Vetenskap & Praxis
<< Startsida tidningen

Tillförlitlig översikt kräver genomtänkt litteratursökning

Lästid: ca 7 min

För att få ut mesta möjliga kunskap ur jättelika forskningsdatabaser måste man veta vilka sökord som gäller och kombinera dem klokt. Utmaningen vid litteratursökning för systematiska översikter är att varken missa något väsentligt eller drunkna i ovidkommande artiklar.

Om man ska kunna få en rättvisande bild av nyttan av en insats, exempelvis en behandlings­metod, måste man först söka rätt på alla forskningsrapporter som har publicerats om metoden. Detta kräver en litteratursökning som är lagom bred – varken för snäv så att viktiga artiklar missas eller för bred så att det blir omöjligt att sovra. På SBU görs den avvägningen gemensamt av informationsspecialister, ämnessakkunniga och personer med kunskap i forskningsmetodik.

Inom ramen för systematiskt översiktsarbete gör SBU litteratursökning i flera steg. Utgångspunkten för sökningen är strukturerade frågor som preciserar och avgränsar ämnet. En typisk fråga ska till exempel ange vilken insats som ska ha testats i vilken population, vilka åtgärder som forskarna ska ha jämfört med och hur utfallet ska ha mätts. En minnesregel för effektstudier är den engelska förkortningen PICO – population, intervention, comparison (eller control) och outcome.

När det är klart vad översiktsförfattarna är ute efter – och vilka avgränsningar som kan behövas i fråga om studiernas upplägg, deltagarnas ålder och artiklarnas språk och publikationsår – gäller det att välja relevanta databaser och lämpliga söktermer. Ofta krävs samarbete över yrkes- och specialitetsgränser. Erfarna forskare och praktiker vet vilka begrepp, synonymer och uttryck som förekommer på deras eget fält, medan informationsspecialister är experter på olika databaser och vilken sökstrategi och vokabulär som passar.

Klas Moberg, SBU– En bra metod för att börja leta användbara sökord är att utgå från befintliga, välgjorda systematiska översikter där ju sökstrategin alltid ska redovisas, berättar Klas Moberg, informationsspecialist på SBU med tio år på Karolinska institutets universitetsbibliotek i bagaget.

Ett annat knep är att utgå från kända artiklar som anses särskilt relevanta för ämnesområdet.

– I databaserna kan man undersöka hur de här artiklarna har kategoriserats och märkts, alltså indexerats, med kontrollerade ämnesord, indexeringsord. Man kan också se vilka andra ord och fraser, fritextord, som forskare använder i abstrakt och titlar.

Indexeringsorden hämtas från den hierarkiskt uppställda och kontrollerade ordlista, tesaurus, som hör till varje stor internationell databas, förklarar Klas Moberg. I medicindatabasen Medline (och därmed även i PubMed) heter tesaurusen Medical Subject Headings, förkortat MeSH. Psykologidatabasen PsycINFOs lista kallas Thesaurus of Psychological Index Terms, och Sociological Abstracts använder Sociological Thesaurus.

– En fördel med indexeringsord är att man slipper ta hänsyn till synonymer och böjningsformer – något som man ju måste tänka på när det gäller fritextord. Men indexeringsorden har också begränsningar.

– Till exempel kan databasernas märkning av nya publikationer ta tid. De allra senaste artiklarna kanske inte har hunnit indexeras, säger Klas Moberg.

Olika databaser kan också använda olika indexeringsord för att beskriva samma företeelse, och ibland finns det inget som är tillräckligt precist – till exempel när det gäller någon mycket specifik variant av en insats eller behandling.

– Därför brukar vi kombinera indexeringsorden med fritext­ord i alternativa stavningar och böjningsformer. Ofta går det att söka enbart efter ordstammen, alltså den del av ordet som böjningsändelserna läggs till, följd av ett trunkeringstecken – oftast en asterisk.

Med hjälp av indexerings- och fritext­orden, förklarar Klas Moberg, är det bra att göra testsökningar för att se om de artiklar man finner verkar stämma med det man vill veta.

– Om sökträffarna visar sig vara irrelevanta justerar man sökstrategin.

Professionell testsökning ger också en grov uppfattning om hur omfattande litteraturen på området är och hur om­fattande det gallrings- och granskningsarbete som följer efter huvudsökningen kan förväntas bli.

Nästa steg i sökarbetet är att skapa så kallade sökblock, ett för varje begrepp eller koncept som ska sökas. Sökblocket innehåller de utvalda indexerings- och fritextorden med tänkbara synonymer samt fraser.

– Varje block söks först separat. Sen kombineras blocksökningarna. Man använder så kallade booleska operatorer, till exempel orden OR, AND och NOT, för att ge databasen specifika kommandon.

Till exempel används operatorn OR mellan synonymer och närliggande termer inom samma sökblock för att ange att det räcker med att något av sökorden förekommer i en referens för att ge träff. Kommandot OR gör alltså sökningen bredare och resulterar i fler sökträffar.

