Snabbt framtagna vetenskapliga kunskapsunderlag vid hälsokriser

Publikationstyp: SBU Bereder Rapport 407Publicerad: 19 december 2025

Sammanfattning

SBU har fått i uppdrag av regeringen att utveckla en process för att snabbt ta fram vetenskapliga kunskapsunderlag vid en krissituation. Syftet är att bistå beslutsfattare med bästa möjliga vetenskapliga kunskapsunderlag i kris, under snäva tidsgränser. Uppdraget är en del av SBU:s arbete med förstärkt beredskap.

SBU:s arbetssätt för att ta fram olika typer av vetenskapliga kunskapsunderlag bygger på en metod där systematik, kvalitetskontroll och transparens bidrar till att minimera risken för bias¹. Vid en krissituation behöver ordinarie arbetsmetoder anpassas för att snabbare kunna ta fram tillräckligt ändamålsenliga och målgruppsanpassade kunskapsunderlag.
När arbetet sker under snäva tidsramar och arbetssätten anpassas så uppstår både metodologiska och processrelaterade osäkerheter som påverkar underlagets robusthet och användbarhet. Med robusthet menas här hur fullständigt underlaget är avseende de vetenskapliga artiklar som ingår, vilken typ av resultat som presenteras, hur säkra vi är på resultaten, och hur olika resultat sammanvägts och bedömts. Vid leverans av ett kunskapsunderlag till mottagaren ställs följaktligen krav på SBU gällande tydlighet och transparens, samt att stöd erbjuds så att mottagaren är införstådd med hur underlaget kan tolkas och användas.

Kort om SBU:s nya process för snabba kunskapsunderlag (se även Bilaga 1)

När en fråga inkommer till SBU inleds omedelbart ett utredande förarbete som utgör underlag för en avstämning med frågeställaren², där aktuell frågeställning och tidsram fastställs.
Vilken typ av underlag som kan levereras styrs av frågans typ och omfattning, frågeställarens behov av underlag och aktuell tidsram. Om frågan rör ett ämne som är väl studerat, eller är av mer övergripande karaktär och innehåller fler delfrågor, kan man med fördel besvara den genom att redovisa sammanställd forskning från systematiska översikter. Med liknande tidsram skulle en avgränsad och väl studerad fråga kunna besvaras med evidensgraderade resultat från enskilda studier.
Processen kan vid behov vara iterativ, där vissa moment upprepas så att resultatet kompletteras under projektets gång. På så sätt kan man exempelvis snabbt leverera ett första underlag till frågeställaren, och därefter bearbeta och utvidga underlaget efter behov.
Om SBU inte identifierar någon vetenskaplig litteratur som är relevant för den ursprungliga frågan, är det viktigt med ytterligare dialog med frågeställaren och eventuella ämnessakkunniga för att utreda om svar på närliggande frågeställningar kan bidra till ett relevant kunskapsunderlag.
Inom ramen för detta projekt har SBU kartlagt olika AI-baserade verktyg i syfte att snabba upp processen för att ta fram ett kunskapsunderlag. SBU kommer att följa området noga och löpande uppdatera processen i takt med den snabba utvecklingen av digitala och AI-baserade verktyg. Inom detta fält är det nödvändigt att samverka både nationellt och internationellt.

Fortsatt utvecklingsarbete

SBU har identifierat flera aktiviteter för fortsatt utvecklingsarbete, med syftet att förbättra både arbetssättet och formen på snabbt framtagna kunskapsunderlag. SBU ser behov av att:

fortsätta att samverka med de myndigheter och aktörer, med vilka kontakt etablerats under detta projekt, för att säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt arbetsflöde i tider av kris. Det är även viktigt att etablera internationella kontakter i samma syfte där möjligheten att skapa en webbplats eller motsvarande för kontakter och kommunikation bör undersökas.
arbeta fram tydliga beslutsprocesser för intern prioritering, resurstilldelning och ansvarsfördelning för frågor som inkommer vid en krissituation.
fortsätta följa utvecklingen av AI-baserade verktyg, digitala plattformar och andra stöd för att ta fram vetenskapliga kunskapsunderlag, för ett snabbt och kontrollerat införande i processen.
utveckla formatet för hur kunskapsunderlag ska kommuniceras i en krissituation för att mottagaren snabbt ska kunna ta till sig kunskap, exempelvis genom nya rapportmallar, webbgränssnitt eller visuella hjälpmedel, med tydlighet gällande underlagets robusthet och användbarhet.
undersöka om ytterligare aspekter, till exempel etiska, ekonomiska och sociala, skulle kunna ingå i processen.
genomföra övningar tillsammans med andra aktörer för att ta fram snabba kunskapsöversikter på myndigheten. Syftet är att bygga upp och upprätthålla myndighetens kompetens inom området, samt hitta sätt att förbättra processen.
undersöka hur processen skulle behöva modifieras vid olika kriser som exempelvis störning av elförsörjningen eller långvariga cyberattacker.
undersöka om det går att utveckla mallar för en snabb övergripande bedömning av risk för bias i olika typer av studier.

