sammanfattning att fler oberoende studier krävs för att avgöra ifall denna glukosaminprodukt har en positiv effekt vid artros.

Det bör poängteras att samtliga översikter [10] [11] [12] [13] förutom HTA-rapporten [7] hade en jävsproblematik där flera av översiktsförfattarna rapporterade om finansiering från företag som tillhandahåller dessa produkter. Det går inte att utesluta att översiktsförfattarnas slutsatser kan ha påverkats av detta jäv.

Ytterligare två översikter om glukosamin eller kondroitin identifierades [14] [15]. Dessa bedömdes inte tillföra något då de hade ett stort överlapp av inkluderade studier med de ovan rapporterade översikterna och samstämmiga slutsatser.

Tabell 1. Systematiska översikter med låg/måttlig risk för bias/Table 1. Systematic reviews with low/medium risk of bias

CI = Confidence Interval; CS = Chondroitin Sulfate; CrI = Credibility Interaval; MD = Mean difference; NMA = Network Meta-Analysis; NSAID = Non-Steroidal Anti-Inflammatory Drugs; OA = Osteoarthritis; pCGS = Prescription grade Crystalline Glucosamine Sulfate; pCS = Prescription grade Chondroitin Sulfate; RCT = Randomised Controlled Trial; RoB = Risk of Bias; SMD = Standardised Mean Difference
Included studies	Population/Intervention	Outcome and Results
Jacobsen et al. (Federal Office of Public Health FOPH), 2020, [7] Chondroitin Sulfate in Osteoarthritis
26 RCTs	Population: Patients with osteoarthritis (OA) in the hip, knee or hand Intervention: Oral pharmaceutical-grade Chondroitin Sulfate (CS) Control: On-demand analgesics, oral or topical NSAIDs, and other anti-inflammatory treatments	Chondroitin Sulfate vs placebo (pain): Knee OA 6 months (n=9): SMD −0.28 (95% CI, −0.47 to −0.09) 12 months (n=7): Not significant Hip OA 6 months (n=1): Significant difference, p<0.001 Hand OA 6 months (n=1): Significant difference, p<0.016 Chondroitin Sulfate vs placebo, (function): Knee OA 6 months (n=2): Not significant 12 months (n=3): Not significant Chondroitin Sulfate vs placebo (Withdrawal due to adverse events): Knee OA (n=15): Not significant Hand OA (n=2): Not significant Hip OA (n=1): Not significant Chondroitin Sulfate vs NSAID (pain): Knee OA 6 months (n=3): Not significant 12 months (n=2): Not significant Chondroitin Sulfate vs NSAID (function): Knee OA 6 months (n=2): Not significant 12 months (n=2): Not significant Chondroitin Sulfate vs NSAID (withdrawal due to adverse events): Knee OA (n=3): Not significant Chondroitin Sulfate vs paracetamol (pain): Knee OA 6 months (n=1): Not significant Chondroitin Sulfate vs paracetamol (withdrawal due to adverse events): Knee OA (n=1): Not significant
Authors' conclusion: “The clinical findings of this report are extracted from a substantial body of evidence of low to moderate quality. Patients treated with CS report slightly greater reductions in osteoarthritic pain up to 6 months compared to placebo, but no difference compared to NSAIDs. The relative benefits are not demonstrated beyond 6 months. The rate of serious adverse events related to CS use is low, noting that this estimate is based on evidence with limited sample sizes and 12 months of follow-up.”
Singh et al. 2016, [13] Chondroitin for osteoarthritis (Review)
43 RCTs included - Qualitative analysis: 39 RCTs - Quantitative analysis: 16 RCTs	Population: Adult patients with osteoarthritis (OA) in any joint Intervention: Use of oral chondroitin alone or in combination with other oral drugs such as glucosamine Control: Placebo or active medications including NSAIDs, analgesics (e.g., acetaminophen), opioid pain-relieving medications, glucosamine or other "herbal" medications, or other comparator oral medications	Chondroitin vs placebo Short term (<6 months) Pain (n=8): SMD −0.51 (95 % CI, −0.74 to −0.28) Function (n=8): Not significant Long term (>6 months) Pain (n=6): SMD −0.39 (95 % CI, −0.78 to 0.00) Function (n=6): Not significant Chondroitin + Glucosamine vs placebo Short term (<6 months) Pain (n=3): Not significant Function (n=2): Not significant Long term (>6 months) Pain (n=2): Not significant Function (n=2): Not significant Chondroitin + Glucosamine vs NSAID Short term (<6 months) Pain (n=2): Not significant Function (n=1): Not significant Long term (>6 months) Pain (n=3): Not significant Function (n=1): Not significant
