Vetenskap & Praxis

KBT, SSRI och terapi med ögonrörelse kan hjälpa efter traumatisk stress

Det är möjligt att såväl SSRI-läkemedel som individuell kbt med traumafokus minskar symtom hos vuxna och gör att fler tillfrisknar från posttraumatiskt stressyndrom. Även behandling med särskilda ögonrörelser har ett visst vetenskapligt stöd. Kbt med traumafokus inom en månad efter traumat är möjligen även förebyggande.

Brittiska NICE, National Institute for Health and Care Excellence, har gjort flera systematiska översikter som gäller metoder att förebygga och behandla posttraumatiskt stresssyndrom, PTSD, hos vuxna. SBU har granskat och kommenterat översikterna, vilkas resultat också ligger till grund för brittiska riktlinjer.

I fråga om läkemedel visar översikten att det är möjligt att symtom på PTSD minskar och att fler personer tillfrisknar av behandling med SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) som sertralin, fluoxetin och paroxetin, vid jämförelse med placebo efter 2–3 månader. Däremot går det inte att bedöma om läkemedel kan förebygga tillståndet.

Många typer av läkemedel har prövats både i förebyggande syfte och för behandling, men underlaget räcker inte för att dra tillförlitliga slutsatser. Detta gäller både andra antidepressiva substanser och läkemedel mot epilepsi, psykos och ångest.

Även när det gäller psykologiska, psykosociala och andra icke-farmakologiska behandlingar är resultaten osäkra. Trots detta rekommenderar NICE vissa insatser, på basis av likartade effekter för flera utfallsmått, lång uppföljningstid och hälsoekonomiska överväganden.

NICE finner ett vetenskapligt stöd för traumafokuserad* kognitiv beteendeterapi (kbt) för PTSD eller kliniskt viktiga symtom mer än tre månader efter en traumatisk händelse. Detsamma gäller bland annat för behandling som bygger på specifika ögonrörelser (eye movement desensitisation and reprocessing, EMDR), för internetbaserad kbt som är trauma-fokuserad samt för kbt vid specifika symtom som sömnbesvär.
I SBU-kommentaren påpekar sakkunnig att resultatens tillförlitlighet generellt är låg och att nya studier därför kan påverka resultaten.

Översikten visar också att PTSD kan förebyggas. Kbt med traumafokus som ges inom en månad efter den traumatiska händelsen förebygger möjligtvis symtom och PTSD-diagnos hos vuxna. Resultaten varierar dock beroende på vad studierna har jämfört med och när i förloppet som resultaten har mätts.

Effekten av övriga förebyggande insatser går inte att bedöma. Det behövs fler välgjorda studier och nya angreppssätt. [RL]

Om SBU:s kommentarer

  • Psykologisk, psykosocial och annan icke-farmakologisk behandling av PTSD hos vuxna. SBU, 2019; samt Psykol, psykosoc och andra icke-farmakol insatser för att förebygga PTSD hos vuxna. SBU, 2019. Sakkunnig: prof Emily Holmes, psykologi, Uppsala univ. Granskare: prof Ata Ghaderi, Karolinska inst. Projled SBU: Margareta.Hedner@sbu.se Fullst kommentarer: www.sbu.se/2019_12 resp www.sbu.se/2019_11
  • Läkemedel för att förebygga och behandla PTSD hos vuxna. SBU, 2019. Sakkunnig: prof Sigurd Vitols, Karolinska institutet och SBU. Granskare: doc Mussie Msghina, Örebro univ. Projled SBU: Lina.Leander@sbu.se Fullst kommentar: www.sbu.se/2019_10

  • Kommenterade översikter: National Institute for Health and Care Excellence (NICE), 2018. NICE guideline NG116, Evidence reviews A–C. Se www.nice.org.uk/guidance/ng116/evidence