1. Bias = ett systematiskt fel (snedvridning) i en vetenskaplig studies upplägg eller genomförande som påverkar resultaten och inte beror på slumpfaktorer

2. Frågeställaren är densamma som eller en företrädare för, behovsägaren.

1. Målgrupp, syfte och avgränsningar

SBU har genom regeringsbeslut 2024-12-19 (S2024/02156) fått i uppdrag att utveckla en process för snabba översikter av det vetenskapliga kunskapsläget i en krissituation. SBU har begränsat uppdraget till att gälla hälsokriser. Rapporten innehåller en beskrivning av processen för att snabbt ta fram vetenskapliga kunskapsunderlag och de anpassningar av SBU:s gängse metoder som kan behöva användas då tiden är en begränsande faktor. I rapporten redovisas också vilka risker som det medför gällande hur väl genomarbetat eller komplett det snabba kunskapsunderlaget blir. Processen är utformad för SBU men kan även användas av andra HTA-enheter och kunskapsmyndigheter. SBU har under arbetet med processen haft samråd med flera andra myndigheter och aktörer inom hälso- och sjukvårdsområdet.

2. Bakgrund

SBU har i uppdrag att utvärdera det vetenskapliga stödet för tillämpade och nya metoder i hälso- och sjukvården, tandvården och i den verksamhet som bedrivs med stöd av socialtjänstlagen och LSS. Beroende på syfte och mottagarens behov tar myndigheten fram olika typer av vetenskapliga kunskapsunderlag som alla tar olika lång tid att sammanställa, vanligen från ett par veckor upp till två år.

2.1 SBU:s erfarenheter från covid-19-pandemin

Under covid-19-pandemin levererade SBU bland annat sex snabba kunskapsunderlag från Upplysningstjänsten³ till Socialstyrelsen om rådgivning eller beslut gällande smittspridning och behandlingseffekt av olika ventilatorer [1] [2] [3], risker med covid-19 hos gravida [4], viruseffekter på koagulationssystemet [5], samt om ett bedömningsinstrument för att predicera död [6].

Med den resursprioritering och resursförstärkning som förelåg tog hela processen, från frågeställning till leverans, två till tre veckor, vilket var snabbare än de tre månader som normalt behövs för att ta fram ett kunskapsunderlag. I något fall följde ett möte med frågeställaren för att diskutera resultatet, efter att de mottagit underlaget. SBU:s erfarenhet av dessa projekt är att processen att ta fram och fastställa en relevant och avgränsad frågeställning tog relativt lång tid, sett till projektets totala längd, och att förutsättningarna förbättrades då det fanns en ämnessakkunnig med i projektgruppen. En annan observation är att det behövs erfarna medarbetare för att snabbt ta fram ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen var i en efterföljande utvärdering nöjda med underlagen men hade en kvarstående önskan om en ännu snabbare svarstid. De önskade även att underlagens resultat skulle vara lättare att tolka och ta till sig.

Utöver de snabba svaren från Upplysningstjänsten publicerade SBU år 2021 en översikt om vård, behandling och rehabilitering av långvariga symtom vid covid-19, som uppdaterades kontinuerligt under projektets gång, en så kallad ”levande översikt”.

3. SBU:s upplysningstjänst besvarar frågor från verksamma inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst främst genom att redovisa sammanställda resultat från systematiska översikter, vanligtvis inom tre månader.

3. Faktorer som påverkar tidsramen

Ett kunskapsunderlags omfattning och robusthet är till stor del beroende av tillgänglig tid och resurser. Robusthet används här som ett sammantaget begrepp för hur fullständigt underlaget är avseende de vetenskapliga artiklar som ingår, vilken typ av resultat som presenteras, hur säkra vi är på resultaten, och hur olika resultat sammanvägts och bedömts. Om tidsramen kortas ned behöver mer resurser sättas till för att kunna ta fram ett underlag med samma omfattning och robusthet.

3.1 Frågeställningens art påverkar tidsåtgången

Den aktuella frågans komplexitet är en viktig faktor som har direkt påverkan på arbetets omfattning och tidsåtgång. Komplexa frågor som exempelvis innehåller fler delfrågor kan medföra att materialet som litteratursökningen resulterar i blir mer omfattande och tar längre tid att bedöma och analysera. Då är det ofta lämpligt att i samråd med frågeställaren göra avgränsningar i frågeställningen, exempelvis gällande vilken population eller sammanhang som frågan avser, för att snabbt kunna ta fram ett kunskapsunderlag som mottagaren har nytta av.

För en fråga som rör ett helt nytt ämne (exempelvis som vid covid-19-pandemins inledande skede) kan antalet vetenskapliga artiklar, som litteratursökningen resulterar i, vara mycket begränsat. Frågan kan då behöva breddas för att fånga upp närliggande relevanta frågeställningar så att kunskapsunderlaget kan vara till största möjliga nytta för mottagaren. För sådana frågor kan det även bli aktuellt att följa kunskapsläget över tid genom att göra en så kallad ”levande översikt”, som kontinuerligt uppdateras med nytillkomna och granskade studier.

3.2 Mottagarens behov och förutsättningar styr omfattning och typ av kunskapsunderlag

Snabbt framtagna vetenskapliga kunskapsunderlag kommer att se mycket olika ut beroende på frågeställningens komplexitet, vilken typ av litteratur som sökts och hur bearbetade resultaten är. En expert och forskare som sitter i en krisgrupp kan exempelvis vara behjälpt av en referenslista för att få en överblick av kunskapsläget, som denne själv kan arbeta vidare med. En sådan lista med relevanta artiklar går relativt snabbt att ta fram.

