Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Vetenskap & Praxis

Tvivelaktigt använda kort snitt vid höftoperation

Det saknas långtidsstudier som skulle kunna påvisa kliniska fördelar med extra korta operationssnitt när höftproteser sätts in. Svenska registerdata talar tvärtom emot metoden.

När nya ortopedkirurgiska tekniker införs, bör de bygga på vetenskaplig dokumentation om nyttan. Metoder som i teorin verkar lovande, behöver inte vara bättre än de redan befintliga.

Ett exempel är så kallat minisnitt som kan användas när en höftprotes opereras in. Tanken med att göra ett extra kort operationssnitt (ibland kallat MIS, minimal invasive surgery) är att minska vävnadsskadan och smärtan. Syftet är också att risken för komplikationer ska bli mindre än med vanliga, längre operationssnitt och tiden för vård och rehabilitering kortare.

Men den enda statistiskt säkerställda skillnaden som har kunnat beläggas vetenskapligt är att patienterna förlorar något mindre blod med ett enstaka kort snitt, så kallat singelsnitt. Och skillnaden är minimal – det viktade medelvärdet är en minskning med 57 ml (+/–15 ml).

Väcker misstankar

Standardmetoderna för att sätta in höftproteser har dessutom utvecklats samtidigt som minisnitt introducerades.

Uppgifter som SBU har hämtat ur det svenska höftprotesregistret väcker också misstankar om att minisnitt kan medföra större risk för omoperation än standardteknik.

Operation med minisnitt kräver träning eftersom det är svårare för kirurgen att orientera sig anatomiskt i operationsområdet. Tekniken medför också andra risker än standardmetoden, bland annat vävnadstrauma och andra komplikationer.

Likartade kostnader

SBU bedömer att behandlingskostnaderna är likartade för minisnitts- och standardsnittsmetoderna. Eftersom svenska registerdata antyder att metoden väsentligt oftare leder till omoperation, verkar minisnitt inte vara något kostnadseffektivt alternativ.

Metoden väckte en del intresse när den kom. Mellan år 2000 och 2008 användes minisnitt vid över 700 operationer, enligt det svenska höftprotesregistret. I dag har användningen minskat till under en procent.  [RL]

SBU:s kommentar

SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare.

Minisnitt vid insättning av höftprotes

  • Singelsnitt* medför något mindre blodförlust än standardsnitt. Skillnaden är mycket liten och av osäker klinisk betydelse. Eventuella skillnader på lång sikt har inte studerats.
  • Minisnitt används vid en procent av alla höftprotesoperationer i Sverige. Registeruppgifter antyder att minisnitt kan medföra större risk för omoperation.
  • Standardmetoderna för höftproteskirurgi har utvecklats. Det är därför inte säkert att de skillnader som visades i den brittiska rapporten helt kvarstår i dag.
  • Tekniken kräver träning. Riskerna, bland annat vävnadstrauma och andra komplikationer, är inte desamma som vid standardsnitt.
  • Behandlingskostnaderna bedöms vara likartade för mini- och standardsnitt. Eftersom minisnitt förefaller kräva omoperation väsentligt oftare, talar detta för att metoden inte är kostnadseffektiv jämfört med standardsnitt.
  • Introduktion av nya ortopedkirurgiska tekniker bör baseras på studier och kvalitetsregister som ger ökad kunskap och har tillräckligt lång uppföljningstid.

* Minisnitt kan göras med ett eller två snitt, singel- respektive dubbelsnitt.

Läs SBU:s Kommentar ”Minisnitt vid insättning av höftprotes”