Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Förbättring av måltider för omsorgsbehövande äldre

Näring är avgörande för människans hälsa och välbefinnande, och risken för felnäring ökar med åldern. Det är därför betydelsefullt med kunskap om mat och måltider och vad som kan förbättras för äldre i behov av omsorg.

Lästid: ca 2 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU:s upplysningstjänst

Strukturerad litteratur­sökning som besvarar fråga från vården eller social­tjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Vi bedömer risken för bias i systematiska översikter och vid behov även kvalitet och över­förbarhet av resultaten i hälso­ekonomiska studier. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig.

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Vad kan förbättra mat och måltiden för äldre personer i ordinärt eller särskilt boende?

Sammanfattning SBU:s upplysningstjänst

Tre aktuella översikter om mat och måltider för äldre har identifierats: två om särskilt boende och en om ordinärt boende. Översikterna innehåller metaanalyser och beskrivande sammanställningar. Enligt översiktsförfattarna finns olika sätt att främja måltidsupplevelsen samt mat- och näringsintag. Det vetenskapliga stödet för effekterna, som kan avse till exempel viktutveckling eller grad av felnäring, är svagt. Livskvalitet uppmärksammas ibland. Större och mer rigoröst genomförda studier behövs enligt översiktsförfattarna.

SBU har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom de enskilda studiernas kvalitet inte har bedömts och resultaten inte vägts samman. Här redovisas därför endast de enskilda författarnas slutsatser.

Referenser

  1. Westergren A, Karlsson S, Andersson P, Ohlsson O, Hallberg IR. Eating difficulties, need for assisted eating, nutritional status and pressure ulcers in patients admitted for stroke rehabilitation. J Clin Nurs 2001;10:257-69.
  2. Westergren A, Lindholm C, Mattsson A, Ulander K. Minimal eating observation form: reliability and validity. J Nutr Health Aging 2009;13:6-12.
  3. Nyberg M OV, Pajalic Z et al. . Eating Difficulties, Nutrition, Meal Preferences and Experiences Among Elderly A Literature Overview From a Scandinavian Context. . Journal of Food Research 2015;4:22-37.
  4. Di Francesco V, Fantin F, Omizzolo F, Residori L, Bissoli L, Bosello O, et al. The anorexia of aging. Dig Dis 2007;25:129-37.
  5. Abbott RA, Whear R, Thompson-Coon J, Ukoumunne OC, Rogers M, Bethel A, et al. Effectiveness of mealtime interventions on nutritional outcomes for the elderly living in residential care: a systematic review and meta-analysis. Ageing Res Rev 2013;12:967-81.
  6. Vucea V KH, Ducak K. . Interventions for improving mealtime experiences in long-term care. Journal of nutrition in gerontology and geriatrics. 2014;33:249-324.

Litteratursökning

Projektgrupp

Detta svar är sammanställt av Gunilla Fahlström och Miriam Entesarian Matsson.

Sidan publicerad