Personer i beslutsfattande ställning under en kris är däremot mer behjälpta av att få ta del av resultaten av sammanställd forskning. Då kan identifiering och bedömning av publicerade systematiska översikter vara ett tidsbesparande sätt att leverera ett kunskapsunderlag (se Figur 3.2). Om det inte finns systematiska översikter, får man överväga att söka efter relevanta primärstudier. Det ger oftast en mycket större mängd artiklar att bedöma och analysera vilket förlänger leveranstiden betydligt. Det är viktigt att diskutera detta med frågeställaren och tydliggöra vad kunskapsunderlaget kommer att innehålla, hur bearbetade resultat de kan förvänta sig och vilken osäkerhet det medför vid tolkning av resultat (se Tabell 1 för exempel). Det blir även viktigt att erbjuda stöd för hur underlagets resultat kan tolkas och användas.

Beskriver olika typer av studier som kan ligga till grund för kunskapsunderlag i en pyramid med tre horisontella avdelningar. I botten finns det enskilda primärstudierna, ovanför finns systematiska översikter (som bygger på primärstudier) och överst finns de systematiska översikter som även innehåller en metaanalys. — **Figur 3.1** Evidenshierarkin för olika studietyper

4. Samråd med andra myndigheter och aktörer

Under arbetet med detta uppdrag har SBU har träffat representanter för Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys samt representanter från Sveriges kommuner och regioner (SKR), för att ta del av deras syn på att ta fram snabba vetenskapliga underlag i en krissituation. Uppdraget har även presenterats och diskuterats i SBU:s vetenskapliga råd [7], i det nationella HTA-nätverket, Taktiska samordningsgruppen i partnerskapet för nationellt system för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård, samt diskuterats med Centrum för hälsokriser på Karolinska institutet och European Centre for Disease Prevention and Control.

Sammantaget så har mötena visat att det främst är Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten som skulle komma att efterfråga kunskapsunderlag från SBU vid en hälsokris. Både Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten arbetar dessutom själva med att utveckla sina egna processer för snabbare kunskapsunderlag så fortsatta kontakter mellan myndigheterna planeras. Samtalen har även lett till att SBU har fått möjlighet att via Socialstyrelsens vetenskapliga råd och Centrum för hälsokriser kunna söka kontakt för att tillsätta sakkunniga i en krissituation.

5. SBU:s nya process för snabbt framtagna vetenskapliga kunskapsunderlag

SBU har i arbetet med uppdraget granskat internationella vetenskapliga publikationer och webbsidor för många internationella HTA-enheter som behandlar processen för att ta fram ”rapid reviews” (snabböversikter). Här understryks att det är viktigt att de som ingår i projektgruppen är erfarna och har god kunskap om metodiken för att ta fram systematiska översikter [8] [9] [10] [11] [12]. Ofta behövs det även fler medarbetare i arbetsgruppen än vad som vanligtvis krävs för en systematisk översikt. SBU:s föreslagna process bygger på myndighetens befintliga processer för att ta fram olika typer av kunskapsunderlag och förutsätter att tillräckligt med resurser tillsätts för att anpassa arbetssättet inom en snäv tidsram. Lednings- och organisationsfrågor såsom prioritering och tillsättning av resurser ingår dock inte i processen utan hanteras inom SBU:s verksamhet i övrigt.

5.1 SBU:s Process för att snabbt ta fram kunskapsunderlag

I Figur 5.1 visas en schematisk bild av SBU:s process för att ta fram snabba vetenskapliga kunskapsunderlag (se Bilaga 1 för processen i sin helhet). De viktigaste tidsbesparande anpassningarna som föreslagits är:

Projektet behöver vara bemannat med många medarbetare som har erfarenhet från arbete med olika typer av kunskapsunderlag och är väl förtrogna med SBU:s metodik.
Frågeställningen utformas och avgränsas i direkt dialog med frågeställaren och eventuella sakkunniga efter ett snabbt initialt förarbete.
Litteratursökningen görs med vedertagna metoder och för att vara så snabb och träffsäker som möjligt men utan krav på att identifiera all publicerad litteratur som kan vara relevant för frågeställningen.
Relevanta artiklar hanteras direkt i nästkommande bedömningsmoment i stället för att vänta till att samtliga artiklar är klara i respektive moment.
Underlag kan levereras i flera steg och bearbetas iterativt (likt en ”levande översikt”) i samråd med frågeställaren och externa sakkunniga.
Underlagets form kan variera beroende på frågeställarens behov, förutsättningar och tidsram – exempelvis en referenslista, en beskrivande tabell över relevanta studier eller sammanvägda resultat från välgjorda studier.

De olika stegen och momenten i processen sammanbundna med pilar som visar flödet. De första två stegen, inkommen fråga och förarbete, beräknas tar ungefär 1-4 timmar att genomföra. De två efterkommande stegen, intern och extern checkpoint tar tillsammans cirka 2 timmar att genomföra. Därefter kommer steget med att ta fram vetenskaplig kunskap där tidsåtgången och typen av underlag anpassas efter överenskommelse med frågeställaren. De olika momenten i processen med att ta fram vetenskaplig kunskap genererar olika typer av resultat och olika typer underlag kan levereras. — FS=Frågeställare (behovsägare) och mottagare av kunskapsunderlaget
*ungefärlig tid från start, kan variera beroende på frågans omfattning och utformning.