Authors' conclusion: “The improvement in joint pain with chondroitin (alone or in combination with glucosamine) in participants with osteoarthritis was clinically meaningful and statistically significantly better than placebo, based on trials of mostly low quality.” […] “Most evidence for chondroitin comes from small trials. […] Well-designed high-quality RCTs of chondroitin in participants with early and late osteoarthritis are desirable because they can add valuable information to knowledge gaps in this area. Larger samples and appropriate controls (placebo or NSAIDs) are needed, and trials need to provide longer follow-up and closer monitoring so investigators can see long-term effects and detect any safety concerns.”
Gregori et al. 2018, [12] Association of Pharmacological Treatments With Long-term Pain Control in Patients With Knee Osteoarthritis A Systematic Review and Meta-analysis
Bayesian network meta-analysis (NMA) 47 RCTs (22 037 participants) included in NMA	Population: Patients with osteoarthritis (OA) in the knee Intervention: Any active pharmacological intervention alone or in combination with another intervention with a follow-up period was at least 1 year Control: Active control (another active pharmacological treatment), placebo or no treatment	Treatment vs placebo Chondroitin sulfate: Pain (n=5): Not significant Function (n=3): Not significant Glucosamine sulfate: Pain (n=2): SMD −0.29 (95% CrI: −0.49 to −0.09) Function (n=2): SMD −0.32 (95% CrI: −0.52 to −0.12) Glucosamines: Pain (n=3): Not significant Function (n=3): Not significant Glucosamines + Chondroitin sulfate: Pain (n=2): Not significant Function (n=2): Not significant
Authors' conclusion: “In this systematic review and network meta-analysis of studies of patients with knee osteoarthritis and at least 12 months of follow-up, there was uncertainty around the estimates of effect size for change in pain for all comparisons with placebo. Larger RCTs are needed to resolve the uncertainty around efficacy of medications for knee osteoarthritis.”
Beaudart et al. 2020, [10] Symptomatic Efficacy of Pharmacological Treatments for Knee Osteoarthritis: A Systematic Review and a Network Meta‑Analysis with a 6‑Month Time Horizon
Bayesian network meta-analysis (NMA) 80 RCTs included in NMA: - 79 RCTs (15 609 participants) included in NMA of pain outcome - 55 RCTs (13 655 participants) included in NMA of function outcome	Population: Patients with osteoarthritis (OA) in the knee Intervention: Any pharmacological treatment, currently prescribed or recommended, administrated during a continuous period of 6 months or more Control: Active control (another active pharmacological treatment) or placebo	Treatment vs placebo Prescription grade Chondroitin sulfate: Pain (n=10): SMD −0.26 (95% CrI: −0.44 to −0.08) Function (n=5): Not significant Chondroitin sulfate: Pain (n=2): Not significant Function (n=4): Not significant Prescription grade Crystalline Glucosamine sulfate: Pain (n=3): SMD −0.29 (95% CrI: −0.58 to 0.00) Function (n=3): SMD −0.44 (95% CrI: −0.66 to −0.21) Glucosamine sulfate: Pain (n=5): Not significant Function (n=5): Not significant Glucosamine sulfate + Chondroitin sulfate Pain (n=5): Not significant Function (n=5): Not significant
Authors' conclusion: “Our results support the view that pCS and pCGS are more effective in reducing pain in knee OA than other glucosamine or chondroitin preparations, which do not provide any significant clinical benefit […]. “
Eriksen et al. 2014, [11] Risk of Bias and Brand Explain the Observed Inconsistency in Trials on Glucosamine for Symptomatic Relief of Osteoarthritis: A Meta-Analysis of Placebo-Controlled Trials
25 Randomized or quasi-randomized controlled trials (3458 participants)	Population: Adult patients with osteoarthritis (OA) in any synovial joint Intervention: Glucosamine Control: Placebo	Treatment vs placebo Glucosamine, all brands: All studies (n=25): SMD −0.58 (95% CI, −0.90 to −0.26) Low RoB (n=8): Not significant Glucosamine, Rottapharm/Madaus: All studies (n=12): SMD −1.05 (95% CI, −1.43 to −0.68 Low RoB (n=3): SMD −0.27 (95% CI, −0.43 to −0.12) Glucosamine, other brands: All studies (n=13): Not significant Low RoB (n=5): Not significant
Authors' conclusion: “We are confident that glucosamine by and large has no clinically important effect. An exception to this statement may be the results repeatedly produced by studies of the product from Rottapharm/Madaus; although the possible biochemical background for this is speculative. […] [Further research] would imply both a confirmatory trial without industry involvement in order to omit industry bias and a basic pharmacologic demonstration of specific properties of the Rottapharm/Madaus crystalline sulfate preparations.”

