Virtual reality i behandling av ångestsyndrom

Vilken sammanställd forskning finns på behandling av ångestsyndrom i VR-miljö? SBU:s upplysningstjänst presenterar resultaten från en litteratursökning och granskning av systematiska översikter.

SBU:s upplysningstjänst

Strukturerad litteratur­sökning som besvarar fråga från vården eller social­tjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Vi bedömer risken för bias i systematiska översikter och vid behov även kvalitet och över­förbarhet av resultaten i hälso­ekonomiska studier. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig.

Lästid: ca 1 min Publicerad: Publikationstyp:
Dela:

I virtual reality (VR) skapas en simulerad 3D-miljö där en användare kan röra sig och interagera genom olika tekniska hjälpmedel. Tekniken används bland annat för exponeringsterapi vid fobi och ångestsyndrom, men har även använts för att förmedla andra typer av behandling.

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Vilken sammanställd forskning finns på behandling av ångestsyndrom i VR-miljö?

Frågeställare: Prio-gruppen, SBU

Sammanfattning

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning, relevansgranskning och bedömning av risk för bias redovisat tre systematiska översikter i svaret. Författarna till översikterna drog slutsatsen att VR-baserad behandling, såsom exponeringsterapi i virtual reality-miljö (VRET), kan vara ett alternativ till konventionell exponeringsterapi vid ångestsyndrom som posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), social ångeststörning (SAD), panikångest och specifika fobier. I jämförelser mellan VRET och annan psykoterapeutisk behandling bedömdes resultaten som likvärdiga vid behandlingsslut. Vid uppföljning efter tre månader sågs större effekt på symtom vid SAD för deltagare med annan psykoterapeutisk behandling än för deltagare i VRET. Denna effekt är dock baserad på få studier. Ingen statistiskt signifikant skillnad på försämring av tillståndet kunde identifieras mellan VR-baserad behandling och annan behandling, men underlaget var litet eftersom försämring endast sågs hos ett fåtal patienter i behandlingsgrupperna. Författarnas slutsatser har inte bedömts utifrån svenska förhållanden.

Upplysningstjänsten har även identifierat 31 relevanta systematiska översikter som bedömts ha hög risk för bias. Slutsatserna i dessa översikter redovisas inte i svaret.

Läs Upplysningstjänstens svar

Citera detta upplysningstjänstsvar:
SBU. Virtual reality i behandling av ångestsyndrom [Internet]. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. SBU:s upplysningstjänst. [cited date]. Available from: https://www.sbu.se/ut202128.

Sidan publicerad