Figur 5.1 En schematisk bild av stegen i SBU:s process för att ta fram snabba vetenskapliga kunskapsunderlag. Processen startar då SBU blir kontaktade av en annan myndighet eller aktör inom hälso-och sjukvård angående en fråga där det behövs ett snabbt vetenskapligt kunskapsunderlag. Frågeställarens tidsram och frågeställning avgör var och vilken typ av kunskap som söks, samt vilken typ av resultat som kunskapsunderlaget innehåller.

I Tabell 1 nedan visas exempel på vad ett snabbt framtaget vetenskapligt kunskapsunderlag kan innehålla givet olika tidsramar för en fråga av någon av följande typer:

smal frågeställning där litteratursökningen ger sparsamt med artiklar (låg träffmängd)
studerad fråga, där det kan finnas publicerade systematiska översikter eller riktlinjer
ny fråga/”nytt” problem med få publicerade studier.

Tabell 1 Exempel på innehåll i kunskapsunderlag med olika tidsramar
Tid*(uppskattad)	Möjligt innehåll	Kunskapsunderlagets begränsningar och risker	Resultatens robusthet^**, osäkerhet och användbarhet
* Tidsangivelserna är ungefärliga och varierar med olika frågeställningar. ** Robusthet används här som ett sammantaget begrepp för hur fullständigt underlaget är avseende de vetenskapliga artiklar som ingår, vilken typ av resultat som presenteras, hur säkra vi är på resultaten, och hur olika resultat sammanvägts och bedömts.
Timmar	Referenslista med identifierade relevanta studier.	Det finns sannolikt fler relevanta artiklar som inte identifierats. Ingen bedömning har gjorts avseende risken för bias i studierna eller hur tillförlitliga resultaten är.Ingen beskrivning av studierna eller deras resultat presenteras.	Underlaget är ofullständigt och har mycket låg robusthet.
Dagar	Tabell med beskrivning av primärstudier.	Det är möjligt att det finns fler relevanta artiklar än de som beskrivs i underlaget.Inga sammanvägda resultat redovisas.	Resultatet är ofullständigt och har låg robusthet. Underlaget kan användas i ett mycket skyndsamt beslutsläge, men resultatens beständighet är mycket osäker.
Dagar	Tabell och beskrivning av systematiska översikter.	Resultatet från systematiska översikter kan vara robust, med varierande grad av tillförlitlighet. Nya översikter är oftast av störst värde. Underlaget bör innehålla en bedömning av resultaten.	Underlaget kan användas i ett mycket skyndsamt beslutsläge, men resultatens beständighet är osäker.
Veckor	Tabell med beskrivning av primärstudier, analys av resultat samt bedömning av resultatens tillförlitlighet.	Det är möjligt att det finns fler relevanta artiklar än de som presenteras i underlaget, men risken minskar med ökad tidsram.	Resultatet är robust även om det föreligger en risk för att relevanta studier inte identifierats. Underlaget kan användas i ett skyndsamt beslutsläge, men resultatens beständighet är osäker.
≥ Månad	Kompletterad tabell med beskrivning av nya artiklar och studier efter en kompletterande litteratursökning.	Majoriteten av all relevant litteratur är troligen identifierad.	Resultatet är robust och troligen fullständigt.Underlaget kan användas i ett beslutsläge, med god tilltro till resultaten.
Över längre tid	Löpande sökningar och analys av resultat från nyligen publicerade artiklar, en ”levande översikt”.	Majoriteten av all relevant litteratur är identifierad och kompletteras kontinuerligt.	Resultatet är robust och troligen fullständigt. Underlaget kan användas i ett beslutsläge, med god tilltro till resultaten.

Om den aktuella frågeställningen i stället är bred och komplex, innefattar flera frågor, eller berör ett helt nytt ämnesområde där studier troligen saknas, kan man inom samma tidsram ta fram ett vetenskapligt kunskapsunderlag med ett annat innehåll och annan användbarhet.

5.2 Risker och osäkerhet med snabba kunskapsunderlag

Genvägar i den allmänt vedertagna processen för att ta fram systematiska översikter medför ofta en ökad risk för osäkerhet avseende resultatens tillförlitlighet, och tolkningen av dem. I Tabell 2 listas de avsteg från SBU:s ordinarie process som kan användas för att ta fram snabba kunskapsunderlag och en uppskattning av de risker det medför.

