Störd sömn – färre sömnproblem med rättvis och stödjande arbetsmiljö

Det finns vetenskapligt stöd för att goda arbetsförhållanden är kopplat till mindre sömnstörningar. Det slår SBU fast efter att kritiskt ha granskat den vetenskapliga litteraturen.

Projektgruppen har också undersökt vad i arbetet som har samband med störd sömn. Sådana exempel är alltför höga krav i arbetet, psykiskt ansträngande arbete och mobbning på arbetsplatsen. Även de som har ett arbete där belöningen är låg eller inte står i proportion till ansträngningen har mer problem med sömnen. Exempel på belöning kan vara lön eller uppskattning.
Personer som arbetar skift har mer sömnstörningar. De som slutar arbeta skift får bättre sömn, visar SBU:s granskning.

Både kvinnor och män ingår i forskningen, men studierna presenterar sällan resultaten ur ett könsperspektiv. Därför kan det finnas skillnader mellan könen som vi ännu inte känner till.

Störd sömn kan påverka hela tillvaron och på sikt leda till sjukdom. SBU har granskat den samlade internationella forskningen på området. Projektgruppen har gått igenom nästan 8 000 sammanfattningar av forskningsartiklar.

SBU:s slutsatser gäller grupper av människor. Forskningsresultat på gruppnivå kan ge viktiga ledtrådar för den enskilda, men aldrig ersätta en individuell bedömning.

Rapporten innehåller inte några förslag till förändringar i regelverk eller ändringar i praxis. SBU:s roll är att ta fram ny kunskap som kan vara till nytta för andra aktörer. [AB] 

Ur SBU:s slutsatser | Om arbete & sömnstörningar

Den forskning som studerar samband mellan arbetsmiljö och sömnstörning är främst inriktad på betydelsen av organisatoriska och psykosociala faktorer i arbetet. Det finns vetenskapligt underlag för att följande gäller på gruppnivå:

• Personer som har gott medmänskligt stöd i arbetsmiljön, möjlighet till kontroll över det egna arbetet och som behandlas rättvist sover bättre. För var och en av dessa faktorer visar forskningen på samband med lägre förekomst av sömnstörning.
• Personer som har höga arbetskrav, psykiskt ansträngande arbete eller utsätts för mobbning på arbetsplatsen har mer sömnstörningar än andra. Även de som har en situation där belöningen (t ex lönen eller omgivningens uppskattning) är låg eller inte står i proportion till ansträngningen har mer sömnstörningar. För var och en av dessa faktorer visar forskningen på samband med högre förekomst av sömnstörning.
• Personer som arbetar skift har mer sömnstörningar. Att sömnstörningar minskar hos dem som slutar arbeta skift visar också att det finns ett samband mellan skiftarbete och sämre sömn. För övriga -aspekter av arbetstid går det inte att avgöra om det finns -något samband med störd sömn.
• Studierna presenterar sällan resultaten ur ett könsperspektiv, trots att både kvinnor och män ofta ingår i de grupper som undersöks. Det kan därför finnas skillnader mellan könen som ännu inte påvisats när det gäller olika faktorers betydelse för sömnen.
• På flera områden saknas relevant forskning som motsvarar de kriterier som SBU har valt för att kunna dra säkra slutsatser. Ibland saknas forskning helt, i andra fall har studierna metodologiska begränsningar och i ytterligare andra fall har studierna lagts upp på ett sätt som inte ger information om förändringar över tid.
• Det behövs mer prospektiv longitudinell forskning av hög kvalitet om samband mellan arbetsmiljö och sömn, det vill säga forskning där arbetstagarna följs under en längre tid.
• Denna rapport bygger på studier som sammantaget har undersökt många olika miljöer, huvudsakligen i Europa. De flesta har kartlagt arbetsförhållanden och sömnstörningar för män och kvinnor i flera olika yrken, under minst ett års tid. Rapportens resultat och slutsatser har bedömts vara giltiga för kvinnor och män som arbetar under svenska förhållanden.

Till rapporten Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar (2013)

Projektledare SBU: Charlotte Hall, charlotte.hall@sbu.se.