Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Vetenskap & Praxis

Glaukom – Sänkt ögontryck kan spara synfältet

Det finns ett visst stöd för att behandling som sänker ögontrycket vid grön starr, glaukom, kan bromsa synfältsförlusten. Personer med stegrat ögontryck löper mindre risk att utveckla glaukom om trycket sänks tillräckligt.

Att sänka trycket i ögat kan bromsa förlusten av synfält hos patienter som har konstaterad grön starr, glaukom. Ögontryckssänkande behandling kan också minska risken för att patienter med förhöjt ögontryck ska utveckla glaukom, men då krävs en sänkning med 20 procent. Vid mindre sänkning har ingen effekt kunnat visas. För dessa båda samband finns begränsat vetenskapligt underlag, visar en ny rapport från SBU.

Däremot går det inte att säga om en viss typ av ögontryckssänkande behandling – läkemedel, laser eller kirurgi – är effektivare än någon annan, eftersom studierna som ingår i granskningen visar motsägande resultat. Frågan om vilken typ av behandling som passar vilken grupp patienter är ofullständigt studerad, visar rapporten.

Både kostnaden för läkemedel, antalet laserbehandlingar och antalet kirurgiska behandlingar har ökat under de senaste åren, enligt en undersökning av hur vården ser ut i dag som SBU också gjort i samband med granskningen. Här framgår också att det landsting som gjorde flest ögontryckssänkande operationer per 100 000 invånare över 70 år under 2006 gjorde nästan 40 gånger så många operationer som det landsting som opererade minst.

Användningen av läkemedel och laser varierar också mellan landstingen. SBU har inte undersökt om detta innebär att patienter under- eller överbehandlas, men frågan är viktig att undersöka vidare. [JT] 

Detta skall inte synas

SBU:s slutsatser

Synfältsundersökning (perimetri)

  • Nya testmetoder (SITA-testerna för Humphreyperimetern) har hög diagnostisk träffsäkerhet för glaukom, och tar ungefär hälften så lång tid som tidigare tester (Begränsat vetenskapligt underlag; Evidensstyrka 3).

Undersökning av synnerv och näthinna

  • Bedömning av synnervspapillen på mono- eller stereofotografier har låg till måttligt hög diagnostisk träffsäkerhet (Begränsat vetenskapligt underlag; Evidensstyrka 3).
  • Undersökning av synnervspapillen med scanning lasertomografi (Heidelberg-tomografen) är i nivå med eller bättre än expertbedömning när det gäller förmågan att särskilja normala papiller från sådana som drabbats av glaukom (Begränsat vetenskapligt underlag; Evidensstyrka 3).
  • Undersökning av näthinnans nervfiberlager med scanning laserpolarimetri (de nyare GDx-instrumenten) respektive optisk koherenstomografi (Stratus OCT) har måttligt hög och ungefär likvärdig diagnostisk träffsäkerhet (Begränsat vetenskapligt underlag; Evidensstyrka 3).

Behandling

  • Ögontryckssänkande behandling fördröjer utvecklingen av synfältsförlusten vid manifest glaukom (Begränsat vetenskapligt underlag; Evidensstyrka 3).
  • Behandling som sänker ögontrycket med 20 procent eller mer minskar risken att personer med förhöjt ögontryck (okulär hypertension) utvecklar manifest glaukom på det behandlade ögat (Begränsat vetenskapligt underlag; Evidensstyrka 3). Ingen sådan effekt har påvisats vid mindre sänkning av ögontrycket.
  • Det går inte att avgöra om kirurgi eller laserbehandling är effektivare än medicinsk trycksänkande behandling med ögondroppar (Motsägande vetenskapligt underlag).

Etiska och sociala aspekter

  • På grund av glaukomsjukdomens långsamma förlopp och patienternas relativt höga ålder finns det en risk att undersökning och behandling ges låg prioritet. Särskild uppmärksamhet bör därför ägnas åt att säkerställa att dessa patienter får sina behov av diagnos, uppföljning och behandling tillgodosedda.

Hälsoekonomi

  • Det går inte att bedöma vilka metoder för diagnostik, uppföljning och behandling av glaukom som är mest kostnadseffektiva (Otillräckligt vetenskapligt underlag).

Om rapporten

Diagnostik, uppföljning och behandling av öppenvinkelglaukom. Projektordförande: Prof Anders Heijl. Projektledare: Ingemar Eckerlund, eckerlund@sbu.se.

Läs mer i rapporten