Tabell 2 Risker eller andra aspekter att beakta vid olika avsteg från den allmänt vedertagna processen för att ta fram en systematisk översikt
Avsteg från ordinarie process	Värdering av risk
a. HTA står för Health Technology Assessment, Utvärdering av hälso- och sjukvårdens metoder. Det är en tvärvetenskaplig process som använder specifika utvärderingsmetoder för att bedöma kunskapsläget rörande en insats. Syftet är att ta fram ett beslutsunderlag som främjar likvärdig och effektiv hälso- och sjukvård av hög kvalitet.
Snabbt mottagande av fråga samt förarbete som grund för beslut kring vidare hantering.	Även om tidsramen för förarbetet är avsevärt snävare än vid normalläge (ett resultat av prioriterade resurser) medför avsteget ingen, eller minimal ökad risk för osäkerhet avseende processens robusthet.
Avgränsning av frågan.	En avgränsning av frågeställningen (till exempel gällande vilken population som avses, vilket sammanhang eller vilka resultat som är intressanta) kan sänka relevansen och överförbarheten av de identifierade studiernas resultat, vilket kan minska kunskapsunderlagets nytta och användbarhet.
Ökad bemanning i arbetet med att ta fram ett kunskapsunderlag.	En stor projektgrupp, med extra resurser som tillsätts under de mest arbetsintensiva momenten, medför ingen ökad risk för osäkerhet. Dock kräver detta att medarbetarna får instruktion från ledningen om att prioritera ned övriga SBU-åtaganden, vilket kan påverka andra pågående projekt och annan verksamhet på myndigheten.
Anpassad process för litteratursökning.	Litteratursökningen i en snabb kunskapsöversikt, speciellt vid snäva tidsramar, har inte ansatsen att identifiera samtlig publicerad litteratur (det vill säga vara helt uttömmande), vilket är ansatsen vid arbetet med en ordinarie systematisk översikt. Risken finns att litteratur och data inte identifierats, vilket skulle kunna påverka kunskapsunderlagets resultat och slutsatser. Denna risk kommer vara högre ju kortare tid som används för att färdigställa underlaget.
Bedömning av studier utan att ämnessakkunniga involveras.	Vid granskning och bedömning av studier kan sakkunskap vara viktig för att kunna identifiera orsaker till risk för bias och osäkerhet gällande resultaten. Speciellt vid snäva tidsramar är det inte alltid möjligt att anlita extern sakkunnighjälp, vilket medför att granskning och bedömning av studier kan präglas av en större grad av osäkerhet. Dock bedömer SBU denna risk som acceptabel under särskilda omständigheter, såsom vid en krissituation.
Granskning och bedömning av studier av en eller två personer.	Granskning och bedömning av studier görs i normalfallet av två personer oberoende av varandra, för att säkerställa att bedömningen blir mer objektiv. Om en oberoende bedömning av två personer inte är möjlig av tidsskäl görs bedömningen av en person, som sedan stämmer av tveksamma/svåra bedömningar med en andra person. SBU bedömer att det kan medföra en ökad risk för osäkerhet i det vetenskapliga kunskapsunderlaget, men att även den risken är acceptabel i en krissituation.
Resultat från enskilda studier som inte vägts samman.	I ett kunskapsunderlag som innehåller resultat från enskilda primärstudier, som inte sammanvägts i en systematisk översikt, finns risk för att tolkningen kan bli snedvriden. I dessa fall bör kunskapsunderlaget innehålla hjälp med tolkning.
Resultat från enskilda studier som vägts samman men där tillförlitlighet till det sammanvägda resultatet inte bedömts.	I ett kunskapsunderlag som innehåller sammanvägda resultat från enskilda primärstudier, där graden av tillförlitlighet för det sammanvägda resultatet inte bedömts finns risk för att tolkningen kan bli snedvriden. I dessa fall bör kunskapsunderlaget innehålla ett resonemang om hur resultaten bör tolkas.
Avsaknad av utvärdering av ekonomiska, etiska eller sociala aspekter.	Snabba vetenskapliga underlag belyser inte ekonomiska, etiska eller sociala aspekter (som är vedertagna delar av en HTA^a-rapport) om det inte tillhör grundfrågeställningen.

6. AI-baserade digitala verktyg

SBU följer noga utvecklingen av olika AI-baserade verktyg för användning i processen med att ta fram vetenskapliga kunskapsunderlag. De AI-baserade verktygen kan efter upplärning och instruktion självständigt och på mycket kort tid genomföra flera moment i processen för att ta fram systematisk översikt. Det kan exempelvis gälla bedömning av, eller hjälp att hitta och ta ut rätt typ av information från artiklar, analysera data, eller bedöma hur tillförlitligt ett sammanvägt resultat är. Det är mycket troligt att flera av dessa moment inom en snar framtid kommer att utföras med hjälp av ett eller flera validerade AI-baserade verktyg. SBU utreder nu om det finns juridiska aspekter eller risker som behöver beaktas innan verktygen införs i våra processer.

I en kartläggning som SBU tagit fram som underlag till den här rapporten har flera AI-baserade verktyg för systematiska översikter identifierats. De har i flera olika studier visat på varierande prestanda och produktions- och effektivitetsvinster. SBU har också gjort ett test av en egenutvecklad GPT i ChatGPT-5, som har visat på goda resultat gällande relevansgranskning och bedömning av risk för bias i identifierade studier. Verktyget är tidsbesparande i själva arbetsmomenten, men det krävs både tid och kompetens för att utforma instruktioner till verktyget, eftersom instruktionerna både är specifika för de olika momenten och för den aktuella frågeställningen. Utvecklingen inom området är snabb så det är sannolikt att det snart kommer finnas tillgängliga mallar som förenklar detta arbete.

Eftersom det fortfarande råder osäkerhet kring de olika AI-baserade verktygens tidsåtgång, validitet, och huruvida de kommer att vara kompatibla både med varandra och med andra digitala plattformar som redan används i SBU:s projektarbete har myndigheten valt att avvakta med beslut om vilka verktyg som kan, eller bör användas i projektarbetet. SBU fortsätter att noga följa utvecklingen och de mest lovande verktygen kommer framgent att testas i våra projekt, parallellt med de ordinarie processerna.