SBU:s upplysningstjänst inkluderade totalt 18 systematiska översikter med hög risk för bias [16–33]. Resultat och slutsatser presenteras inte i text och tabell eftersom risken för att resultaten är missvisande bedöms vara för hög.

Detta svar är sammanställt av Emma Palmqvist Wojda (utredare), Idha Kurtsdotter (utredare), Sara Fundell (projektadministratör), Laura Lintamo (produktsamordnare), Per Lytsy (intern sakkunnig) samt Irene Edebert (tillförordnad avdelningschef) vid SBU.

1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Stockholm: Socialstyrelsen; 2021. Nationella riktlinjer. [accessed December 17 2021]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/riktlinjer-och-utvarderingar/rorelseorganens-sjukdomar/.
2. Bishnoi M, Jain A, Hurkat P, Jain SK. Chondroitin sulphate: a focus on osteoarthritis. Glycoconj J. 2016;33(5):693-705. Available from: https://doi.org/10.1007/s10719-016-9665-3.
3. Salazar J, Bello L, Chavez M, Anez R, Rojas J, Bermudez V. Glucosamine for osteoarthritis: biological effects, clinical efficacy, and safety on glucose metabolism. Arthritis. 2014;2014:432463. Available from: https://doi.org/10.1155/2014/432463.
4. Ämnesguiden. Uppsala: Läkemedelsverket. [updated Sep 16 2020; accessed Mar 24 2022]. Available from: https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/kopa-anvanda-och-hantera/vad-ar-ett-lakemedel/amnesguiden#hmainbody1.
5. Sök läkemedelsfakta. Uppsala: Läkemedelsverket. [accessed Mar 24 2022]. Available from: https://www.lakemedelsverket.se/sv/sok-lakemedelsfakta?activeTab=1.
6. Närliggande produkter till kosttillskott. Uppsala: Livsmedelsverket. [updated Mar 1 2022; accessed Mar 24 2022]. Available from: https://kontrollwiki.livsmedelsverket.se/artikel/82/narliggande-produkter-till-kosttillskott.
7. FOPH. Chondroitin sulfate in osteoarthritis. Bern: Federal Office of Public Health (FOPH); 2020. Project number 18.011565. [accessed Mar 24 2022]. Available from: https://www.aramis.admin.ch/Default?DocumentID=65884&Load=true.
8. Risker med kosttillskott. Uppsala: Livsmedelsverket. [updated Dec 8 2021; accessed Feb 28 2022]. Available from: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/kosttillskott/risker-med-kosttillskott.
9. Shea BJ, Grimshaw JM, Wells GA, Boers M, Andersson N, Hamel C, et al. Development of AMSTAR: a measurement tool to assess the methodological quality of systematic reviews. BMC Med Res Methodol. 2007;7:10. Available from: https://doi.org/10.1186/1471-2288-7-10.
10. Beaudart C, Lengele L, Leclercq V, Geerinck A, Sanchez-Rodriguez D, Bruyere O, et al. Symptomatic Efficacy of Pharmacological Treatments for Knee Osteoarthritis: A Systematic Review and a Network Meta-Analysis with a 6-Month Time Horizon. Drugs. 2020;80(18):1947-59. Available from: https://doi.org/10.1007/s40265-020-01423-8.
11. Eriksen P, Bartels EM, Altman RD, Bliddal H, Juhl C, Christensen R. Risk of bias and brand explain the observed inconsistency in trials on glucosamine for symptomatic relief of osteoarthritis: a meta-analysis of placebo-controlled trials. Arthritis Care Res (Hoboken). 2014;66(12):1844-55. Available from: https://doi.org/10.1002/acr.22376.
