Diagnostik och behandling av provocerad vulvodyni

En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter

SBU har utvärderat forskning om metoder för att diagnostisera och behandla provocerad vulvodyni (alternativ benämning: vestibulit). Rapporten har sammanställts utifrån ett regeringsuppdrag och omfattar även etiska och sociala aspekter.

Lästid: ca 3 min Publicerad: Publikationstyp:
Dela:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Bakgrund och syfte

Provocerad vulvodyni (alternativ benämning: vestibulit) är ett smärttillstånd som drabbar främst unga kvinnor. Smärtan är lokaliserad till slemhinnan runt slidöppningen och beröring av vävnaden utlöser en intensiv, brännande smärta. Tillståndet påverkar ofta sexuella relationer men också vardagsaktiviteter, allmänt välbefinnande och livskvalitet hos drabbade kvinnor. Diagnosen ställs utifrån sjukdomshistoria och gynekologisk undersökning.

Orsakerna är inte klarlagda, men troligtvis samverkar fysiologiska och psykologiska faktorer. Behandling av tillståndet bygger på flera olika strategier där smärtbehandling, rehabilitering av funktionen i bäckenbottens muskulatur och psykosocialt stöd ofta ingår.

På uppdrag av regeringen initierades ett projekt vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU), med syfte att utvärdera positiva och negativa effekter av metoder för att diagnostisera och behandla provocerad vulvodyni. Syftet var också att belysa etiska aspekter och identifiera eventuella vetenskapliga kunskapsluckor som kan ge vägledning inför framtida forskning.

Slutsatser

  • Det går inte att utifrån sammanställningen av vetenskapliga studier bedöma effekterna av läkemedelsbehandling vid provocerad vulvodyni eftersom resultaten har mycket låg tillförlitlighet. Av samma skäl går det inte heller att bedöma effekter av de psykologiska behandlingsmetoder som har studerats (olika varianter av kognitiv beteendeterapi och mindfulness) och inte heller av kirurgisk behandling.
  • Kombinerade fysioterapeutiska åtgärder (manuell behandling, patientutbildning, bäckenbottenmuskelträning och hemövningar) kan ge en betydelsefull minskning av samlagssmärta samt förbättra sexuell funktion, jämfört med lokal behandling med bedövningssalva (lidokain) (låg tillförlitlighet). Effekterna har visats kvarstå 6 månader efter avslutad behandling (låg tillförlitlighet).
  • Det saknas välgjorda studier av diagnostiska metoder för provocerad vulvodyni.
  • Det behövs fler välgjorda forskningsstudier om behandling av provocerad vulvodyni. Särskilt behövs studier som utvärderar effekten av kombinerade behandlingsmetoder och multiprofessionella insatser. För att kunna sammanväga studier och dra slutsatser om effekter är det önskvärt att ta fram överenskommelser om gemensamma utfallsmått (prioriterade utfall, engelska: core outcome set).

Ett stort antal behandlingsmetoder med olika verkningsmekanismer identifierades i utvärderingen. I de flesta fallen fanns dock endast en liten eller måttligt stor studie per behandlingsmetod. Detta begränsade möjligheterna att lägga samman resultat och dra vetenskapligt tillförlitliga slutsatser om effekter. Att underlaget har mycket låg tillförlitlighet är dock inte liktydigt med att behandlingsinsatserna saknar effekt. Det betyder däremot att det behövs fortsatt forskning för att förbättra kunskapsläget om olika insatsers effekter vid provocerad vulvodyni.

Avsaknaden av vetenskapligt stöd för diagnostiska metoder kan ses som mindre problematisk eftersom patientens sjukdomshistoria och fynden vid klinisk undersökning oftast är tillräckligt för att en erfaren kliniker ska kunna ställa diagnos.

Citera denna rapport:

SBU. Diagnostik och behandling av provocerad vulvodyni. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU-rapport nr 326. ISBN 978-91-88437-70-9.

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Nina Bohm Starke, docent, gynekolog, överläkare, kvinnokliniken Danderyds sjukhus/Karolinska Institutet 
  • Ida Flink, docent, psykolog, Örebro universitet
  • Birgitta Nordgren, med dr, fysioterapeut, Karolinska Institutet
  • Inga Sjöberg, docent, gynekolog, distriktsläkare, Ersboda hälsocentral, Norrlands universitetssjukhus

SBU

  • Karin Wilbe Ramsay, projektledare
  • Per Lytsy, biträdande projektledare
  • Maria Ahlberg, projektadministratör
  • Klas Moberg, informationsspecialist

Pressmeddelande

Fysioterapi kan hjälpa vid provocerad vulvodyni (vestibulit)

Det finns visst vetenskapligt stöd för att en kombination av fysioterapeutiska åtgärder kan minska smärtan och förbättra den sexuella funktionen hos kvinnor med provocerad vulvodyni. För läkemedel, kirurgi, psykologiska behandlingar och andra metoder går det inte att bedöma effekterna.

Läs pressmeddelandet

Artikel från SBU:s tidning Vetenskap & Praxis

Vulvasmärta: Bättre kunskap behövs om föga känt tillstånd

Det behövs fler välgjorda behandlingsstudier av så kallad provocerad vulvodyni – vestibulit – en intensiv beröringssmärta runt slidöppningen som drabbar samliv, vardagsaktiviteter och livskvalitet. I befintlig forskning har endast vissa kombinerade fysioterapeutiska åtgärder visats kunna minska samlagssmärta och förbättra sexuell funktion.

Läs artikeln

Mer inom ämnet

Sidan publicerad