Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Kraftfull satsning på kvalitetsregister lönar sig
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Enligt en ny utredning krävs mer resurser till kvalitetsregistren, tekniska lösningar på problemen med dubbelregistrering och starkare nationell styrning. Då kan registren bli riktigt värdefulla för både patienter, kliniker och forskare.
En samlad organisation för alla landets kvalitetsregister. Snabb återkoppling till kliniska verksamheter i form av data som dessa kan använda direkt i sitt förbättringsarbete. Ekonomiskt stöd från industrin i utbyte mot registerdata. Det är några av förslagen i en nationell översyn av kvalitetsregistren som gjorts på uppdrag av regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Arbetet har letts av SBU:s chef Måns Rosén, men utanför SBU:s ram.
Världsledande
Måns Rosén menar att alla är överens om att kvalitetsregistren tillsammans med personnummer och befolknings- och hälsodataregister ger Sverige en unik konkurrensfördel när det gäller att förbättra kvaliteten i hälso- och sjukvården och att bli världsledande i klinisk forskning. Samtidigt har finansieringen inte varit tillräcklig, organisationen inte tillräckligt tydlig och infrastrukturen inte tillräckligt stark.
– För att alla ska vinna krävs också att alla är beredda att ge. Nu finns ett stort intresse för och en bred uppslutning kring kvalitetsregistren. Men problemen kräver en snabb lösning innan engagemanget minskar. Därför behövs en kraftfull satsning, säger Måns Rosén.
Skapar irritation
Ett konkret problem är inmatningen av uppgifter till registren. Eftersom många journalsystem och register inte går att samköra krävs dubbelregistrering – en källa till irritation för tidspressad vårdpersonal. Utredningen föreslår att man börjar med att använda de lösningar som en del register redan har utvecklat, samtidigt som man på lång sikt satsar mer på den nationella IT-strategin. Om landstingen lyckas få bukt med dubbelregistreringen beräknas de kunna minska kostnaderna med mer än 180 miljoner kronor per år.
Kvalitetsregistren bör också få en ny organisation. En central styrelse ska ansvara för att fördela pengar och definiera vilka krav som ska gälla för att få medel till registren. Ett kansli ska följa upp arbetet och ge juridisk rådgivning. Separata enheter granskar kvalitetsregistren, och stöd till drift och utveckling ges via registercentrum, som kan vara dagens kompetenscentrum, andra stödorganisationer som redan finns i regionen eller forskningsinstitutioner. Utredningen föreslår också att Socialstyrelsens registerverksamhet förstärks för att kunna lämna ut data och samköra fler register.
Dela kostnader
En knäckfråga för att kvalitetsregistren ska kunna utvecklas är pengarna. Utredningen konstaterar att det behövs mer resurser och en långsiktig finansiering så att registren inte som i dag blir beroende av frivilligt arbete av ett fåtal eldsjälar. Utredningen föreslår att kostnaderna delas genom en frivillig överenskommelse mellan stat, landsting och industri. I utbyte ska till exempel industrin få tillgång till statistik och möjlighet att göra uppföljande studier av enskilda produkter. [JT]
Mer om registren
- Ett sjuttiotal nationella kvalitetsregister får i år gemensamt ekonomiskt stöd från sjukvårdshuvudmännen och staten. Utöver det får åtta register inom psykiatrin och två register inom tandvård särskilt ekonomiskt stöd under 2010.
- De mest intressanta områdena för nya register är enligt utredningen psykiatrin och primärvården.
- Rapporten kan hämtas på www.kvalitetsregister.se