Feedback informed treatment (FIT), en kontinuerlig uppföljning av personens syn på behandling

Publikationstyp: SBU:s upplysningstjänst Rapport ut202033Publicerad: 2 december 2020

Fråga och sammanfattning

Återkoppling, feedback, innebär att personen som får behandling, klienten eller patienten, lämnar sina synpunkter på relationen mellan sig och behandlaren liksom på resultatet av behandlingen. När detta samlas in rutinmässigt i syfte att förbättra eller skräddarsy fortsatt behandling, kan det benämnas FIT (feedback informed treatment). FIT används i Sverige inom socialtjänst och hälso- och sjukvård, men omfattningen är okänd.

Fråga

Vilken sammanställd forskning finns om feedback informed treatment, FIT, inom socialtjänst och psykiatri?

Frågeställare: Handledare/utbildare (hälso- och sjukvård)

Sammanfattning

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning och granskning av risk för bias inkluderat fem systematiska översikter i svaret. Ingen av de inkluderade översikterna gäller socialtjänstens individ- och familjeomsorg då samtliga fem översikter handlar om psykisk ohälsa och psykiatrisk vård. I fyra översikter presenteras kvantitativa resultat om FIT i behandling av personer med psykisk ohälsa och i en översikt presenteras en syntes av kvalitativa data.

I två kvantitativa översikter har författarna gjort en evidensgradering av resultaten. Bergman och medarbetare drog slutsatsen att det för närvarande finns otillräckligt vetenskapligt stöd för vilken effekt som feedback har på barn och unga med psykisk ohälsa [1]. Kendrick och medarbetare drog slutsatsen att det finns otillräckligt vetenskapligt stöd för rutinmässig uppföljning genom patientrapporterade utfallsmått i behandling av psykisk ohälsa avseende förbättrade patientutfall eller vårdens hantering [2].

Pejtersen och medarbetare drog slutsatsen att man inte fann evidens för att PCOMS, Partners for Change Outcome Management System, har effekt på antalet behandlingssessioner eller förbättrar klienternas välbefinnande [3]. Østergård och medarbetare drog slutsatsen att det sammantaget fanns en liten positiv effekt av PCOMS, men inte i psykiatrisk vård [4]. Solstad och medarbetare fann att patienter kan uppleva feedback som både hjälpsamt och hindersamt i psykologisk behandling [5].

Översiktsförfattarnas slutsatser har inte analyserats utifrån svenska förhållanden.

Bakgrund

FIT, feedback informed treatment (ibland benämnd feedback informed therapy) innebär ett rutinmässigt inhämtande av en behandlad persons synpunkter både på den terapeutiska alliansen och behandlingens resultat under behandlingstiden. Återkopplingen används för att förbättra eller skräddarsy en behandling eller insats. Relationen mellan terapeut och klient antas i FIT förutsäga behandlingsresultat bättre än teoretisk inriktning och behandlingsmetod och det är klientens syn på relationen som är avgörande, inte terapeutens. Terapeutens förmåga att använda återkopplingen är central [6]. Ibland betecknas personens bedömning som patientrapporterade utfall, PROM, och avser upplevelse av symptom, funktionsförmåga och livskvalitet. Detta skiljer sig från mått på tillfredsställelse med vården eller behandlingen.
Flera system finns som kontinuerligt följer och mäter klientens eller patientens utveckling utifrån olika mått. ROM, Routine Outcome Monitoring, är en allmän term för en rad system om klienters utveckling under psykoterapi. De system som är mest studerade, och använts kliniskt, är Outcome Questionnaire Psychotherapy Quality Management System (OQ) [7] samt Partners for Change Outcome Management System, PCOMS [8]. PCOMS har tusentals licensierade användare världen över och används i dansk socialtjänst enligt råd från deras motsvarighet till Socialstyrelsen.

FIT, eller PCOMS, innebär att frågor ställs till personen före och efter samtalet och det sker i varje session. Behandlaren agerar utifrån svaren, också inledningsvis. Två skalor används: ORS (Outcome Rating Scale) som mäter personens allmänna välbefinnande och effekten av insatsen samt SRS (Session Rating Scale) som mäter personens engagemang i insatsen och nöjdheten med samarbetet och relationen [8].

