Ryggproblem kan kopplas till både psykisk och fysisk arbetsmiljö

Sambandet mellan arbetsmiljö och problem med ryggen är tydligt. Människor som har ett fysiskt eller psykiskt krävande arbete utvecklar mer ryggproblem än andra. Och personer som trivs på jobbet, som kan påverka sitt arbete och som känner stöd från chefer och kolleger upplever mindre ryggproblem.

Vilka ryggproblem handlar det om?

I SBU:s granskning ingår rygg­­besvär (dvs. smärta, värk och obehag i ryggen), ischiassymtom, diskförändringar och ryggsjukdom. I västvärlden är ont i ryggen en av de vanligaste orsakerna till oförmåga att arbeta. Uppskattningsvis tre av fem personer drabbas av sådana besvär någon gång i livet. Ibland kan problemen bli långvariga. Ryggont är den tredje vanligaste enskilda diagnosen bland alla långa sjukskrivningar. Ryggproblemen kan förstås påverkas av olika faktorer. Många av dem finns på jobbet där man ofta tillbringar mycket tid.

Vilka fysiska arbetsförhållanden är kopplade till ryggbesvär?

SBU:s översikt av forskningen visar att personer som lyfter mycket och tungt i jobbet eller arbetar med böjd eller vriden rygg har mer ryggbesvär än andra. Detsamma gäller personer som arbetar på underlag som gör att hela kroppen vibrerar (t.ex. i skogs- och anläggningsmaskiner och i olika fordon som tåg, bilar, bussar och skepp). Forskningen visar också ökad förekomst hos personer som arbetar utanför sedvanliga arbetstider (t.ex. skiftarbete).

Finns det något samband mellan ischias och arbetsmiljö?

Ja. När det gäller ischiassymtom (dvs. smärta eller obehag längs ischias­nerven, från ryggslutet och nedåt, i lår, underben och fot) finns det ett samband med arbete med framåtböjd rygg.

Kan diskförändringar hänga ihop med arbetsmiljö?

För diskförändringar fann SBU samband med arbete som innebär att man lyfter, bär, skjuter eller drar, så kallad manuell hantering.

Kan ryggsjukdomar hänga ihop med arbetsmiljö?

Det vet man inte. För ryggsjukdomar (t.ex. Bechterews sjukdom, även kallad ankyloserande spondylit) går det inte att avgöra om det finns något samband med arbetsmiljön. Det vetenskapliga underlaget räcker inte.

Vad innebär den psykosociala arbetsmiljön?

Psykosocial miljö handlar om hur personer på arbetsplatsen mår psykiskt och samspelar med varandra. Forskningen visar att personer som upplever höga krav på jobbet i kombination med små möjligheter att påverka sin arbetssituation har mer ryggbesvär än andra. Ryggproblem är vanligare hos dem som känner att jobbsituationen är pressad och att de har små möjligheter att utvecklas i arbetet. Detsamma gäller personer som arbetar utanför sedvanliga kontorstider.

Hur ser en gynnsam psykosocial arbetsmiljö ut?

I arbetsmiljöer där människor upplever kontroll och goda möjligheter att påverka sitt eget arbete är ryggproblem mindre vanliga. Även personer som upplever att de får stöd i sitt arbete och har hög arbetstillfredsställelse tycks ha mindre problem med ryggen än andra.

Hur kan man bäst förebygga ryggproblem?

I SBU:s projekt ingick inte att granska forskningen om effekterna av olika förebyggande insatser. Men arbetsgivare och andra beslutsfattare bör kunna använda den kunskap som finns om sambanden mellan arbetsmiljö och ryggproblem för att utveckla förebyggande åtgärder som kan följas upp systematiskt.

Hur har SBU granskat forskningen?

Tillsammans med experter inom medicin och arbetsvetenskap dammsög SBU den vetenskapliga litteraturen och granskade systematiskt de senaste 30 årens samlade forskning om samband mellan ryggproblem och arbetsmiljö. Man ville inte utesluta någon aspekt av arbetsmiljön. SBU tog med studier som undersökt allt från fysisk belastning, organisatoriska och psykosociala faktorer till kemikalier, buller, vibrationer, temperatur och smittämnen i arbetsmiljön. Bland alla forskningsrapporter man fann gjordes en hård gallring för att få fram så tillförlitliga uppgifter som möjligt. Av närmare 8 000 vetenskapliga arbeten bedömde SBU att 149 var relevanta för översikten om ryggproblem.

Inverkar kön på kopplingen arbetsmiljö–ryggproblem?

Kvinnor och män med likartade arbetsuppgifter och arbetsvillkor utveck­lar lika mycket ryggbesvär. Detta har visats i välgjorda studier av flera typer av faktorer i arbetsmiljön. Och det är en vetenskaplig slutsats som motsäger att kvinnor som har samma arbetsförhållanden som män skulle drabbas mer av arbetsrelaterade ryggbesvär. Så är det inte.

Men varför tycks kvinnor i en del studier vara mer drabbade?

En förklaring kan vara att män och kvinnor inte har samma arbetsuppgifter och arbetsvillkor. SBU skriver att forskningen borde tolkas och analyseras med större hänsyn till skillnader mellan mäns och kvinnors arbetsförhållanden.

Vilken forskning behövs det i framtiden?

SBU:s översikt visar att det redan finns mycket kunskap om samband mellan arbetsmiljö och ryggproblem. Men SBU efterlyser fler analyser som kombinerar olika slags belastningar, risker och skyddsfaktorer i verklighetstrogna miljöer och som undersöker hur detta inverkar på människors ryggproblem. Det behövs också studier av långtidseffekterna av olika förbättringsåtgärder.

Forskarna bör dessutom göra mer långvariga studier av grupper med stora skillnader i exponering för olika faktorer i arbetsmiljön. Och istället för att enbart undersöka ryggproblem bör individernas samlade smärtbild bedömas.

ARBETSMILJÖ OCH RYGGPROBLEM: SBU:S SLUTSATSER I KORTHET

  • Följande grupper utvecklar mer ryggbesvär (smärta, värk, obehag och ohälsa) än andra:
  • Personer som arbetar med manuell hantering (t.ex. lyft), eller med böjd eller vriden rygg.
  • Personer som arbetar på knä eller på huk, eller har ett fysiskt ansträngande arbete.
  • Personer som utsätts för helkroppsvibrationer i sitt arbete.
  • •ersoner som upplever att deras arbetssituation innebär små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav, som upplever pressande arbete eller liten utveckling.
  • Personer som arbetar utanför kontorstid (t.ex. skiftarbete).
  • Personer som upplever goda möjligheter att påverka det egna arbetet, som upplever att de får stöd i sitt arbete och har hög arbetstillfredsställelse utvecklar mindre ryggbesvär än andra.
  • Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar ryggbesvär i lika hög grad.
  • Personer som arbetar med framåtböjd rygg eller utsätts för vibrationer i sitt arbete utvecklar mer ischiassymtom än andra. Omvänt utvecklar personer som upplever hög arbetstillfredsställelse mindre sådana symtom.
  • Personer som arbetar med manuell hantering utvecklar mer diskförändringar än andra.

Till rapporten "Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem"