Ultraljudsundersökning för att upptäcka medfödd höftledsdysplasi hos nyfödda

Alla nyfödda barn i Sverige undersöks av barnläkare. Vid denna rutinmässiga screeningundersökning ingår en klinisk höftundersökning för att upptäcka eventuell medfödd höftledsdysplasi. Det råder praxisvariation i Sverige kring vilka barn som i samband med den rutinmässiga screeningundersökningen även undersöks med ultraljud för att upptäcka medfödd höftdysplasi.

Lästid: ca 1 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU:s upplysningstjänst

Strukturerad litteratur­sökning som besvarar fråga från vården eller social­tjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Vi bedömer risken för bias i systematiska översikter och vid behov även kvalitet och över­förbarhet av resultaten i hälso­ekonomiska studier. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig.

Kontakta SBU
Publicerad: Rapportnr: ut202031 Diarienr: SBU 2019/670 https://www.sbu.se/ut202031

Liknande publikationer

Sökord

Dysplasi Höftledsförskjutning Subluxation Dislokation Höftdislokation

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Vilken sammanställd forskning finns kring ultraljudsundersökning i samband med klinisk screeningundersökning av nyfödda, för att upptäcka höftledsinstabilitet och höftledsluxation (DDH)?

Frågeställare: Läkare och sektionschef, Region Västernorrland

Sammanfattning

SBU:s upplysningstjänst har i detta svar, efter litteratursökning och kvalitetsgranskning, inkluderat en systematisk översikt publicerad år 2011. Översikten inkluderade fem studier varav två var relevanta för detta svar. Författarna till denna översikt drog slutsatsen att klinisk undersökning av höfterna hos alla nyfödda i kombination med ultraljudsundersökning, jämfört med endast klinisk undersökning, inte visade på någon signifikant skillnad när det kom till graden av sent upptäckt DDH. Författarna drog också slutsatsen att addera ultraljud till den kliniska undersökningen, jämfört med endast klinisk undersökning, hos nyfödda barn med känd ökad risk för DDH, inte heller visade på någon signifikant skillnad vad gäller sent diagnostiserad DHH.

Översiktens författare påpekar dock att studierna som slutsatserna bygger på har betydande metodologiska svagheter och att många av analyserna baseras på en enskild studie. Vidare påpekar författarna att studierna hade för låg statistisk styrka (power) för att kunna påvisa signifikanta skillnader mellan de olika strategierna, då utfallet sent upptäckt DDH är ovanligt. Författarnas slutsatser har inte analyserats utifrån svenska förhållanden.

SBU:s upplysningstjänst har även identifierat 17 primärstudier. Primärstudierna har inte kvalitetsgranskats och författarnas slutsatser presenteras därför inte här, men studierna finns i referenslistan för den som önskar läsa mer.

Granskningsmall för att översiktligt bedöma risken för snedvridning/systematiska fel hos systematiska översikter

Sidan publicerad
Till toppen