FIT används i svensk socialtjänst, men metodens utbredning i kommuner och för vilka klienter det används är inte känt. Utbredningen av FIT eller målgruppen inom hälso-och sjukvården i Sverige är heller inte känd.

Avgränsningar

Vi har gjort sökningar (se avsnittet Litteratursökning) i tre databaser, PubMed, Embase och PsychINFO.

Vi har formulerat frågan enligt följande PICOS¹:

Population och setting: personer med sociala eller psykiska problem, multiproblematik, oavsett ålder. I verksamheter inom socialtjänst såsom till exempel hem för vård och boende (HvB), missbruksmottagningar samt psykiatrisk hälso- och sjukvård.
Intervention: FIT används i kombination med insatser såsom KBT (Kognitiv beteendeterapi), MI (Motiverande samtal), psykoterapi, psykologisk behandling eller annan insats. PCOMS eller andra system om rutinmässig återkoppling inkluderas.
Control (jämförelsealternativ): FIT-gruppen jämförs med grupper som får avsevärt mindre feedback eller ingen feedback alls.
Outcome (utfall):
a) personens syn på relation eller terapeutisk allians: klient eller patient – behandlare utifrån SRS, Session Rating Scale, eller andra skalor eller mått som mäter detta
b) effekten i form av funktionsnivå, symtom, ohälsa till exempel depression, välbefinnande, livskvalitet, missbruk, sysselsättning eller kriminalitet
c) intermediära effekter såsom antal sessioner, behandlingstidens längd, acceptans av behandling, remisser etcetera
d) ORS, Outcome Rating Scale
e) personens upplevelse eller erfarenhet i övrigt
f) negativa eller oönskade effekter.
Studiedesign:
Systematisk översikt med:
a) kvantitativa data i studier med jämförelsegrupp som sammanställts statistiskt eller narrativt. Det innebär att översikter som endast inkluderat studier med före- och eftermätning inte ingår.
b) data som bygger på studier med kvalitativ design där jämförelsegrupp inte är ett krav.

För att vi skulle inkludera en artikel i svaret krävde vi att den var publicerad på engelska eller ett av de nordiska språken.

Litteratursökningen omfattar litteratur från och med år 2010. Svaret har begränsats till systematiska översikter publicerade från och med år 2015 och framåt.

^1. PICO är en förkortning för patient/population/problem, intervention/index test, comparison/control (jämförelseintervention), outcome (utfallsmått) och studiedesign.

Bedömning av risk för bias

Under genomförandet av en systematisk översikt finns det risk för att resultatet blir snedvridet på grund av brister i avgränsning, litteraturgenomgång och hantering av resultaten. Det är därför viktigt att granska metoden i en systematisk översikt. Projektledaren bedömde risken för bias i kvantitativa översikterna med stöd av de frågor som finns beskrivna i AMSTAR granskningsmall [9] utifrån sex delsteg (detaljerad beskrivning för att översiktligt bedöma risken för snedvridning /systematiska fel hos systematiska översikter återges i Bilaga 1 (Granskningsmall). Dessa delsteg är: 1) Frågeställning och litteratursökning, 2) Relevansbedömning, 3) Kvalitetsbedömning och datapresentation av ingående studier, 4) Sammanvägning och analys, 5) Evidensgradering och slutsatser samt 6) Transparent dokumentering. Om en översikt inte motsvarade kraven i ett steg gjordes ingen bedömning av de efterföljande stegen.

Metodologiska begränsningar i översikter där syntesen är av kvalitativ natur bedömdes med stöd av elva liknande, men anpassade frågor, se Bilaga 2 (Granskningsmall för kvalitativ evidenssyntes) [10].

Systematiska översikter med låg eller måttlig risk för bias beskrivs i text och tabell. De översikter som bedöms ha hög risk för bias presenteras inte i text och tabell eftersom risken för att resultaten är missvisande bedöms vara för hög.

Resultat från sökningen

Upplysningstjänstens litteratursökning genererade totalt 80 artikelsammanfattningar (abstrakt) efter dubblettkontroll. En projektledare på SBU läste alla dessa och bedömde att 17 kunde vara relevanta, oavsett när de var publicerade. Dessa artiklar lästes därefter i fulltext av projektledaren och de som inte var relevanta för frågan exkluderades. I svaret från Upplysningstjänsten granskades slutligen elva relevanta artiklar avseende risk för bias varav fem klarade dessa kvalitetskrav. Dessa fem artiklar ingår i svaret.

