Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.
Syftet med denna rapport var att systematiskt sammanställa den vetenskapliga litteraturen om råd om mat till, eller faktiskt intag av mat hos personer med fetma.
Följande slutsatser begränsas till samband mellan mat och vikt, sjuklighet samt dödlighet hos personer med fetma (definierat som BMI ≥30 kg/m2 eller midjeomfång ≥102 cm eller ≥88 cm för män respektive kvinnor). Samband med andra utfall redovisas i inledningen till varje delavsnitt i rapporten.
SBU har tidigare behandlat mat för personer med diabetes. Resultaten för personer med fetma respektive diabetes pekar i stort i samma riktning. Vi har i denna rapport inte utvärderat metoder för att förmedla kostråd. Vi har heller inte granskat den vetenskapliga litteraturen för samband mellan mat och ohälsa hos befolkningen i allmänhet.
Citera denna rapport: SBU. Mat vid fetma. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2013. SBU-rapport nr 218. ISBN 978-91-85413-59-1.
SBU Utvärderar En allsidig vetenskaplig utvärdering som innefattar systematisk översikt, ekonomiska/hälsoekonomiska analyser samt genomgång av sociala och etiska aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet med stöd av medarbetare på SBU, patienter/brukare. Rapporten granskas av oberoende experter. Graden av vetenskaplig tillförlitlighet i de sammanvägda resultaten bedöms på ett systematiskt sätt och rapportens slutsatser godkänns av SBU:s nämnd.
Publicerad: | 2013-09-23 |
---|---|
Kontakta SBU: | registrator@sbu.se |
Rapportnr: | 218 |
Flera olika råd om ändrade matvanor kan leda till lägre vikt hos personer med fetma. Därför är det bra med ett brett utbud av kostråd. På kort sikt, sex månader, ger råd om lågkolhydratkost bättre effekt än lågfettkost. Långsiktigt märks inga skillnader mellan olika kostråd. Vi vet inte heller hur de olika kostråden påverkar hälsan på längre sikt.
Läs pressmeddelandetDet finns flera kostråd som fungerar. På kort sikt är råd om måttlig och strikt lågkolhydratkost något mer effektivt men på längre sikt är det ingen skillnad. Inga farliga effekter har dokumenterats men i mötet med patienten när man diskuterar mat vid fetma skall den som ger råden förstås väga in och anpassa råden efter de speciella förhållanden som är patientens. Därav försiktighetsprincipen när det gäller typ av fett och risk för hjärtkärlsjukdom. Medelhavsdiet med mycket olivolja och nötter/mandlar minskar risken för hjärtkärlsjukdom jämfört med en lågfettskost.
Att man vidgar och använder arsenalen av råd. Att diskussionen om mat vid fetma blir mer nyanserad och att patienterna slipper känna sig stigmatiserade
Positivt: Att så pass många fungerar. Negativt: Att studierna hade så många brister trots att de är nya.