Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter

I den här rapporten utvärderar vi program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn upp till 18 års ålder. Vi har avgränsat psykisk ohälsa till dels utagerande dels inåtvända problem och beteenden. Programmen skulle syfta till att på kort sikt (minst sex månader) minska problemen på gruppnivå och på lång sikt att förebygga svåra problem och konsekvenser av psykisk ohälsa.

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Lästid: ca 4 min Publicerad: Publikationstyp:
Dela:

Syftet med projektet var att uppdatera en tidigare SBU-rapport från år 2010 om program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Uppdateringen är en del av ett regeringsuppdrag om psykisk hälsa bland barn och unga (S2020/01043/FS). Rapporten består av systematiska översikter om programmens effekter och risker, de erfarenheter som finns av programmen och deras kostnadseffektivitet samt en diskussion om etiska och sociala aspekter på användningen av program.

Slutsatser

Föräldraskapsprogram för att förebygga utagerande problem

  • Direkt efter programmets slut har föräldraskapsprogram generellt sett en liten effekt på utagerande beteenden för barn i riskgrupper (selektiv nivå) (Symbol som betyder låg vetenskaplig tillförlitlighet). För barn med tidiga tecken på problem (indikerad nivå) är effekten måttlig (Symbol som betyder låg vetenskaplig tillförlitlighet). På universell nivå är effekterna försumbara (Symbol som betyder låg vetenskaplig tillförlitlighet). Underlaget är otillräckligt för att bedöma om effekterna kvarstår efter minst sex månader.
  • Utbildning i att använda positiv och negativ förstärkning av barnets beteenden kan vara en verksam komponent vid mätning i samband med att programmet avslutas (Symbol som betyder låg vetenskaplig tillförlitlighet). Det går inte att bedöma om komponenten påverkar effekten efter sex månader.
  • Programmen Incredible Years (Symbol som betyder måttlig vetenskaplig tillförlitlighet), Parent Child Interaction Therapy (Symbol som betyder låg vetenskaplig tillförlitlighet) och Triple P (Symbol som betyder måttlig vetenskaplig tillförlitlighet) minskar utagerande problem på indikerad nivå vid uppföljning efter sex månader jämfört med ingen intervention. Triple P Stepping Stones som är anpassat för barn med funktionsnedsättningar har små eller försumbara effekter på utagerande beteende (Symbol som betyder låg vetenskaplig tillförlitlighet).
  • Family Check Up kan förebygga utagerande problem på universell och selektiv nivå i åtminstone några år jämfört med ingen intervention (Symbol som betyder låg vetenskaplig tillförlitlighet).

Skolbaserade program för att förebygga utagerande problem

  • PATHS kan förebygga utagerande problem när programmet ges på universell eller selektiv nivå till barn i förskole- och lågstadieåldern i åtminstone sex månader jämfört med att inte ge ett program (Symbol som betyder låg vetenskaplig tillförlitlighet).
  • Det går inte att bedöma om Good Behavior Game kan förebygga utagerande problem, eftersom en del av de nytillkomna studierna av programmet inte har kunnat bekräfta de goda resultat som visats tidigare.

Skolbaserade program för att förebygga depressivitet och ångest

  • Program som bygger på kognitiv beteendeterapi och som baseras på Coping with Stress eller Penn Resilience Program minskar problemen för barn i mellan- och högstadieåldern som redan har depressiva symtom jämfört med ingen intervention i åtminstone sex månader efter avslutat program (Symbol som betyder måttlig vetenskaplig tillförlitlighet).
  • FRIENDS som ges till barn i mellan- och högstadieåldern på universell nivå kan förebygga symtom på depression och ångest jämfört med ingen intervention i åtminstone ett år efter avslutat program (Symbol som betyder låg vetenskaplig tillförlitlighet).

Kunskapsluckor

  • Ett litet antal studier har undersökt långtidseffekter i form av kriminalitet, suicidförsök och att uppfylla diagnostiska kriterier på depression, ångest och antisocialt beteende. Underlaget är otillräckligt för att bedöma långtidseffekter.
  • Det går inte att bedöma om faktorer som ålder, kön, kulturella och socioekonomiska faktorer kan påverka de förebyggande effekterna, eftersom det finns för få studier.
  • Studierna har inte undersökt risker med programmen.
  • Kostnadseffektiviteten för programmen kan inte bedömas, eftersom det finns för få studier.

I slutsatserna har vi endast beaktat det vetenskapliga underlaget för programmen. För program där vi har bedömt att det behövs mer forskning kan det finnas andra faktorer som behöver avvägas, till exempel beprövad erfarenhet av programmen i Sverige

Socialstyrelsen har ett kunskapsstöd för barn med hög risk för fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott. Stödet innehåller fem rekommendationer om insatser som socialtjänsten bör erbjuda till barn 6–11 år respektive 12–17 år.

Till Socialstyrelsens kunskapsstöd "Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott"

Citera denna rapport:

SBU. Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU Utvärderar 339. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/339.

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Maria Unenge Hallerbäck, överläkare och med dr, Region Värmland och Örebro universitet
  • Tina Olsson, universitetslektor, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet
  • Raziye Salari, docent, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet
  • Sven Arne Silfverdal, docent, universitetslektor och barnhälsoöverläkare, Umeå universitet och Region Västerbotten
  • Stefan Wiklund, prefekt och professor, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
  • Marie Wilhsson, lektor, Institutionen för vårdvetenskaper, Högskolan i Skövde (fram till mars 2021)

Från SBU

  • Agneta Pettersson, projektledare
  • Susanne Johansson, biträdande projektledare
  • Carl Gornitzki, informationsspecialist (fr.o.m. november 2020)
  • Agneta Brolund, informationsspecialist (fram till november 2020)
  • Filip Gedin, hälsoekonom
  • Sara Fundell, projektadministratör

Pressmeddelande

Flera program kan förebygga psykisk ohälsa hos barn

Det finns visst vetenskapligt stöd för att flera föräldraskapsprogram samt skolprogram kan förebygga psykisk ohälsa hos barn.

Läs pressmeddelandet
Sidan publicerad