Systematiska översikter

SBU:s upplysningstjänst inkluderade totalt fem systematiska översikter med låg eller måttlig risk för bias i svaret (Tabell 1). Fyra utvärderade kvantitativa effekter [1] [2] [3] [4] medan en översikt gjorde en kvalitativ syntes [5]. Alla var publicerade mellan åren 2016–2020. I två översikter [1] [2] bedömdes resultatens tillförlitlighet enligt GRADE-systemet [11]. I fyra översikter hade metaanalyser genomförts [1] [2] [3] [4]. Samtliga översikter handlade om hälso- och sjukvårdsverksamhet, framför allt psykiatrisk vård och studiedeltagarna var både barn och vuxna. En översikt studerade FIT enbart för barn och unga [1] och en översikt gällde enbart vuxna [2].

Pejtersen och medarbetare utvärderade PCOMS, också kallad feed back informed treatment [3]. Flera nordiska studier ingick i översikten. Deltagarna var i alla åldrar, men framför allt vuxna med olika typer av problem såsom missbruk, ätstörningar och relationsproblematik. PCOMS beskrivs sparsamt i studierna. Författarna fann inget stöd (no evidence) för att PCOMS påverkar antalet sessioner eller patienternas välbefinnande. De beskrev ett stort behov av stora randomiserade studier med rapporterade utfall för alla deltagare.

Østergård och medarbetare utvärderade feedback enligt PCOMS bland vuxna och ungdomar med framför allt depression och ångest utifrån 18 studier [4]. I översikten ingick flera nordiska studier. I metaanalyser fann man sammantaget en liten, men signifikant positiv effekt av feedback på allmänna symtom och ångestskalor. Men författarna till översikten påtalar att studierna är heterogena. Separata analyser gjordes avseende klienter i rådgivningsverksamhet som inte var så svårt sjuka såsom studenter och personer i familjerådgivning respektive psykiatrisk verksamhet. För de förstnämnda var effekten av feedback positiv. För patienter i psykiatrisk vård fann man ingen effekt av feedback enligt PCOMS.

Bergman och medarbetare utvärderade systematisk feedback vid psykologisk behandling av barn och unga i åldern 11–18 år med olika psykiska problem utifrån sex RCT-studier där ingen var gjord i Norden [1]. Fem av studierna ingick i metaanalyser och GRADE användes för bedömning av tillförlitlighet i resultaten. För de båda primära utfallen, förbättring av symtom samt acceptans av behandling, var studierna alltför heterogena för att resultat skulle kunna slås samman. Den vetenskapliga tillförlitligheten var mycket låg vilket betyder att man inte vet något säkert om dessa effekter. De fann inga studier om psykosocial funktionsförmåga. Feedback gav troligen en liten eller ingen skillnad i behandlingens längd (måttlig vetenskaplig tillförlitlighet) i jämförelse med ingen feedback.

Kendrick och medarbetare utvärderade rutinmässig uppföljning och feedback angående resultaten av självrapporterade utfall, PROM, bland vuxna med psykisk ohälsa [2]. I översikten där, 17 RCT-studier ingår, beskrevs 90 procent av deltagarna ha CMD (common mental disorders). Två av dessa RCT-studier var från Norden. Metaanalyserna byggde på 6 137 deltagare och GRADE användes för att bedöma resultatens tillförlitlighet. När det gäller förbättring av den psykiska ohälsan liksom antal behandlingstillfällen framkom ingen skillnad mellan gruppen som fått feedback och den grupp som inte fått feedback (låg vetenskaplig tillförlitlighet). Låg vetenskaplig tillförlitlighet innebär att man var osäker på resultatet. Data om hälsorelaterad livskvalitet kunde inte kombineras i metaanalys, men man rapporterade utifrån två studier att ingen statistiskt signifikant skillnad fanns mellan grupperna. Resultatet bedömdes ha måttlig vetenskaplig tillförlitlighet.

