Snabbt framtagna vetenskapliga kunskapsunderlag vid hälsokriser
SBU har genom regeringsbeslut 2024-12-19 (S2024/02156) fått i uppdrag att utveckla en process för snabba översikter av det vetenskapliga kunskapsläget i en krissituation. Rapporten innehåller en beskrivning av processen för att snabbt ta fram vetenskapliga kunskapsunderlag och de anpassningar av SBU:s gängse metoder som kan behöva användas då tiden är en begränsande faktor. Den interna processen finns som en bilaga till rapporten.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Sammanfattning
SBU har fått i uppdrag av regeringen att utveckla en process för att snabbt ta fram vetenskapliga kunskapsunderlag vid en krissituation. Syftet är att bistå beslutsfattare med bästa möjliga vetenskapliga kunskapsunderlag i kris, under snäva tidsgränser. Uppdraget är en del av SBU:s arbete med förstärkt beredskap.
- SBU:s arbetssätt för att ta fram olika typer av vetenskapliga kunskapsunderlag bygger på en metod där systematik, kvalitetskontroll och transparens bidrar till att minimera risken för bias . Vid en krissituation behöver ordinarie arbetsmetoder anpassas för att snabbare kunna ta fram tillräckligt ändamålsenliga och målgruppsanpassade kunskapsunderlag.
- När arbetet sker under snäva tidsramar och arbetssätten anpassas så uppstår både metodologiska och processrelaterade osäkerheter som påverkar underlagets robusthet och användbarhet. Med robusthet menas här hur fullständigt underlaget är avseende de vetenskapliga artiklar som ingår, vilken typ av resultat som presenteras, hur säkra vi är på resultaten, och hur olika resultat sammanvägts och bedömts. Vid leverans av ett kunskapsunderlag till mottagaren ställs följaktligen krav på SBU gällande tydlighet och transparens, samt att stöd erbjuds så att mottagaren är införstådd med hur underlaget kan tolkas och användas.
Kort om SBU:s nya process för snabba kunskapsunderlag (se även Bilaga 1)
- När en fråga inkommer till SBU inleds omedelbart ett utredande förarbete som utgör underlag för en avstämning med frågeställaren , där aktuell frågeställning och tidsram fastställs.
- Vilken typ av underlag som kan levereras styrs av frågans typ och omfattning, frågeställarens behov av underlag och aktuell tidsram. Om frågan rör ett ämne som är väl studerat, eller är av mer övergripande karaktär och innehåller fler delfrågor, kan man med fördel besvara den genom att redovisa sammanställd forskning från systematiska översikter. Med liknande tidsram skulle en avgränsad och väl studerad fråga kunna besvaras med evidensgraderade resultat från enskilda studier.
- Processen kan vid behov vara iterativ, där vissa moment upprepas så att resultatet kompletteras under projektets gång. På så sätt kan man exempelvis snabbt leverera ett första underlag till frågeställaren, och därefter bearbeta och utvidga underlaget efter behov.
- Om SBU inte identifierar någon vetenskaplig litteratur som är relevant för den ursprungliga frågan, är det viktigt med ytterligare dialog med frågeställaren och eventuella ämnessakkunniga för att utreda om svar på närliggande frågeställningar kan bidra till ett relevant kunskapsunderlag.
- Inom ramen för detta projekt har SBU kartlagt olika AI-baserade verktyg i syfte att snabba upp processen för att ta fram ett kunskapsunderlag. SBU kommer att följa området noga och löpande uppdatera processen i takt med den snabba utvecklingen av digitala och AI-baserade verktyg. Inom detta fält är det nödvändigt att samverka både nationellt och internationellt.
Citera denna rapport
SBU. Snabbt framtagna vetenskapliga kunskapsunderlag vid hälsokriser. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2025. SBU Bereder 407. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/407
Projektgrupp
- Irene Edebert, projektledare för uppdraget
- Maja Kärrman Fredriksson, informationsspecialist
- Laura Lintamo, utredare
- Karin Wilbe Ramsay, projektledare
- Susanna Larsson Tholén, projektledare
- Emma Palmqvist Wojda, enhetschef VM-Upplysningstjänst
- Emma Wernersson, projektadministratör
- Irini Åberg, projektadministratör
- Pernilla Östlund, projektansvarig chef