Framtida forskning om arbetsställning och hälsotillstånd
Sedan år 2011 har SBU i uppdrag från regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för sjukdom. Inom ramen för uppdraget tar SBU fram olika typer av rapporter. Vi har sammanställt information om forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som har identifierats i arbetet med SBU-rapporterna. Informationen riktar sig främst till dig som forskar om arbetsmiljö och hälsotillstånd och till finansiärer av forskning inom området.
Denna sida tar upp forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor om samband mellan arbetsställning och hälsotillstånd som identifierats i rapporterna.
Vilken forskning behövs i framtiden?
I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem: en systematisk litteraturöversikt (2014) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forskningsbehov avseende arbetsställningens betydelse för ryggproblem hos vuxna personer:
- En kombination av exponeringar är vibrationer och sittande arbete. Befintliga resultat baseras ofta på studier som innebär framförande av fordon. Framtida forskning bör genomföra mer explicita mätningar av vibrationsexponeringen i ryggen, helst i kombination med kartläggning av hur sittande arbetsställning påverkar belastningen på ryggen. Det saknas full förståelse för hur vibrationsexponering medierar dessa effekter.
Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.
I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter (2016) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forskningsbehov avseende arbetsställningens betydelse för artrosbesvär hos vuxna personer:
Exponering–utfall
- Fler studier som undersöker sambandet mellan statiskt arbete och artrosbesvär behövs.
- Fler studier som undersöker sambandet mellan icke-neutral arbetsställning och artrosbesvär behövs.
- Det behövs fler studier som undersöker sambandet mellan att sitta och stå i arbete och sambandet med artrosbesvär i höft.
Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.
I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom: en systematisk litteraturöversikt (2015) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forskningsbehov avseende arbetsställningens betydelse för hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer:
Exponering–utfall
- Arbetslivet karakteriseras alltmer av brist på rörelse, såsom stillasittande. Fler studier behövs för att undersöka effekterna av detta på metabola faktorer (såsom högt blodtryck, förhöjda blodfetter och blodsockernivåer) och hjärt-kärlsjuklighet.
Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.
Läs mer om övergripande metodologiska frågor
Arbetsställning
I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter (2016) beskrivs arbetsställningens betydelse för hur stor kraft kroppen måste utveckla under arbetet. En neutral arbetsställning (upprätt, med sänkta och avspända axlar och överarmarna nära kroppen) är den mest gynnsamma att befinna sig i under arbetet. Icke-neutrala arbetsställningar ökar kravet på kraftutveckling i de muskler som håller kroppen i balans. Exempel på icke-neutrala ställningar är böjd eller vriden rygg, att stå på knä eller att sträcka sig långt för att nå bördan. En persons kroppsbyggnad (lång, kort, smal, kraftig) påverkar arbetsställningen och därmed kraftutvecklingen på kroppen, eftersom långa kroppsdelar har lång hävstång, vilket leder till större krav på kraftutveckling. Ett arbete som är styrt eller bundet innebär ofta en ställning som inte varierar särskilt mycket. Läs mer i Kapitel 2.