Solstad och medarbetare byggde syntesen på upplevelser av feedback utifrån 16 studier med kvalitativ metodik varav en var nordisk [5]. Deltagarna var personer i alla åldrar i psykiatrisk vård. Familjer eller föräldrar utgjorde en del av studiegrupperna i översikten. Man fann att feedback kan ses som både hjälpsamt och hindersamt i psykologisk behandling. Att bli mer delaktig i behandlingsplanering, formulera målsättningar och kunna värdera hur den egna processen framskrider är några positiva exempel. En del patienterna var misstänksamma mot feedback och tyckte att den hade en begränsad förmåga i att fånga komplexiteten i deras liv samt deras behov av stöd från den psykiatriska vården. Att tvingas besvara frågeformulär utan en ordentlig motivering eller utan att få ta del av resultaten kunde upplevas som hindrande i behandlingen eller kunde ses enbart som byråkrati. Syntesen innehöll fyra teman:

misstänksamhet mot vårdgivare
flexibilitet och stöd för att fånga komplexitet
empowering
att utveckla samverkan i arbetet.

Tabell 1. Systematiska översikter med låg eller måttlig risk för bias/Table 1. Systematic reviews with low or moderate risk of bias.

Included studies	Population/Intervention	Outcome
Pejtersen et al 2020 [3]
14 RCT-studies from US (n=6), Norway (n=3), Denmark (n=2), Ireland (n=1), Netherlands (n=1), China (n=1). One study was from an inpatient setting, whereas the 13 other studies were performed in an outpatient setting.	Children and young persons (3–17 years), and adults e.g. soldiers, students. Number of participants varied between 70–453. Various primary treatments: Five studies concerned treatment within a psychiatric setting, of which one study concerned eating disorders. Two studies were on treatment for drug or cannabis abuse, two studies were on couples or family therapy, and five studies concerned treatment at university counselling services. Intervention should be based on PCOMS, the control group should not receive any feedback.	Effect: Number of sessions Rather small effect size favoring the PCOMS intervention (Hedges’s g=0.13 (95% CI, 0.001 to 0.26). The effect size corresponded to a difference of less than 1 session (n=1697). Wellbeing The effect size from 6 studies was insignificant (Hedges’s g =0.03 (95% Cl, 0.18 to 0.23) (n=686) Adverse effect: Not reported
Authors' conclusion: “In the present review we found no evidence that the PCOMS has an effect on the number of sessions attended by clients or that the PCOMS improves the well-being of clients.”
Østergård et al 2020 [4]
18 studies, 14 RCTs and four non-RCTs conducted in US (n=7), Australia (n=1), Denmark (n=1), Ireland (n=1), Netherlands (n=3), Norway (n=3), Singapore (n=1), and China (n=1). Ten studies were from psychiatric settings whereas eight studies were from counselling settings including student counselling services, university graduate training clinics, family counselling clinic, and military substance abuse counselling center.	2910 participants in total (range 39 to 741). Participants had a variety of diagnoses and presenting problems with depression and anxiety being most frequent. Eclectic, cognitive-behavioral or interpersonal treatment approach during 1.8 to 15.0 with a total mean of 7.8 sessions. The experimental condition had to include the PCOMS as an “add on intervention” to an intervention without the PCOMS in the control condition.	Effect: The overall combined effect comparing the PCOMS and the control condition was small g=0.27, (95% CI, 0.14, 0.41), p<0.001. A positive effect of the PCOMS was indicated for all the analyses by Hedges g>0, or OR<1. (Primary outcome was a generic outcome measure of general symptoms or distress). The 10 studies from psychiatric settings did not reveal a significant effect of the PCOMS g=0.10, (95% CI, −0.03 to 0.23), p=0.144), whereas the eight studies from counselling settings had a significant effect, g=0.45, 95% CI, (0.31 to 0.59), p<0.001). The difference was significant and large, Q=13.08, df=1, p<0.001; R2=0.76). No effect of the PCOMS was found on the number of deteriorated clients, OR=0.91, (95% CI, 0.67 to 1.23), p=0.537, k=13); or number of psychotherapy sessions attended, g=0.06, (95% CI, −0.09 to 0.21), p=0.418, k=14). Adverse effect: Not reported
Authors' conclusion: “Based on this meta-analysis of 18 studies including 2910 participants, the overall effect of using the PCOMS is small, g=0.27, (95% CI, 0.14 to 0.41). The heterogeneity of studies was substantial. Even though the effect was significant, the prediction interval was in the range from −0.22 to 0.76 indicating that a wide dispersion in effect across populations should be expected when using the PCOMS. The 10 studies from psychiatric settings did not reveal an effect of the PCOMS, whereas the eight studies from counselling settings had a moderate effect. However, the positive effect in counselling settings may be biased due to positive researcher allegiance and use of the ORS as the only outcome measure. The ORS score is likely to be influenced by social desirability when completed in therapy. There is a need for more studies, especially in counselling settings, using other outcome measures than the ORS. Future studies should also measure therapist adherence and report information about how the PCOMS is used to understand better the conditions under which the PCOMS might work and for whom. Further studies might also investigate the potential mechanisms of change in the PCOMS. It may be essential to adapt feedback systems to the requirements of clinical settings and specific client characteristics and needs.”
Bergman et al 2018 [1]
