Framtida forskning om fysisk ansträngning i arbetet och hälsotillstånd

Sedan år 2011 har SBU i uppdrag från regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för sjukdom. Inom ramen för uppdraget tar SBU fram olika typer av rapporter. Vi har sammanställt information om forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som har identifierats i arbetet med SBU-rapporterna. Informationen riktar sig främst till dig som forskar om arbetsmiljö och hälsotillstånd och till finansiärer av forskning inom området.

Denna sida tar upp forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor om samband mellan fysisk ansträngning i arbetet och hälsotillstånd som identifierats i rapporterna.

Vilken forskning behövs i framtiden?

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom: en systematisk litteraturöversikt (2014) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forskningsbehov avseende betydelsen av fysisk ansträngning i arbetet för symtom på depression och utmattningssyndrom hos vuxna personer:

Exponering–utfall

  • Samband mellan fysiskt krävande arbete och depressions­symtom, respektive symtom på utmattnings­syndrom, bör uppmärksammas som ett angeläget forsknings­område. Dessutom bör kombinationen psykiskt och fysiskt krävande arbete studeras.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem: en systematisk litteraturöversikt (2014) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forskningsbehov avseende betydelsen av fysisk ansträngning i arbetet för ryggproblem hos vuxna personer:

  • De begrepp som används för att beskriva vissa exponerings­faktorer behöver preciseras för att informationen om arbetets beskaffenhet ska bli mer exakt och tillämpbar. Exempel är samlings­begrepp av typen ”fysisk ansträngning”. Om forskarna istället undersöker vad det är i arbetet som är ansträngande blir den framtida kunskapen mer exakt.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom: en systematisk litteratur­översikt (2015) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forsknings­behov avseende betydelsen av fysisk ansträngning i arbetet för hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer:

  • Hur intensiteten i den fysiska ansträngningen påverkar olika former av hjärt-kärlsjuklighet är oklart. Det är likaledes oklart hur dos–respons­mönstret ser ut.
  • Arbetslivet karakteriseras alltmer av brist på rörelse, såsom stillasittande. Fler studier behövs för att undersöka effekterna av detta på metabola faktorer (såsom högt blodtryck, förhöjda blod­fetter och blod­socker­nivåer) och hjärt-kärlsjuklighet.
  • Studier visar att omväxlande gående, stående, sittande i korta intervaller har god effekt på metabola faktorer och troligtvis i förlängningen på hjärt-kärlhälsa. Exempel på sådant som bör undersökas i framtida forskning är huruvida sambandet mellan fysisk belastning och hjärtsjukdom följer en U-formad sambandskurva.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter (2016) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forsknings­behov avseende betydelsen av fysisk ansträngning i arbetet för artrosbesvär hos vuxna personer:

  • Det är svårt att studera situationer i arbete där enbart pulshöjande arbete studeras utan att kroppens leder belastas. Detta gör att framtida forskning kring artrosbesvär på grund av arbets­relaterade faktorer behöver preciseras tydligare, så man vet vilken exponering som avses.
  • Framtida forskning bör särskilt studera om den arbets­relaterade exponeringen av fysisk ansträngning är skyddande eller om den har en negativ inverkan på artros­besvär.
    Exempel: Följer sambandet mellan fysisk ansträngning och artrosbesvär en U-formad sambands­kurva, där för lite och för mycket fysisk ansträngning är skadligt?

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

Läs mer om övergripande metodologiska frågor

Vetenskapliga kunskapsluckor i SBU:s databas

SBU har en databas där vi samlar veten­skap­liga kunskaps­luckor inom områdena hälso- och sjukvård, tandvård, social­tjänst, funktions­­tillstånd och funktions­­hinder samt arbetsmiljö. Med hjälp av databasen samverkar vi bland annat med forsknings­finansiärer. Kunskaps­luckorna nedan åter­finns i SBU:s databas och gäller samband mellan fysisk ansträngning i arbetet och hälso­till­stånd hos vuxna personer. De är hämtade från SBU-rapporterna Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar, Arbets­miljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom, Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem, Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom samt Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär

Följ länkarna nedan för att få mer information om vilken population och vilka utfall respektive kunskapslucka gäller för.

 

 

 

Sidan uppdaterad