Åldersbedömning med hjälp av mognadsgrad i hand, tänder och nyckelben

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Varje år söker ett stort antal barn och unga asyl i Sverige utan en medföljande förälder och utan handlingar som intygar barnets ålder. Personer under 18 år är enligt FN:s barnkonvention berättigade till särskilda åtgärder och omsorg i samhället, såsom hälso- och sjukvård, tillgång till god man och skolgång. När det är osäkert om en ensamkommande ung person fyllt 18 år kan Migrationsverket erbjuda en medicinsk åldersbedömning. Vilken metod som är bäst lämpad för medicinska åldersbedömningar är dock kontroversiellt.

I det här svaret ingår en kombination av metoder som bestämmer mognaden i hand, tänder och nyckelben för att bedöma den biologiska åldern.

Fråga

Hur tillförlitlig är den kombinerade åldersbedömning som baseras på benmognad i hand, tänder och nyckelben som används till exempel i Tyskland?

Sammanfattning

Upplysningstjänsten har inte identifierat några systematiska översikter eller primära studier som kan ge tillförlitliga svar om träffsäkerheten för åldersbedömning med kombinerad bedömning av mognadsprocesser i hand, visdomständer och nyckelben. En studie har hittats som rapporterar viss förbättring av en kombination av metoder jämfört med var metod för sig.

I denna studie gjordes åldersbedömningar på 307 döda individer baserande på röntgen av deras vänstra hand, den tredje nedre molaren (tand 38 eller 48) och datortomografi av nyckelbenet. Benens och tändernas mognadsgrad i form av benbildning och mineralisering bedömdes och åldern bestämdes genom jämförelse med referenspopulationer. Studien rapporterar den lägsta spridning (mätt med residualkvadratsumma) och bästa träffsäkerhet (mätt med determinationskoefficient, r2) vid kombination av alla tre metoderna för tre grupper av pojkar/män i åldrarna mellan 10 och 29 år och för bara en grupp av flickor/kvinnor i åldrarna mellan 10 och 19 år. För flickor/kvinnor var korrelationen sämre än för män med alla åldersbedömningsmetoder. Kvalitet och träffsäkerhet för varje enstaka metod redovisas inte, vilket gör studiens resultat svårtolkade. För övrigt rapporterar studien inte individernas etniska eller socioekonomiska bakgrund, två faktorer som har visats påverka kroppsmognadsprocesser.

SBU har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom de enskilda studiernas kvalitet inte bedömts och resultaten inte vägts samman. Här redovisas därför endast de enskilda författarnas slutsatser.

Ladda ner rapport

SBU:s upplysningstjänst Strukturerad litteratur­sökning som besvarar fråga från vården eller social­tjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Vi bedömer risken för bias i systematiska översikter och vid behov även kvalitet och över­förbarhet av resultaten i hälso­ekonomiska studier. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig.

Publicerad: 2017-01-03
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
https://www.sbu.se/ut201724