Six RCTs, conducted in the US (n=5) and Israel (n=1).	1097 children and adolescents, 11 to 18 years old, with mental health problems. Client feedback was given in psychological therapy. Participants received mixed types of psychological therapy, and in three of the studies the therapy was part of a wider package of care, also including support measures, such as crisis stabilization, skills building, and educational instruction. The comparison was psychological therapy (CBT, psychotherapy, humanistic or integrative) without systematic client feedback.	Effect: Improvement as reported by youth at post-intervention assessed with Ohio Scale severity and Youth Outcome Questionnaire. Results were not pooled due to substantial heterogeneity; very low confidence. Therapeutic alliance as reported by youth at post intervention assessed with the Session Rating Scale or the Working Alliance Inventory. Results were not pooled due to substantial heterogeneity; very low confidence. Treatment acceptability drop out: RR 1.08 (0.73 to 1.61); very low confidence. Treatment duration The mean in the intervention group was 0.28 weeks shorter (1.57 shorter to 1.01 longer); moderate confidence Adverse effect: Not reported
Authors' conclusion: “Due to the paucity of high-quality data and considerable inconsistency in results from different studies, there is currently insufficient evidence to reach any firm conclusions regarding the role of client feedback in psychological therapies for children and adolescents with mental health problems, and further research on this important topic is needed. Future studies should avoid risks of performance, detection and attrition biases, as seen in the studies included in this review. Studies from countries other than the USA are needed, as well as studies including children younger than 10 years.”
Kendrick et al 2016 [2]
17 RCT-studies from multi-disciplinary mental health care (n=9), psychological therapy settings (n=6), primary care (n=2). Studies were conducted in the US (n=9) and Europe out of which one from Sweden and Norway respectively.	8797 adult participants, aged 18 to 75 years, mean age 35,1 years. Feedback was usually given in the form of scores on the PROMs (patient reported outcome measures), together with information on whether this meant the participant had improved or not. The comparator was usual care for CMHDs without feeding back the results of PROMs.	Effect: *Primary outcomes:* Health- related quality of Life Medical Outcomes Study Short Form (SF-36). Follow-up: 1–5 months Medical Outcomes Study (SF-12) physical and mental subscales). Study results could not be combined in a meta-analysis; moderate confidence Mean improvement in symptom scores Standard mean difference in symptom scores at end of study in feedback groups was 0.07 standard deviations lower (0.16 lower to 0.01 higher); low confidence Social functioning No difference found; low confidence *Secondary outcomes:* Changes in the management of CMHDs Changes in drug therapy and referrals for specialist care Follow-up: 1–6 months. Study results could not be combined in a meta-analysis; moderate confidence Number of treatment sessions received. Follow-up: 1–6 months. Mean difference in number of treatment sessions in feedback groups was 0.02 lower (0.42 lower to 0.39 higher); low confidence. Costs not estimable Adverse effect: Information on adverse events (thoughts of self-harm or suicide) was collected in one study (n=642), but differences between arms were not reported; moderate confidence.
Authors' conclusion: “We found insufficient evidence to support the use of routine outcome monitoring using PROMs in the treatment of common mental health disorders, CMDH, in terms of improving patient outcomes or in improving management. The findings are subject to considerable uncertainty however, due to the high risk of bias in the large majority of trials meeting the inclusion criteria, which means further research is very likely to have an important impact on the estimate of effect and is likely to change the estimate. More research of better quality is therefore required, particularly in primary care where most CMHDs are treated. Future research should address issues of blinding of assessors and attrition, and measure a range of relevant symptom outcomes, as well as possible harmful effects of monitoring, health-related quality of life, social functioning, and costs. Studies should include people treated with drugs as well as psychological therapies and should follow them up for longer than six months.”
Solstad et al 2019 [5]
16 qualitative studies from the UK (n=6), Australia (n=5), US (n=2), 1 each from Norway, New Zealand, and Portugal. Qualitative methods focusing on patient perspectives were found, but also larger quantitative and mixed-methods studies, examining the views of different stakeholders.	Children, young people and adults in various psychiatric care settings. Routine outcome monitoring (ROM) and clinical feedback (CF) systems along with psychological therapies.	Effect: Four meta-themes: (1) Suspicion towards service providers, (2) Flexibility and support to capture complexity, (3) Empowering patients, and (4) Developing collaborative practice. Adverse effect: Disadvantages are addressed under limitations
Authors' conclusion: “… provide insights into how the use of ROM/CF can be helpful or hindering in psychological therapies, many of them reflecting the convergence of major themes. Among them is the fact that ROM/CF can be experienced by clients as suspicious and limited in its ability to capture the complexity of their lives and their needs from mental health services. When patients have to answer questionnaires mandatorily, without a proper rationale, or without seeing the results, ROM/CF can be a hindering process, or merely a “bureaucratic exercise”. Some limitations are: ROM/CF has been implemented in many countries that are not studied in projects included in our meta synthesis. Popular ROM/CF systems such as TOP, OQ-45 and POLARIS-MH were not featured in any of the studies. Different measures will presumably create differing patient experiences and therapeutic processes. To better understand the process and experience of ROM/CF, we suggest qualitative studies from the patient perspective on a wider variety of measures.

