Virtual reality i behandling av ångestsyndrom

I virtual reality (VR) skapas en simulerad 3D-miljö där en användare kan röra sig och interagera genom olika tekniska hjälpmedel. Tekniken används bland annat för exponeringsterapi vid fobi och ångestsyndrom, men har även använts för att förmedla andra typer av behandling.

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Vilken sammanställd forskning finns på behandling av ångestsyndrom i VR-miljö?

Frågeställare: Prio-gruppen, SBU

Sammanfattning

SBU:s upplysningstjänst har efter litteratursökning, relevansgranskning och bedömning av risk för bias redovisat tre systematiska översikter i svaret. Författarna till översikterna drog slutsatsen att VR-baserad behandling, såsom exponeringsterapi i virtual reality-miljö (VRET), kan vara ett alternativ till konventionell exponeringsterapi vid ångestsyndrom som posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), social ångeststörning (SAD), panikångest och specifika fobier. I jämförelser mellan VRET och annan psykoterapeutisk behandling bedömdes resultaten som likvärdiga vid behandlingsslut. Vid uppföljning efter tre månader sågs större effekt på symtom vid SAD för deltagare med annan psykoterapeutisk behandling än för deltagare i VRET. Denna effekt är dock baserad på få studier. Ingen statistiskt signifikant skillnad på försämring av tillståndet kunde identifieras mellan VR-baserad behandling och annan behandling, men underlaget var litet eftersom försämring endast sågs hos ett fåtal patienter i behandlingsgrupperna. Författarnas slutsatser har inte bedömts utifrån svenska förhållanden.

Upplysningstjänsten har även identifierat 31 relevanta systematiska översikter som bedömts ha hög risk för bias. Slutsatserna i dessa översikter redovisas inte i svaret.

Läs Upplysningstjänstens svar