7. Fortsatt utvecklingsarbete

Processen för snabba vetenskapliga kunskapsunderlag är en del av SBU:s arbete med förbättrad beredskap. Utvecklingen av både arbetssättet och formen för snabbt framtagna kunskapsunderlag kommer att fortsätta och flera viktiga aktiviteter har identifierats. SBU ser behov av att:

fortsätta att samverka med de myndigheter och aktörer, med vilka kontakt etablerats under detta projekt, för att säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt arbetsflöde i tider av kris. Det är även viktigt att etablera internationella kontakter i samma syfte där möjligheten att skapa en webbplats eller motsvarande för kontakter och kommunikation bör undersökas.
arbeta fram tydliga beslutsprocesser för intern prioritering, resurstilldelning och ansvarsfördelning för frågor som inkommer vid en krissituation.
fortsätta följa utvecklingen av AI-baserade verktyg, digitala plattformar och andra stöd för att ta fram vetenskapliga kunskapsunderlag, för ett snabbt och kontrollerat införande i processen.
utveckla formatet för hur kunskapsunderlag ska kommuniceras i en krissituation för att mottagaren snabbt ska kunna ta till sig kunskap, exempelvis genom nya rapportmallar, webbgränssnitt eller visuella hjälpmedel, med tydlighet gällande underlagets robusthet och användbarhet.
undersöka om ytterligare aspekter, till exempel etiska, ekonomiska och sociala, skulle kunna ingå i processen.
genomföra övningar tillsammans med andra aktörer för att ta fram snabba kunskapsöversikter på myndigheten. Syftet är att bygga upp och upprätthålla myndighetens kompetens inom området, samt hitta sätt att förbättra processen.
undersöka hur processen skulle behöva modifieras vid olika kriser som exempelvis störning av elförsörjningen eller långvariga cyberattacker.
undersöka om det går att utveckla mallar för en snabb övergripande bedömning av risk för bias¹ i olika typer av studier.

8. Medverkande

8.1 Kansli

Irene Edebert, projektledare för uppdraget
Maja Kärrman Fredriksson, informationsspecialist
Laura Lintamo, utredare
Karin Wilbe Ramsay, projektledare
Susanna Larsson Tholén, projektledare
Emma Palmqvist Wojda, enhetschef VM-Upplysningstjänst
Emma Wernersson, projektadministratör
Irini Åberg, projektadministratör
Pernilla Östlund, projektansvarig chef

9. Referenser

SBU. Effekt av icke-invasiv ventilering vid akut andningsinsufficiens orsakad av coronavirus. Stockholm: SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2020. ut202021. [accessed Nov 24 2025]. Available from: https://www.sbu.se/ut202021
SBU. Risk för smittspridning vid behandling med icke-invasiv ventilering med CPAP eller BiPAP. Stockholm: SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2020. ut202020. [accessed Nov 24 2025]. Available from: https://www.sbu.se/ut202020
SBU. Risk för smittspridning vid behandling med nebulisator eller högflödesgrimma. Stockholm: SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2020. ut202022. [accessed Nov 24 2025]. Available from: https://www.sbu.se/ut202022
SBU. Covid-19 vid graviditet. Stockholm: SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. ut202105. [accessed Nov 24 2025]. Available from: https://www.sbu.se/ut202105
SBU. Koagulationspåverkan vid infektion med coronavirus. Stockholm: SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2021. ut202026. [accessed Nov 24 2025]. Available from: https://www.sbu.se/ut202026
SBU. Clinical Frailty Scale för prediktion av död, framtida funktionsnivå och livskvalitet för personer i behov av intensivvård. Stockholm: SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2020. ut202023. [accessed Nov 24 2025]. Available from: https://www.sbu.se/ut202023
Vetenskapliga rådet. Stockholm: SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). [accessed Nov 24 2025]. Available from: https://www.sbu.se/sv/om-sbu/organisation/sbus-rad/
Campbell F, Sutton A, Pollock D, Garritty C, Tricco AC, Schmidt L, et al. Rapid reviews methods series: guidance on rapid scoping, mapping and evidence and gap map ('Big Picture Reviews'). BMJ Evid Based Med. 2025;30(4):268-77. Available from: https://doi.org/10.1136/bmjebm-2023-112389
Garritty C, Hamel C, Trivella M, Gartlehner G, Nussbaumer-Streit B, Devane D, et al. Updated recommendations for the Cochrane rapid review methods guidance for rapid reviews of effectiveness. Bmj. 2024;384:e076335. Available from: https://doi.org/10.1136/bmj-2023-076335
Nussbaumer-Streit B, Sommer I, Hamel C, Devane D, Noel-Storr A, Puljak L, et al. Rapid reviews methods series: Guidance on team considerations, study selection, data extraction and risk of bias assessment. BMJ Evid Based Med. 2023;28(6):418-23. Available from: https://doi.org/10.1136/bmjebm-2022-112185
Tricco AC, Langlois EV, Straus SE. Rapid reviews to strengthen health policy and systems: a practical guide. Geneva: World Health Organization; 2017. CC BY-NC-SA 30 IGO. Available from: https://wkc.who.int/resources/publications/i/item/2017-08-10-rapid-reviews-to-strengthen-health-policy-and-systems-a-practical-guide
WHO. Rapid evidence services: standard operating procedures for rapid response products. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe; 2025. CC BY-NC-SA 30 IGO. Available from: https://www.who.int/europe/publications/i/item/9789289060035

Snabbt framtagna vetenskapliga kunskapsunderlag vid hälsokriser

SBU har genom regeringsbeslut 2024-12-19 (S2024/02156) fått i uppdrag att utveckla en process för snabba översikter av det vetenskapliga kunskapsläget i en krissituation. Rapporten innehåller en beskrivning av processen för att snabbt ta fram vetenskapliga kunskapsunderlag och de anpassningar av SBU:s gängse metoder som kan behöva användas då tiden är en begränsande faktor. Den interna processen finns som en bilaga till rapporten.