12. Gregori D, Giacovelli G, Minto C, Barbetta B, Gualtieri F, Azzolina D, et al. Association of Pharmacological Treatments With Long-term Pain Control in Patients With Knee Osteoarthritis: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA. 2018;320(24):2564-79. Available from: https://doi.org/10.1001/jama.2018.19319.
13. Singh JA, Noorbaloochi S, MacDonald R, Maxwell LJ. Chondroitin for osteoarthritis. Cochrane Database Syst Rev. 2015;1(1):CD005614. Available from: https://doi.org/10.1002/14651858.CD005614.pub2.
14. Honvo G, Bruyere O, Geerinck A, Veronese N, Reginster JY. Efficacy of Chondroitin Sulfate in Patients with Knee Osteoarthritis: A Comprehensive Meta-Analysis Exploring Inconsistencies in Randomized, Placebo-Controlled Trials. Adv Ther. 2019;36(5):1085-99. Available from: https://doi.org/10.1007/s12325-019-00921-w.
15. Newberry SJ, FitzGerald J, SooHoo NF, Booth M, Marks J, Motala A, et al. Treatment of osteoarthritis of the knee: an update review [Internet]. Rockville (MD): Agency for Healthcare Research and Quality (US); 2017. Comparative Effectiveness Reviews, No 190. [accessed Mar 24 2022]. Available from: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK447543/.
16. Batool F, Sohail M, Ashraf F, Rana B, Mahmood F, Tanveer S. Clinical effectiveness of glucosamine and chondroitin sulphate in treatment of osteoarthritis. Int J Pharm Sci Res. 2015;6(2):541-45.
17. Knapik JJ, Pope R, Hoedebecke SS, Schram B, Orr R. Effects of Oral Chondroitin Sulfate on Osteoarthritis-Related Pain and Joint Structural Changes: Systematic Review and Meta-Analysis. J Spec Oper Med. 2019;19(1):113-24.
18. Knapik JJ, Pope R, Hoedebecke SS, Schram B, Orr R, Lieberman HR. Effects of Oral Glucosamine Sulfate on Osteoarthritis-Related Pain and Joint-Space Changes: Systematic Review and Meta-Analysis. J Spec Oper Med. 2018;18(4):139-47.
19. Kongtharvonskul J, Anothaisintawee T, McEvoy M, Attia J, Woratanarat P, Thakkinstian A. Efficacy and safety of glucosamine, diacerein, and NSAIDs in osteoarthritis knee: a systematic review and network meta-analysis. Eur J Med Res. 2015;20:24. Available from: https://doi.org/10.1186/s40001-015-0115-7.
20. Meng Z, Liu J, Zhou N. Efficacy and safety of the combination of glucosamine and chondroitin for knee osteoarthritis: a systematic review and meta-analysis. Arch Orthop Trauma Surg. 2022. Available from: https://doi.org/10.1007/s00402-021-04326-9.
21. Ogata T, Ideno Y, Akai M, Seichi A, Hagino H, Iwaya T, et al. Effects of glucosamine in patients with osteoarthritis of the knee: a systematic review and meta-analysis. Clin Rheumatol. 2018;37(9):2479-87. Available from: https://doi.org/10.1007/s10067-018-4106-2.
22. Reginster JY, Veronese N. Highly purified chondroitin sulfate: a literature review on clinical efficacy and pharmacoeconomic aspects in osteoarthritis treatment. Aging Clin Exp Res. 2021;33(1):37-47. Available from: https://doi.org/10.1007/s40520-020-01643-8.
23. Runhaar J, Rozendaal RM, van Middelkoop M, Bijlsma HJW, Doherty M, Dziedzic KS, et al. Subgroup analyses of the effectiveness of oral glucosamine for knee and hip osteoarthritis: a systematic review and individual patient data meta-analysis from the OA trial bank. Ann Rheum Dis. 2017;76(11):1862-9. Available from: https://doi.org/10.1136/annrheumdis-2017-211149.
24. Schneider H, Maheu E, Cucherat M. Symptom-modifying effect of chondroitin sulfate in knee osteoarthritis: A meta-analysis of randomized placebo-controlled trials performed with Structum®. Open Rheumatology Journal. 2012;6(1):183-9.