SBU:s upplysningstjänst identifierade sex relevanta systematiska översikter som bedömdes ha hög risk för bias och av det skälet finns inte resultat eller slutsatser beskrivna i text eller tabell för dessa översikter [12-17].

Projektgrupp

Detta svar är sammanställt av Gunilla Fahlström (projektledare), Therese Åström (biträdande projektledare), André Sjöberg (utredare), Sara Fundell (projektadministratör) samt Irene Edebert (produktsamordnare) vid SBU.

Innehållsdeklaration

Det här är ett svar från SBU:s upplysningstjänst

✓ Strukturerad litteratursökning*
~~Strukturerad och uttömmande litteratursökning~~
✓ Granskning av studiernas relevans*
✓ Bedömning av risk för snedvridning*
~~Sammanvägning av resultaten~~
~~Tillförlitligheten i de sammanvägda resultaten bedömd av SBU~~
~~Tillförlitligheten i de sammanvägda resultaten bedömd av annan aktör än SBU~~
Granskning av andras systematiska översikter*
~~Prioritering utförd med hjälp av konsensus~~
~~Medverkan av ämnessakkunniga~~
~~Patient- eller brukarmedverkan~~
~~Etiska och sociala aspekter ingår~~
~~Ekonomiska aspekter ingår~~
~~Granskning utförd av externa ämnessakkunniga~~
~~Granskning utförd av SBU:s kvalitetsgrupp~~
~~Granskning utförd av SBU:s vetenskapliga råd~~
~~Slutsatser godkända av SBU:s nämnd~~

* Utfördes av en enskild person, det vill säga ej oberoende granskning av två personer.