Olika sökblock kombineras med hjälp av operatorn AND. Detta ger instruktionen att minst ett ord ur varje block måste förekomma för att ge träff på en referens. Därmed blir sökningen mer specifik och träffarna blir färre.

Även den booleska operatorn NOT kan användas för att snäva in sökningen.

– Fast i systematiskt översiktsarbete undviker man ofta NOT, eftersom den kan utesluta relevanta referenser, förklarar Klas Moberg. I översiktsprojekt tittar man hellre på lite för många sökträffar än riskerar att missa något relevant.

Vilka kommandon som kan användas skiljer sig mellan databaser. Förutom OR, AND och NOT erbjuder många internationella databaser möjligheten att också använda så kallade närhetsoperatorer, som styr i vilken ordning och hur tätt sök­termerna måste stå för att ge träff.

– Undantaget är PubMed, säger han. Den tillåter inga närhetsoperatorer.

Litteratursökning inom ramen för systematiska översikter måste göras på ett strukturerat sätt, med en så kallad uttömmande ansats. Det innebär att sökningen ska identifiera så många forskningsresultat som möjligt av allt som har publicerats om översiktens frågor. Utmaningen är att fånga in så många relevanta artiklar som möjligt utan att i samma svep få för många irrelevanta träffar.

– På fackspråk säger vi att en sökning har hög recall när vi i efterhand kan visa att den lyckades fånga en stor andel av alla tänkbart relevanta publicerade artiklar. Om en hög andel av sökträffarna är relevanta sägs sökningen ha hög precision.

En ideal sökning skulle förstås ha bådadera, säger Klas Moberg. Men i praktiken måste man ofta välja vad som är viktigast med tanke på syftet.

– Vid systematiskt översiktsarbete anses hög recall vara särskilt viktigt. Då gör vi en mer inkluderande, bredare sökning istället för en smalare, där risken är större att missa något väsentligt. Ofta omvandlar vi bara ”population” och ”intervention” i PICO till sökblock, så att sökningen inte blir för snäv.

– Priset för att välja den breda sökstrategin är att det ger fler träffar som inte stämmer med PICO och som är irrelevanta. Man måste med andra ord lägga mer tid på att gallra sökträffar än om man hade gjort en smalare sökning.

Som informationsspecialist på SBU ska man inte bara veta vilka databaser som är relevanta på ett område utan också hur de fungerar.

SBU nöjer sig sällan med en enda databas utan brukar täcka minst tre. Eftersom de fungerar olika kan sökstrategin behöva justeras. För frågor om hälso- och sjukvård används ofta Ovid MEDLINE (eller PubMed), Embase och Cochrane Library. För multidisciplinära frågor och för frågor inom socialt arbete används ofta PsycINFO, SocINDEX och Sociological Abstracts/Social Services Abstracts, plus Ovid MEDLINE (eller PubMed). Här kan även citeringsdatabasen Scopus vara användbar.

– Ibland har man nytta av databasernas egna färdiga sökfilter eller hedges.

Det är sökverktyg som kan kombineras med sökblock för att hitta en viss kategori av studier, till exempel en viss studie­design.

– Men de fungerar inte alltid perfekt, inte ens de som har prövats ut vetenskapligt. Och de kan bli föråldrade när det kommer nya indexeringsord.

Eftersom sökningen har en uttömmande ansats är det också viktigt att komma ihåg att väsentlig information kan ha redovisats på annat sätt än i vetenskapliga tidskrifter – till exempel i akademiska avhandlingar, riktlinjedokument och forskningsrapporter från myndigheter, organsiationer och företag. Sådant material, ibland kallat grå litteratur, kan ibland innehålla viktig och tillförlitlig men samtidigt svårtillgänglig information.

Transparens är något som krävs i systematiskt översiktsarbete, liksom i andra vetenskapliga sammanhang. För översikstförfattarnas del innebär det att i detalj beskriva hur de har gått till väga. Även litteratursökningen ska dokumenteras och redovisas så noggrant att den kan upprepas med samma resultat, och så att sakkunniga läsare kan bedöma dess kvalitet.

– Litteratursökning för systematiska översikter kräver både specialkunskap och tid, säger Klas Moberg. Inte minst på områden med omfattande litteratur från flera forskningsdiscipliner. Men välgjord sökning är helt nödvändigt för att översikternas sammanvägda resultat av befintliga studier ska bli tillförlitliga.

– Om vissa rön missas eller väljs bort kan ju helhetsbilden bli helt fel. [RL]

Lästips

Om tidningen Vetenskap & Praxis

Är inte längre en periodisk tidskrift utan en trycksak som utkommer sporadiskt. För att göra adressändring, mejla sbu@strd.se

Chefredaktör
,
Ansvarig utgivare
Text