Komplikationsrisk vid användning av central venkateter i hemsjukvård

En central venkateter (CVK) är en centralvenös infart som sätts in på sjukhus för att lättare kunna ta blodprov och ge läkemedel och dropp. Efter en sjukhusvistelse kan en person med CVK få fortsatt vård och omsorg via hemsjukvården. Detta svar från upplysningstjänsten rör komplikationsrisker när centrala venkatetrar (CVK) används i hemsjukvård. Frågeställaren önskar svar om alla typer av centrala venkatetrar. Om det finns önskas kunskap specifikt rörande en, för deras verksamhet, ny typ av CVK av märket Altius (Kimal).

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Finns det vetenskapliga studier över komplikationsrisken vid användning av central venkateter i hemsjukvård?

Frågeställare: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Östergötlands län

Sammanfattning SBU:s upplysningstjänst

Upplysningstjänsten har identifierat en systematisk översikt och en större observationsstudie som berör frågan. Inga publicerade studier eller data som undersökt komplikationsrisken för CVK av märket Altius (Kimal) identifierades.

Översikten och observationsstudien rapporterar båda genomsnittliga komplikationsrisker vid användning av CVK i hemsjukvård. Observationsstudien ingår i den systematiska översikten, men eftersom den rapporterar mer detaljerade resultat av relevans redovisas den även separat i detta svar. Författarna till den systematiska översikten, Shang och medarbetare [1], drar den övergripande slutsatsen att infartsrelaterade infektioner är vanligt inom hemsjukvården och kan förväntas öka i framtiden på grund av kortare vårdtider på sjukhus, samtidigt som hemsjukvården blir mer avancerad.

Författarna till observationsstudien, Moureau och medarbetare [2], redovisar utifrån ett stort registerbaserat patientunderlag risken för lokala och systemiska infektioner utifrån bland annat den anläggningsteknik (tunnelerad respektive icke-tunnelerad) som använts och när det är tidsmässigt vanligast att olika komplikationer uppkommer. Författarna skriver att kateterrelaterade infektioner oftast uppkommer efter längre än 30 dagars CVK-användning i hemmet. Eftersom många faktorer utöver katetertyp och anläggningsteknik kan tänkas påverka komplikationsrisken vid användning av CVK i hemsjukvård är det inte säkert att resultaten och slutsatserna i studierna är direkt överförbara till svenska förhållanden.

SBU har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom vi inte har bedömt de enskilda studiernas kvalitet eller vägt samman resultaten. Här redovisar vi därför endast de enskilda författarnas slutsatser.

Ladda ner rapport

SBU:s upplysningstjänst Systematisk litteratursökning som besvarar fråga från vården eller socialtjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig. Systematisk kvalitetsgranskning görs inte.

Publicerad: 2019-04-01
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: ut201908
Diarienr: SBU 2019/125
https://www.sbu.se/ut201908

Litteratursökning

Projektgrupp

Detta svar är sammanställt av Per Lytsy (projektledare), Laura Lintamo (utredare), Sara Fundell (projektadministratör) och Miriam Entesarian Matsson (produktsamordnare) vid SBU.

Sidan publicerad