25. Simental-Mendia M, Sanchez-Garcia A, Vilchez-Cavazos F, Acosta-Olivo CA, Pena-Martinez VM, Simental-Mendia LE. Effect of glucosamine and chondroitin sulfate in symptomatic knee osteoarthritis: a systematic review and meta-analysis of randomized placebo-controlled trials. Rheumatol Int. 2018;38(8):1413-28. Available from: https://doi.org/10.1007/s00296-018-4077-2.
26. Stuber K, Sajko S, Kristmanson K. Efficacy of glucosamine, chondroitin, and methylsulfonylmethane for spinal degenerative joint disease and degenerative disc disease: a systematic review. J Can Chiropr Assoc. 2011;55(1):47-55.
27. Wu D, Huang Y, Gu Y, Fan W. Efficacies of different preparations of glucosamine for the treatment of osteoarthritis: a meta-analysis of randomised, double-blind, placebo-controlled trials. Int J Clin Pract. 2013;67(6):585-94.
28. Xie F, Tanvejsilp P, Campbell K, Gaebel K. Cost-effectiveness of pharmaceutical management for osteoarthritis pain: a systematic review of the literature and recommendations for future economic evaluation. Drugs Aging. 2013;30(5):277-84. Available from: https://doi.org/10.1007/s40266-013-0062-3.
29. Yang W, Sun C, He SQ, Chen JY, Wang Y, Zhuo Q. The Efficacy and Safety of Disease-Modifying Osteoarthritis Drugs for Knee and Hip Osteoarthritis-a Systematic Review and Network Meta-Analysis. J Gen Intern Med. 2021;36(7):2085-93. Available from: https://doi.org/10.1007/s11606-021-06755-z.
30. Zeng C, Wei J, Li H, Wang YL, Xie DX, Yang T, et al. Effectiveness and safety of Glucosamine, chondroitin, the two in combination, or celecoxib in the treatment of osteoarthritis of the knee. Sci Rep. 2015;5:16827. Available from: https://doi.org/10.1038/srep16827.
31. Zhu X, Sang L, Wu D, Rong J, Jiang L. Effectiveness and safety of glucosamine and chondroitin for the treatment of osteoarthritis: a meta-analysis of randomized controlled trials. J Orthop Surg Res. 2018;13(1):170. Available from: https://doi.org/10.1186/s13018-018-0871-5.
32. Zhu X, Wu D, Sang L, Wang Y, Shen Y, Zhuang X, et al. Comparative effectiveness of glucosamine, chondroitin, acetaminophen or celecoxib for the treatment of knee and/or hip osteoarthritis: a network meta-analysis. Clin Exp Rheumatol. 2018;36(4):595-602.
33. Zou K, Wong J, Abdullah N, Chen X, Smith T, Doherty M, et al. Examination of overall treatment effect and the proportion attributable to contextual effect in osteoarthritis: Meta-Analysis of randomised controlled trials. Ann Rheum Dis. 2016;75(11):1964-70.
34. Schneider H, Maheu E, Cucherat M. Symptom-modifying effect of chondroitin sulfate in knee osteoarthritis: a meta-analysis of randomized placebo-controlled trials performed with structum((R)). Open Rheumatol J. 2012;6:183-9. Available from: https://doi.org/10.2174/1874312901206010183.

Detta är en kombinerad sökstrategi för detta svar samt Upplysningstjänstens svar nr ut202208 Växtbaserade preparat vid artros.

CINAHL via EBSCO 14 February 2022

KSR Evidence 10 February 2022

Embase via Elsevier 10 February 2022

Medline via OvidSP 10 February 2022

Scopus via Elsevier 10 February 2022

Bilaga 5 Granskningsmall för att översiktligt bedöma risken för snedvridning/ systematiska fel hos systematiska översikter (PDF)