Lästid: ca 1 min Publicerad: 2025-12-19 Publikationstyp:

SBU Bereder

Beredning av frågor för andra myndigheters eller uppdragsgivares verksamhet eller beslut, exempelvis till nationella riktlinjer. Vetenskapligt kunskapsunderlag tas fram av medarbetare på SBU i samarbete med ämnessakkunniga. Arbetsprocessen för att ta fram underlaget varierar beroende på frågeställning och behov.

Kontakta SBU

Publicerad: 2025-12-19 Rapportnr: 407 Diarienr: SBU2025/385 ISBN: 978-91-989735-5-6 https://www.sbu.se/407

Sammanfattning

SBU:s arbetssätt för att ta fram olika typer av vetenskapliga kunskapsunderlag bygger på en metod där systematik, kvalitetskontroll och transparens bidrar till att minimera risken för bias . Vid en krissituation behöver ordinarie arbetsmetoder anpassas för att snabbare kunna ta fram tillräckligt ändamålsenliga och målgruppsanpassade kunskapsunderlag.
När arbetet sker under snäva tidsramar och arbetssätten anpassas så uppstår både metodologiska och processrelaterade osäkerheter som påverkar underlagets robusthet och användbarhet. Med robusthet menas här hur fullständigt underlaget är avseende de vetenskapliga artiklar som ingår, vilken typ av resultat som presenteras, hur säkra vi är på resultaten, och hur olika resultat sammanvägts och bedömts. Vid leverans av ett kunskapsunderlag till mottagaren ställs följaktligen krav på SBU gällande tydlighet och transparens, samt att stöd erbjuds så att mottagaren är införstådd med hur underlaget kan tolkas och användas.

Kort om SBU:s nya process för snabba kunskapsunderlag (se även Bilaga 1)

När en fråga inkommer till SBU inleds omedelbart ett utredande förarbete som utgör underlag för en avstämning med frågeställaren , där aktuell frågeställning och tidsram fastställs.
Vilken typ av underlag som kan levereras styrs av frågans typ och omfattning, frågeställarens behov av underlag och aktuell tidsram. Om frågan rör ett ämne som är väl studerat, eller är av mer övergripande karaktär och innehåller fler delfrågor, kan man med fördel besvara den genom att redovisa sammanställd forskning från systematiska översikter. Med liknande tidsram skulle en avgränsad och väl studerad fråga kunna besvaras med evidensgraderade resultat från enskilda studier.
Processen kan vid behov vara iterativ, där vissa moment upprepas så att resultatet kompletteras under projektets gång. På så sätt kan man exempelvis snabbt leverera ett första underlag till frågeställaren, och därefter bearbeta och utvidga underlaget efter behov.
Om SBU inte identifierar någon vetenskaplig litteratur som är relevant för den ursprungliga frågan, är det viktigt med ytterligare dialog med frågeställaren och eventuella ämnessakkunniga för att utreda om svar på närliggande frågeställningar kan bidra till ett relevant kunskapsunderlag.
Inom ramen för detta projekt har SBU kartlagt olika AI-baserade verktyg i syfte att snabba upp processen för att ta fram ett kunskapsunderlag. SBU kommer att följa området noga och löpande uppdatera processen i takt med den snabba utvecklingen av digitala och AI-baserade verktyg. Inom detta fält är det nödvändigt att samverka både nationellt och internationellt.

Vad handlar SBU:s rapport om?

SBU har genom regeringsbeslut 2024-12-19¹ fått i uppdrag att utveckla en process för snabba översikter av det vetenskapliga kunskapsläget i en krissituation. SBU har begränsat uppdraget till att gälla hälsokriser.
Rapporten innehåller en beskrivning av processen för att snabbt ta fram vetenskapliga kunskapsunderlag och de anpassningar av SBU:s gängse metoder som kan behöva användas då tiden är en begränsande faktor.
I rapporten redovisas också vilka risker som det medför gällande hur väl genomarbetat eller komplett det snabba kunskapsunderlaget blir.
Insatsen kring processen är en del av SBU:s arbete med förstärkt beredskap.

1. (S2024/02156)

Hur snabbt kan SBU ta fram kunskapsunderlag med den anpassade processen?

SBU:s arbetssätt för att ta fram olika typer av vetenskapliga kunskapsunderlag bygger på en metod där systematik, kvalitetskontroll och transparens bidrar till att minimera risken för bias².
I vanliga fall tar det från tre månader upp till två år för SBU att ta fram olika typer av vetenskapliga kunskapsunderlag. SBU har anpassat en befintlig process för att snabbt unna ta fram kunskapsunderlag vid en hälsokris. I processen anpassas frågans omfattning och bedömning och analys av de studierna som ingår i kunskapsunderlaget efter frågeställarens tidsram vilket kan vara från timmar till veckor.

2. Bias, risk för systematiskt fel

Vem kommer att ha nytta av den här anpassade processen?

I arbetet med uppdraget så har det framkommit att det främst är Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten som skulle komma att efterfråga kunskapsunderlag från SBU vid en hälsokris.
Både Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten arbetar dessutom själva med att utveckla sina egna processer för snabbare kunskapsunderlag så fortsatta kontakter mellan myndigheterna planeras.

