Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.
God kontroll av blodglukosnivån är viktig för att undvika följdsjukdomar av diabetes. Blodglukos kan mätas av patienten själv med teststickor (self monitoring of blood glucose, SMBG) eller via en subkutan sensor (kontinuerlig subkutan glukosmätning, CGM). Vid typ 1-diabetes behövs rutinmässigt upprepade blodglukosmätningar varje dygn för att uppnå god glukoskontroll.
SBU har utvärderat nytta och risk av behandling med kontinuerlig glukosmätning utan eller med insulinpump (SAP) vid diabetes hos barn, ungdomar och vuxna. I utvärderingen ingår också en hälsoekonomisk och etisk analys, samt en stor praxisundersökning som omfattade samtliga diabeteskliniker i Sverige.
SBU:s ekonomiska beräkning visar att kontinuerlig glukosmätning kostar betydligt mer (cirka 28 000 kronor) per år och patient än mätning med teststickor. Merkostnaden påverkas av hur mycket användningen av teststickor minskar med kontinuerlig glukosmätning jämfört med teststickor. Om kontinuerlig glukosmätning används i kombination med insulinpump (så kallad SAP) ökar merkostnaden med ytterligare cirka 11 000 kronor per år och patient. För att beräkna om kontinuerlig glukosmätning och SAP är kostnadseffektiva metoder jämfört med injektionsbehandling i kombination med teststickor behöver de ökade behandlingskostnaderna sättas i relation till långsiktiga effekter på patienternas hälsa.
Observera att surrogatmått (som till exempel HbA1c, C-peptid och glukosvariabilitet) inte är evidensgraderade men återges under respektive resultatbeskrivning. HbA1c redovisas dessutom i Bilaga 3.
Klicka på tabellen för förstoring
Citera denna SBU Alert-rapport: SBU. Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013. SBU Alert-rapport nr 2013-04. ISSN 1652-7151.
SBU Utvärderar En allsidig vetenskaplig utvärdering som innefattar systematisk översikt, ekonomiska/hälsoekonomiska analyser samt genomgång av sociala och etiska aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet med stöd av medarbetare på SBU, patienter/brukare. Rapporten granskas av oberoende experter. Graden av vetenskaplig tillförlitlighet i de sammanvägda resultaten bedöms på ett systematiskt sätt och rapportens slutsatser godkänns av SBU:s nämnd.
| Publicerad: | 2013-10-22 |
|---|---|
| Kontakta SBU: | registrator@sbu.se |
| Errata | |
| Rapportnr: | 2013-04 |
Personer med diabetes är mer nöjda med kontinuerlig glukosmätning, framför allt i kombination med en insulinpump, än med teststickor och insulin-injektioner. Men det är brist på bra forskning och man kan inte avgöra vilket som är medicinskt mer effektivt.
Läs pressmeddelandet 
Per-Olof Olsson, Med dr, specialistläkare i endokrinologi och diabetes
Kontinuerlig glukosmätning (CGM) har en positiv inverkan på behandlingstillfredsställelse jämfört med självtestning med blodsockerstickor. Nöjdheten med behandlingen ökar särskilt om CGM kombineras med insulinpump – sensor-augmented pumps (SAP) – och det gäller både för barn, föräldrar och vuxna med typ 1-diabetes. CGM för sig ger ökad behandlingstillfredsställelse bland barn med typ 1-diabetes (ur föräldrarperspektiv) medan kunskapsläget är oklart bland vuxna. Det finns stora kunskapsluckor vad gäller långsiktiga effekter på både dödlighet, sjuklighet och allvarliga metabola störningar (svår hypoglykemi eller ketoacidos) men långtidsbehandling med CGM i kombination med insulinpump leder till lägre nivå av långtidssocker i blodet (HbA1c), vilket i det långa loppet innebär minskad risk för diabetiska följdsjukdomar.
Att vi i första hand bygger vidare på den långa och utbredda erfarenheten av insulinpumpbehandling vid typ 1-diabetes genom att skaffa kompetens och erfarenhet av kombinationen av CGM och pump. Jag hoppas också att vi inom vården gemensamt utvecklar rutiner för hur både korttids- och långtidsanvändning av CGM ska ske på det mest kostnadseffektiva sättet och hur patientens autonomi och nöjdhet med behandlingen, samt stödet till föräldrar till små barn med diabetes, ska kunna stärkas med den nya teknologin.
Egentligen inte eftersom jag följt den vetenskapliga utvecklingen på området under många år. Däremot en besvikelse över att det fortfarande finns betydande kunskapsluckor kring effekterna av CGM till exempel vid graviditet och av patienter som saknar varningssymtom för hypoglykemi.