Litteratursökning

PubMed via NLM 2020-06-04Feedback informed treatment

The search result, usually found at the end of the documentation, forms the list of abstracts
Search terms		Items found
Intervention:
1.	”Feedback informed” [Title/Abstract]	47
2.	”Client feedback” [Title/Abstract]	75
3.	"Outcome feedback"[Title/Abstract]	125
4.	"Process feedback" [Title/Abstract]	62
5.	”Outcome informed” [Title/Abstract]	7
6.	“Partners for change” [Title/Abstract]	22
7.	”PCOMS” [Title/Abstract]	30
8.	”Helping alliance questionnaire" [Title/Abstract]	67
9.	”Client satisfaction questionnaire" [Title/Abstract]	219
10.	”Outcome rating scale” [Title/Abstract]	56
11.	”Session rating scale” [Title/Abstract]	21
12.	(”Patient feedback” [Title/Abstract] OR ”Feedback system” [Title/abstract] OR ”Quality Management System” [Title/Abstract]) AND (therap* [Title/Abstract] OR psychotherap* [Title/Abstract] OR counsel* [Title/Abstract] OR Psychotherapy[MESH] OR Therapeutics [Mesh] OR Counseling [Mesh])	1 067
13.	“routine outcome monitoring” [Title/Abstract]	196
14.	“Continuous Feedback” [Title/Abstract]	337
15.	“continuous outcome assessment” [Title/Abstract]	0
16.	“continuous outcome monitoring” [Title/Abstract]	6
17.	OR/ 1–16	2 246
Final	17 AND systematic[sb]	22

Embase via embase.com 2020-06-04Feedback informed treatment

The search result, usually found at the end of the documentation, forms the list of abstracts
Search terms		Items found
Intervention:
1.	"Feedback informed":ti,ab,kw	75
2.	"Client feedback":ti,ab	116
3.	”Outcome feedback”:ti,ab	148
4.	”Process feedback”:ti,ab	93
5.	"Outcome informed":ti,ab	15
6.	"Partners for change":ti,ab	25
7.	”PCOMS”:ti,ab	41
8.	”Helping alliance questionnaire":ti,ab	80
9.	”Client satisfaction questionnaire":ti,ab	308
10.	"Outcome rating scale":ti,ab	68
11.	"Session rating scale":ti,ab	31
12.	("Patient feedback":ti,ab OR ”Feedback system”:ti,ab OR ”Quality Management System”:ti,ab) AND (therap:ti,ab OR psychotherap:ti,ab OR counsel*:ti,ab OR 'Psychotherapy'/exp OR ’counseling’/exp)	920
13.	"routine outcome monitoring":ti,ab OR ’routine outcome monitoring’/exp	217
14.	"Continuous Feedback":ti,ab	458
15.	"continuous outcome assessment":ti,ab	0
16.	"continuous outcome monitoring":ti,ab	8
17.	OR/ 1-16	2 501
Study types:
18.	'systematic review'/exp OR ‘cochrane library’/exp OR 'meta analysis'/exp	347 293
19.	((systematic* NEAR/3 review) OR ‘meta analy’ OR metaanaly):ti,ab,kw	348 273
20.	18 OR 19	443 049
Final	17 AND 20	62

PsycINFO via EBSCO 2020-06-04Feedback informed treatment

The search result, usually found at the end of the documentation, forms the list of abstracts
Search terms		Items found
Intervention:
1.	TI "Feedback informed" OR AB "Feedback informed"	79
2.	TI "Client feedback" OR AB "Client feedback"	216
3.	TI ”Outcome feedback” OR AB ”Outcome feedback”	247
4.	TI ”Process feedback” OR AB ”Process feedback”	101
5.	TI "Outcome informed" OR AB "Outcome informed"	31
6.	TI "Partners for change" OR AB "Partners for change"	94
7.	TI ”PCOMS” OR AB ”PCOMS”	41
8.	TI ”Helping alliance questionnaire” OR AB ”Helping alliance questionnaire”	88
9.	TI ”Client satisfaction questionnaire" OR AB ”Client satisfaction questionnaire"	227
10.	TI "Outcome rating scale" OR AB "Outcome rating scale"	97
11.	TI "Session rating scale" OR AB "Session rating scale"	66
12.	(TI "Patient feedback" OR AB "Patient feedback" OR TI ”Feedback system” OR AB ”Feedback system” OR TI Quality Management System OR AB Quality Management System) AND (TI therap* OR AB therap* OR TI psychotherap* OR AB psychotherap* TI counsel* OR AB counsel* OR DE PSYCHOTHERAPY OR DE THERAPEUTICS OR DE ”PATIENTS – Psychology” OR DE "COUNSELING")	164
13.	TI "routine outcome monitoring" OR AB "routine outcome monitoring"	200
14.	TI "Continuous Feedback" OR AB "Continuous Feedback"	193
15.	TI "continuous outcome assessment" OR AB "continuous outcome assessment"	3
16.	TI "continuous outcome monitoring" OR AB "continuous outcome monitoring"	2
17.	OR/ 1 - 16	1 637
Study types:
18.	DE "Systematic Review") OR (DE "Meta Analysis")	4 985
19.	(TI (systematic* N3 review) OR "meta analy" OR metaanaly) OR (AB (systematic* N3 review) OR "meta analy" OR metaanaly)	61 789
20.	18 OR 19	61 796
Final	13 AND systematic[sb]	35

