Framtida forskning om arbetsställning och hälsotillstånd

Sedan år 2011 har SBU i uppdrag från regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för sjukdom. Inom ramen för uppdraget tar SBU fram olika typer av rapporter. Vi har sammanställt information om forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som har identifierats i arbetet med SBU-rapporterna. Informationen riktar sig främst till dig som forskar om arbetsmiljö och hälsotillstånd och till finansiärer av forskning inom området.

Denna sida tar upp forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor om samband mellan arbetsställning och hälsotillstånd som identifierats i rapporterna.

Vilken forskning behövs i framtiden?

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem: en systematisk litteraturöversikt (2014) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forsknings­behov avseende arbets­ställningens betydelse för ryggproblem hos vuxna personer:

  • En kombination av exponeringar är vibrationer och sittande arbete. Befintliga resultat baseras ofta på studier som innebär framförande av fordon. Framtida forskning bör genomföra mer explicita mätningar av vibrations­exponeringen i ryggen, helst i kombination med kartläggning av hur sittande arbets­ställning påverkar belastningen på ryggen. Det saknas full förståelse för hur vibrations­exponering medierar dessa effekter.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter (2016) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forsknings­behov avseende arbets­ställningens betydelse för artrosbesvär hos vuxna personer:

Exponering–utfall

  • Fler studier som undersöker sambandet mellan statiskt arbete och artrosbesvär behövs.
  • Fler studier som undersöker sambandet mellan icke-neutral arbets­ställning och artrosbesvär behövs.
  • Det behövs fler studier som undersöker sambandet mellan att sitta och stå i arbete och sambandet med artros­besvär i höft.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom: en systematisk litteratur­översikt (2015) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forsknings­behov avseende arbets­ställningens betydelse för hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer:

Exponering–utfall

  • Arbetslivet karakteriseras alltmer av brist på rörelse, såsom stilla­sittande. Fler studier behövs för att undersöka effekterna av detta på metabola faktorer (såsom högt blodtryck, förhöjda blodfetter och blod­socker­nivåer) och hjärt-kärlsjuklighet.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

Läs mer om övergripande metodologiska frågor

Vetenskapliga kunskapsluckor i SBU:s databas

SBU har en databas där vi samlar vetenskapliga kunskapsluckor inom områdena hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst, funktions­­tillstånd och funktions­­hinder samt arbetsmiljö. Med hjälp av databasen samverkar vi bland annat med forsknings­finansiärer. Kunskaps­luckorna nedan återfinns i SBU:s databas och gäller samband mellan arbets­ställning och hälso­tillstånd hos vuxna personer. De är hämtade från SBU-rapporterna Arbets­miljöns betydelse för rygg­problem, Arbets­miljöns betydelse för hjärt-kärl­sjukdom samt Arbets­miljöns betydelse för artrosbesvär

Följ länkarna nedan för att få mer information om vilken population och vilka utfall respektive kunskapslucka gäller för.

Sitta

Stå

Arbete över axelhöjd

Rotation

Kombination av flexion och/eller rotation och/eller sidoböjning

Icke-neutral arbetsställning

Knä-/hukstående

Statiskt arbete

Repetitiva rörelser

Sidan uppdaterad