På vilket sätt har arbetsprocessen ändrats?

Processen baseras på SBU:s gängse metoder för att ta fram vetenskapliga kunskapsunderlag, men med anpassningar som kan användas då tiden är en begränsande faktor. Framför allt sker detta genom ett iterativt arbetssätt där flera moment i processen utförs parallellt och där ansatsen anpassas efter tidsramen.
En tidig dialog mellan SBU och frågeställaren är viktig för att snabbt fastställa de relevanta frågeställningarna, vilken form av underlag frågeställaren har behov av, och vilka tidsramar som gäller.
Med en iterativ process kan SBU delleverera resultat från relevanta artiklar under processens gång vilket ger frågeställaren ett snabbt underlag, men med lägre robusthet och större osäkerhet.
Om SBU inte identifierar någon vetenskaplig litteratur som är relevant för den ursprungliga frågan, är det viktigt med ytterligare dialog med frågeställaren och eventuella ämnessakkunniga för att utreda om svar på närliggande frågeställningar kan bidra till ett relevant kunskapsunderlag.

Är resultatet från en sådan snabb process mindre säker än vid den sedvanliga längre tidsramen?

Genvägar i den allmänt vedertagna processen för att ta fram systematiska översikter medför ofta en ökad risk för osäkerhet avseende resultatens tillförlitlighet, och tolkningen av dem.
När SBU levererar ett kunskapsunderlag till mottagaren behöver vi vara mycket tydliga och transparenta om hur säkra vi är på resultatet och erbjuda stöd så att mottagaren är införstådd med hur underlaget kan tolkas och användas.
Ett kunskapsunderlags omfattning och robusthet är till stor del beroende av tillgänglig tid och resurser. Robusthet används här som ett sammantaget begrepp för hur fullständigt underlaget är avseende de vetenskapliga artiklar som ingår, vilken typ av resultat som presenteras, hur säkra vi är på resultaten, och hur olika resultat sammanvägts och bedömts.
Om tidsramen kortas ned behöver mer resurser sättas till för att kunna ta fram ett underlag med samma omfattning och robusthet.

Hur har arbetet med processen genomförts?

Under arbetet med processen har SBU samrått med bland andra Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Centrum för hälsokriser vid Karolinska Institutet.

Kan andra aktörer använda den anpassade processen?

Processen är utformad för SBU men kan även användas av andra svenska HTA-enheter³ och kunskapsmyndigheter.

3. HTA, Health Technology Assessment, är ett internationellt begrepp som innebär utvärdering av metoder inom hälso- och sjukvården.

Vad kommer hända framöver?

SBU har identifierat flera aktiviteter för fortsatt utvecklingsarbete, för att förbättra både arbetssättet och formen på snabbt framtagna kunskapsunderlag såsom att:

fortsätta att samverka med berörda myndigheter och aktörer för att säkerställa ett ändamålsenligt och effektivt arbetsflöde i tider av kris.
etablera internationella kontakter i samma syfte som ovan där möjligheten att skapa en webbplats eller motsvarande för kontakter och kommunikation bör undersökas.
arbeta fram tydliga beslutsprocesser för intern prioritering, resurstilldelning och ansvarsfördelning för frågor som inkommer vid en krissituation.
utveckla formatet för hur kunskapsunderlag ska kommuniceras i en krissituation för att mottagaren snabbt ska kunna ta till sig kunskap, exempelvis genom nya rapportmallar, webbgränssnitt eller visuella hjälpmedel, med tydlighet gällande underlagets robusthet och användbarhet.
genomföra övningar tillsammans med andra aktörer för att ta fram snabba kunskapsöversikter på myndigheten. Syftet är att bygga upp och upprätthålla myndighetens kompetens inom området, samt hitta sätt att förbättra processen.
undersöka om ytterligare aspekter, till exempel etiska, ekonomiska och sociala, skulle kunna ingå i processen.
undersöka hur processen skulle behöva modifieras vid olika kriser som exempelvis störning av elförsörjningen eller långvariga cyberattacker.
undersöka om det går att utveckla mallar för en snabb övergripande bedömning av risk för bias i olika typer av studier.

Ingår AI-verktyg i den förändrade arbetsprocessen?

Inom ramen för projektet har SBU kartlagt olika AI-baserade verktyg i syfte att snabba upp processen för att ta fram ett kunskapsunderlag.
SBU kommer att följa området noga och löpande uppdatera processen i takt med den snabba utvecklingen av digitala och AI-baserade verktyg.
Inom detta fält är det nödvändigt att samverka både nationellt och internationellt.

Citera denna rapport

SBU. Snabbt framtagna vetenskapliga kunskapsunderlag vid hälsokriser. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2025. SBU Bereder 407. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/407

Bilagor

Bilaga 1 Projektprocess för snabba vetenskapliga kunskapsunderlag

Projektgrupp

Irene Edebert, projektledare för uppdraget
Maja Kärrman Fredriksson, informationsspecialist
Laura Lintamo, utredare
Karin Wilbe Ramsay, projektledare
Susanna Larsson Tholén, projektledare
Emma Palmqvist Wojda, enhetschef VM-Upplysningstjänst
Emma Wernersson, projektadministratör
Irini Åberg, projektadministratör
Pernilla Östlund, projektansvarig chef

Sidan publicerad 2025-12-19

Till toppen