Referenser

Bergman H, Kornør H, Nikolakopoulou A, Hanssen-Bauer K, Soares-Weiser K, Tollefsen TK, et al. Client feedback in psychological therapy for children and adolescents with mental health problems. Cochrane Database Syst Rev 2018;8:Cd011729.
Kendrick T, El-Gohary M, Stuart B, Gilbody S, Churchill R, Aiken L, et al. Routine use of patient reported outcome measures (PROMs) for improving treatment of common mental health disorders in adults. Cochrane Database Syst Rev 2016;7:Cd011119.
Pejtersen JH, Viinholt BCA, Hansen H. Feedback-informed treatment: A systematic review and meta-analysis of the partners for change outcome management system. J Couns Psychol 2020;67:723-35.
Østergård OK, Randa H, Hougaard E. The effect of using the Partners for Change Outcome Management System as feedback tool in psychotherapy-A systematic review and meta-analysis. Psychother Res 2020;30:195-212.
Solstad SM, Castonguay LG, Moltu C. Patients' experiences with routine outcome monitoring and clinical feedback systems: A systematic review and synthesis of qualitative empirical literature. Psychother Res 2019;29:157-70.
Miller SD, Hubble MA, Chow D, Seidel J. Beyond measures and monitoring: Realizing the potential of feedback-informed treatment. Psychotherapy (Chic) 2015;52:449-57.
Lambert MJ. Progress feedback and the OQ-system: The past and the future. Psychotherapy (Chic) 2015;52:381-90.
Miller SD, Duncan BL, Sorrell R, Brown GS. The partners for change outcome management system. J Clin Psychol 2005;61:199-208.
Shea BJ, Grimshaw JM, Wells GA, Boers M, Andersson N, Hamel C, et al. Development of AMSTAR: a measurement tool to assess the methodological quality of systematic reviews. BMC Med Res Methodol 2007;7:10.
SBU. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården och insatser i socialtjänsten: en metodbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2020. [accessed Nov 23 2020]. Available from: https://www.sbu.se/metodbok.
Atkins D, Best D, Briss PA, Eccles M, Falck-Ytter Y, Flottorp S, et al. Grading quality of evidence and strength of recommendations. Bmj 2004;328:1490.
Davidson K, Perry A, Bell L. Would continuous feedback of patient's clinical outcomes to practitioners improve NHS psychological therapy services? Critical analysis and assessment of quality of existing studies. Psychol Psychother 2015;88:21-37.
Ellis AE, Simiola V, Brown L, Courtois C, Cook JM. The role of evidence-based therapy relationships on treatment outcome for adults with trauma: A systematic review. J Trauma Dissociation 2018;19:185-213.
Knaup C, Koesters M, Schoefer D, Becker T, Puschner B. Effect of feedback of treatment outcome in specialist mental healthcare: Meta-analysis. Br J Psychiatry 2009;195:15-22.
Lambert MJ, Whipple JL, Kleinstäuber M. Collecting and delivering progress feedback: A meta-analysis of routine outcome monitoring. Psychotherapy (Chic) 2018;55:520-37.
Tam HE, Ronan K. The application of a feedback-informed approach in psychological service with youth: Systematic review and meta-analysis. Clin Psychol Rev 2017;55:41-55.
Carlier IVE, Meuldijk D, Van Vliet IM, Van Fenema E, Van Der Wee NJA, Zitman FG. Routine outcome monitoring and feedback on physical or mental health status: Evidence and theory. J Eval Clin Pract 2012;18:104-10.